Nykyrka skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Nykyrka skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 samt Fritidshem Läsår 2015/2016 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 samt Fritidshem a för planen Rektor Vår vision Alla elever på skolan känner sig trygga och har studiero. Varje elev blir bekräftad/sedd och positivt uppmärksammad varje dag. Alla elever och vuxna på skolan tar ansvar för att inte trakassera eller kränka någon. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Utifrån trivselenkäter och intervjuer med elever höst och vår sätts mål inför varje läsår. Genomgång av planen vid varje läsårsstart. Därefter återkommande diskussioner på klassråd, elevråd och kamratstödjarmöten under läsåret, där planen alltså ska vara en punkt på dagordningen. Trivselregler görs i början av terminen i F-1, 2-3 och 4-6 vilket resulterar i planscher som sparas under hela läsåret. Arbete med förväntansdokument sker i trivselgrupper under de första veckorna, genom diskussioner och dramatiseringar. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen tas upp till diskussion på föräldramöten och skolråd, så att vårdnadshavare kan lämna synpunkter. Planen finns på Nykyrka skolas hemsida samt på anslagstavlan i korridoren. Personalens delaktighet I maj varje år revideras planen vid en APT av rektor och all personal vid skola och fritidshem. I augusti/september varje år delas den reviderade planen ut, och ny personal informeras. Rektor ansvarar för detta. Diskussioner utifrån planen förs regelbundet vid APT under läsåret. Förankring av planen Via klassråd, elevråd, föräldramöten, skolråd, samt på skolans hemsida. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Av personal vid läsårets slut. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor tillsammans med personal inom enheten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande arbete: Målet var att främja likabehandling oavsett kön och etnicitet. : Personalen skulle ha ett genuspedagogiskt förhållningssätt i alla situationer, både i vardagliga klassrumssituationer och vid mer schemabrytande aktiviteter. Utvärdering: Vi är noggranna med hur vi fördelar ordet och t.ex hur vi väljer typ av böcker. Vid grupperingar vid teman mm tänker vi både på kön och syftet med grupperingen. Fortbildningen ICDP har gett personalen ytterligare medvetenhet kring dessa frågor. En fråga hur eleverna upplever detta finns numera med vid trivselsamtalen. Förebyggande åtgärder: Målet var att alla elever skulle känna sig trygga, sedda och ha ett trevligt språk mot varandra. Åtgärd: Arbeta aktivt i klasserna med att man alltid hälsar på varandra, tackar för hjälp och använder ett vårdat språk. Utvärdering: Vi arbetade med detta vid en station med trivselgrupper under höstterminen. Dock borde vi ha fortsatt även under vårterminen att arbeta med vårdat språk, ton, attityd samt att man ska hälsa på alla. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Diskussioner i klassråd, elevråd, kamratstödjargrupper och skolråd under senare delen av vårterminen. Vid APT under senare delen av vårterminen, där rektor och all personal närvarar och där vi går igenom samtliga insatser och åtgärder under läsåret 2015/2016. för att årets plan utvärderas Rektor 3/8

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande över undervisningen och lika stort talutrymme. Vid trivselenkäten ska läggas till en följdfråga om att ge exempel på när killar och tjejer haft lika stort inflytande/behandlats lika/fått lika stort talutrymme. : Vid planering av nya arbetsområden/redovisningssätt ska pedagogerna se till att tjejer och killar får lika stort inflytande. Vi ska ha talrundor, par-prat, dra lappar osv istället för handuppräckning. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Skapa förståelse för olika kulturer och se likheter mellan oss. Pedagogers observationer av elevers inställning till andra kulturer. Avstämning sker också gentemot kunskapskraven i svenska och samhällskunskap för 4-6 angående minoriteter. : Skapa ökad förståelse för nationella minoriteter i Sverige, genom böcker, teater, musik och film. Diskutera och analysera fördomar och föreställningar om etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Ta tillvara alla olika möjligheter som ges till internationalisering och förståelse för andra kulturer. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Att öka öppenheten och minska fördomarna kring andra religioner. Pedagogers observationer av elevers inställning till andra religioner. : Diskutera och analysera fördomar och föreställningar om olika religiösa grupper som kan förekomma i media eller läromedel. 4/8

5 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning samt bristande tillgänglighet. Funktionsnedsättning Alla elever, oavsett ev. funktionsnedsättningar, ska ha bästa möjliga förutsättningar för kunskapsinhämtning samt deltagande i olika aktiviteter utifrån sina behov. Utvärdering utifrån kunskapskrav samt i samtal med elever och föräldrar. : Anpassa aktiviteter, utflykter och undervisning i olika ämnen och tillrättalägga fysisk miljö så att alla kan delta. På så sätt visar skolan att alla är lika mycket värda. Använda alternativa lärverktyg för att underlätta för elever med särskilda behov. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Öka öppenheten och minska fördomar kring olika sexuell läggning. Pedagogers observationer av elevers inställning till olika sexuell läggning. : Ta upp homo- och bisexualitet, bl.a genom filmer och böcker. Samtala om ord som är förknippade med detta och arbeta för att dessa ord ej ska användas som skällsord. Uppmärksamma ovanstående i samband med Kärleksveckan. Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Elever i olika åldrar ska känna sig trygga tillsammans och få ökade möjligheter att lära känna varandra. Vid trivselsamtalen med eleverna, där en följdfråga ska läggas till kring detta. : Se till att det finns aktiviteter där elever i olika åldrar från olika årskurser umgås och samarbetar, t.ex genom arbete med faddersystem eller i trivselgrupper. 5/8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselsamtal / enkäter med reviderade frågor genomförs med eleverna höst och vår. Regelbundna samtal och diskussioner på klassråd/elevråd/kamratstödjarmöten, där detta ska bli en punkt på dagordningen. Diskussion vid APT under hösten, samt fortlöpande under morgonmöten. Diskussioner med föräldrar vid utvecklingssamtal, föräldramöten samt skolråd. Kommunens enkäter för elever i åk 2 och åk 5. Incidentrapporter angående kränkande behandling. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom trivselsamtal, diskussioner på klassråd/elevråd/kamratstödjarmöten samt genom kommunens enkäter med elever i åk 2 och åk 5. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vid utvärdering av trivselsamtal och kommunens enkäter, och vad som framkommit vid diskussioner på klassråd/elevråd/kamratstödjarmöten. Vid morgonmöten och APT under läsåret. Resultat och analys Kartläggningen visar att eleverna vid Nykyrka skola trivs bra och oftast känner sig trygga och sedda. Dock uppstår en del konflikter vid King-rutor och på fotbollsplanen kring samspel och regler. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Att motverka förekomsten av kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder Att samspelsregler vid t.ex fotboll och King-rutor ska fungera bättre. Att eleverna får förståelse för varandras olikheter och förutsättningar och hur detta kan påverka samspelet dem emellan. Att eleverna ska ha en trevlig attityd, använda ett vårdat språk samt hälsa på alla. Vid trivselsamtal samt diskussioner vid klassråd/elevråd/kamratstödjarmöten. Vid diskussioner på morgonmöten och APT. Vid samtal med föräldrar på utvecklingssamtal, föräldramöten och skolråd. Åtgärd Åtgärder: Skapa förståelse för olikheter och olika förutsättningar genom att diskussioner vid lämpliga tillfällen. Bjuda in föräldrar eller andra som har möjlighet att komma och berätta. Titta på filmer om olika funktionsnedsättningar för att skapa ökad förståelse. Arbeta i klasserna med tydlig kommunikation, hur viktigt det är att man säger nej med ord, och att andra då ska respektera det. Träna upp empatiskt lyssnande hos eleverna. Arbeta med rollspel/forumspel där elever får växla roller. Arbeta under både höst- och vårtermin med vikten av ett vårdat språk och en trevlig attityd. Tillverka planscher med trivselregler i klasserna. Arbeta med förväntningsdokumenten genom diskussioner och dramatiseringar. Motivera åtgärd Utifrån trivselsamtal med eleverna och synpunkter från föräldrarna har vi beslutat ovanstående åtgärder. 7/8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvärdsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Trivselsamtal med eleverna varje termin. All personal är observant och informerar lärarna direkt vid misstanke om trakasserier eller kränkningar. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Samtliga lärare på tel nr eller Fritidspersonal på tel nr Rektor tel nr personal för antimobbningsarbete/kamratstödjare tel nr Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vi följer trappstegsmodellen i blanketten "Rutin för upplevd kränkande behandling". 1. Personal antecknar på skolans egen händelseblankett. 2. Dokumentation på blanketten "Dokumentation av kränkande behandling", och anmälan till rektor görs. 3. Berörda vårdnadshavare kontaktas. 4. Blanketten "Anmälan av kränkande behandling till bildningsnämnden" fylls i, och anmälan till huvudman görs. 5. Arbetet med utredning, åtgärder och uppföljning fortsätter, bl.a genom att antimobbningsansvarig arbetar enligt Hornings modell i 5 steg. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" fylls i. Anmälan till rektor görs. Ärendet överlämnas därefter helt och hållet till rektor. Blanketten "Anmälan av kränkande behandling till bildningsnämnden" fylls i, och anmälan till huvudman görs. Rutiner för uppföljning Vi följer Hornings modell i 5 steg. (Se bilaga) Rutiner för dokumentation Skolans egen händelseblankett fylls i av den personal som tar emot ärendet. Därefter fylls blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" i. Blanketten "Anmälan av kränkade behandling till bildningsnämnden" fylls i. Om sedan arbetet enligt Hornings modell träder i bruk, är kontaktläraren och den antimobbningsansvarige personalen ansvariga för övrig dokumentation. All dokumentation ska sparas i elevens mapp i arkivskåpet, och följa eleven vidare genom grundskolan. Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för ovanstående rutiner. 8/8