KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Rönninge skola MÅLUPPFYLLELSE Mål Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är ej uppfyllt Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är uppfyllt Mål 5 År 2010 ska alla elever, som lägst, ha betyget Godkänd i alla ämnen. Målet är uppfyllt SAMMANFATTNING AV ANALYS OCH ÅTGÄRDER Under 2008 ville vi utveckla samarbetet mellan förskoleklass, fritidshem och skola. Samarbetet har påbörjats men vi behöver fortsätta att utveckla detta arbete. Med ett bättre samarbete tror vi att vi kan använda våra resurser mer effektivt och att eleverna får en ännu större chans att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi tror dessutom att vi kan göra läroprocessen tydligare för både elever och föräldrar. Under 2009 vill vi utveckla vårt genusarbete. Vi behöver mer aktivt arbeta med jämställdhet och vår lika behandlingsplan. För att lyckas med detta behöver vi en tydlig handlingsplan och mål med genusarbetet. Att aktivt arbeta med jämställdhet, och vår likabehandlingsplan, innebär att vi kommer att arbeta mycket med värderingar och elevers självkänsla. Det tror vi kommer att skapa större trygghet och arbetsro för alla på skolan. Vi är bra på att följa upp och utvärdera svenska, matematik och engelska i årskurs 5 men vi saknar en övergripande uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat för samtliga ämnen i årskurs 5. Det är något som vi ska åtgärda under

2 RESULTAT AV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS MÅL FÖR 2008 Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar. Indikator 1 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Riktvärde ,4 3,4 3,2 2,7 2 Barnens utveckling och lärande följs upp och dokumenteras i en individuell utvecklingsplan. 3,4 3,3 3,3 3 Mitt barn för det stöd och den hjälp som behövs. 3,2 2,8 Målet är uppfyllt när minst två av de tre indikatorerna uppnått riktvärdet. Förutsättningar/nyckeltal Avser förhållandet som gäller per den 15 oktober. Andel personal med pedagogisk utbildning % % % Analys av resultat och förslag till åtgärder Indikator 1 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Genom rim, ramsor, sång och lek stimulerar vi våra elever till utveckling utifrån deras egna förutsättningar och behov. Morgonsamlingen är en viktig del i vår verksamhet där vi ser och uppmärksammar alla elever. Varje dag finns det tillfällen där klassen delas upp i mindre grupper och pedagogerna har möjlighet att fördjupa relationerna med eleverna. Åtgärden, att utveckla samarbetet mellan förskoleklassen och skolan, från 2007 års kvalitetsredovisning är fortfarande ett utvecklingsområde. Samarbetet måste bli större för att alla elever helt ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Indikator 2 Barnens utveckling och lärande följs upp och dokumenteras i en individuell utvecklingsplan. Vi dokumenterar alla elevers utveckling och lärande i en portfolio. För att nå riktvärdet behöver förskolelärarna få mer utbildning i dokumentation och utvärdering. Dessutom behöver vi bli tydligare mot föräldrar i förskoleklass vad en individuell utvecklingsplan är och vad syftet med den är. 2

3 Indikator 3 Mitt barn för det stöd och den hjälp som behövs. Genom att dela upp klassen i mindre grupper har vi möjlighet att kunna stötta och hjälpa våra elever. Även här ser vi behovet av att utveckla samarbetet mellan förskoleklass och skola för att kunna stötta och hjälpa eleverna på rätt nivå. Vi behöver också bli tydligare mot föräldrarna vilket stöd och vilken hjälp våra elever i förskoleklass får och behöver. Genusarbetet I år F-5 vävs livskunskap in i det dagliga arbetet. Livskunskap innehåller bl.a. värderingsövningar för att stärka självkänslan. Vårt utvecklingsområde i genusarbetet är att mer aktivt och synligt motverka traditionella könsmönster och roller. Vi behöver börja med att bli medvetna över hur vi agerar och möter våra elever utifrån vilket kön de har. För att lyckas behöver vi en tydlig handlingsplan och mål med arbetet. Lokala mål Alla elever i förskoleklassen ska känna glädje, trygghet och gemenskap. Förskoleklassen skriver klasskontrakt där alla elever är med och skapar trivselregler. På klassråd och utvecklingssamtal utvärderas stämningen i klassen regelbundet. Fadderläsning för år F-2 ger möjlighet för förskoleklassens elever att möta äldre skolbarn och på det sättet skapas trygghet och gemenskap. Eleverna ska utveckla sina sociala kompetenser När eleverna har livskunskap får de fördjupa sina relationer och stärka självkänslan genom värderingsövningar och lekar. Trygghet och arbetsro Riktvärde Barn och föräldrar upplever trygghet 3,6 3,6 3,4 3,1 Personalen motverkar aktivt att någon behandlas illa. 3,3 2,9 Det är arbetsro i verksamheten. 3,4 3,2 3,0 2,2 Analys av resultat och förslag till åtgärder för förbättrat resultat. Vi behöver arbeta mer aktivt med att skapa trygghet och arbetsro för eleverna i förskoleklass. Vi har påbörjat arbetet genom att utarbeta trygghetskontrakt/klasskontrakt som ligger till grund för skolans trivselregler/ordningsregler. Vi har klassråd där stämningen i klassen är en stående punkt. Vi tar upp tryggheten och arbetsron på föräldramöten och utvecklingssamtal. 3

4 Raster är ett tillfälle då det lätt kan uppstå oro. De äldre eleverna har inte samma tillgång till lekredskap ute som de yngre och då skapas konflikter. Därför ska vi öppna ett rum där alla lekredskap finns samlade och eleverna i år F-5 har möjlighet att låna det som de behöver. Vi tror att detta kommer att skapa en större trygghet för de yngre eleverna. Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån sina förutsättningar. Indikator Riktvärde Mitt barn uppmuntras och tränas i att klara sig själv i vardagen 3,4-3,3 2 Fritidshemmets verksamhet utgår från mitt barns intressen och erfarenheter 3,1-2,9 2,9 Målet är uppfyllt när minst en indikator uppnått riktvärdet. Förutsättningar/nyckeltal Andel personal med pedagogisk utbildning % % % Indikator 1 Mitt barn uppmuntras och tränas i att klara sig själv i vardagen Genom att vi tidigt ger barnen möjlighet till att välja olika aktiviteter, uppmuntras och tränas de i att klara sig själva i vardagen. Från och med år 3 får barnen stryka sig från listan och meddela personalen att de går hem. På fritidshemmet år 4-5 får barnen, tillsammans med en pedagog, göra sitt eget mellanmål och diska efter sig. Indikator 2 Fritidshemmets verksamhet utgår från mitt barns intressen och erfarenheter Vi har regelbundna möten med barnen där de får tycka till om vilka aktiviteter de ska ha på fritidshemmet. Vi försöker ta tillvara alla pedagogers kompetenser och det gör att utbudet av aktiviteter är stort. Fritidshemmen år F-2 har utöver sina hemklassrum en gemensam lokal där de tillsammans kan driva pedagogisk verksamhet. Vi behöver bli ett fritidshem för att ännu mer kunna utgå från barnens intressen och erfarenheter. 4

5 Genusarbetet I år F-5 vävs livskunskap in i det dagliga arbetet. Livskunskap innehåller bl.a. värderingsövningar för att stärka självkänslan. Vårt utvecklingsområde i genusarbetet är att mer aktivt och synligt motverka traditionella könsmönster och roller. Vi behöver börja med att bli medvetna över hur vi agerar och möter våra elever utifrån vilket kön de har. För att lyckas behöver vi en tydlig handlingsplan och mål med arbetet. Lokala mål - Ge barnet en möjlighet att skapa en meningsfull fritid där de kan känna trygghet och gemenskap. - Sammanfläta omsorg och pedagogisk verksamhet till en helhet som kompletterar hemmet. - Att genom värdegrunden utveckla och stödja barnet till en självständig individ med stark social kompetens. - Stödja barnets utveckling genom konstnärliga uttryck, miljö och rörelse. Genom en gemensam lokal har vi haft större möjlighet att blanda barnen från olika grupper och på så sätt stödja barnets sociala utveckling med hjälp av skapande aktiviteter. Vi har dessutom haft tillgång till idrottshallen på eftermiddagarna och åkt till simhallen regelbundet. Vi har ett stort utbud av aktiviteter som barnet kan välja mellan och det ger barnet möjlighet att utveckla olika sidor i sin personlighet och upptäcka nya intressen. 5

6 Mål 5 År 2010 ska alla elever, som lägst, ha betyget Godkänd i alla ämnen. Indikator Riktvärde Andelen elever, som uppnår samtliga minimigränser i PRIM-provet (Prov i matematik) för år 3 är minst lika med den genomsnittliga andelen för deltagande kommuner eller har ökat i förhållande till föregående år. Minst lika med genomsnittet, Riktvärde: 79% (74%) 36% (60%) 42% (77%) 2 Resultatet i läsförståelseprovet i år 3 uppgår till minst det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner eller har ökat i förhållande till föregående år. Minst lika med genomsnittet, Riktvärde: 21,4 (21,1) 21,3 (20,9) 20,5 ( 21,2) 3 Samtliga elever i år 4 skall ha uppnått full läsförståelse enligt God Läsutveckling. ( Denna indikator kan följas upp först fr o m ) % 4 90 % av eleverna i år 5 skall i nationella provet i svenska ha uppnått Godkänt eller om lägre ska andelen ha ökat i förhållande till föregående år. Minst 90%, 100% 98% 94% 5 90 % av eleverna i år 5 skall i nationella provet i engelska ha uppnått Godkänt eller om lägre ska andelen ha ökat i förhållande till föregående år % av eleverna i år 5 skall i nationella provet i matematik ha uppnått Godkänt eller om lägre ska andelen ha ökat i förhållande till föregående år. 7 Andelen elever, som är behöriga till gymnasieskolan, uppgår till minst 90 % eller om lägre ska andelen ha ökat i förhållande till föregående år. Minst 90%, Minst 90%, Minst 90%, 98% 95% 100% 100% 98% 97% 100% 100% 100% 8 Andelen elever, som ej uppnått målen i ett ämne, uppgår till maximalt 10 % eller om högre ska andelen ha minskat i förhållande till föregående år. Max 10%, alt. minskat 13,3% 4,2% 0% Målet är uppfyllt när fem av åtta indikatorer uppnått riktvärdet. Målet är uppnått. Förutsättningar/nyckeltal Avser förhållandet som gäller per den 15 oktober! Andel behöriga lärare % % % Enhetsövergripande nyckeltal Antal anställda/chef , ,

7 Analys av resultat och förslag till åtgärder för förbättrat resultat. Indikator 1 Andelen elever, som uppnår samtliga minimigränser i PRIM-provet (Prov i matematik) för år 3 är minst lika med den genomsnittliga andelen för deltagande kommuner eller har ökat i förhållande till föregående år. Alla lärare som undervisar i matematik är med i Lesson Study, en fortbildning som har väckt stort engagemang, diskussion och förändring i undervisningen. Att arbeta med Lesson Study är något som vi vill utveckla under För de elever som ej nådde upp till de förväntade målen i år 3 har vi i år 4 gjort ett gruppsystem med fyra pedagoger. Detta har resulterat i mindre grupper i matematik och på så sätt kan vi skapa en bra matematiskgrund för de elever som ej nådde målen i år 3. Indikator 2 Resultatet i läsförståelseprovet i år 3 uppgår till minst det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner eller har ökat i förhållande till föregående år. År 3 bestod av två stora klasser med skiftande behov. För att hjälpa de elever som inte nådde målen har vi i svenska skapat tre grupper med tre pedagoger för att verkligen kunna se och hjälpa alla elever. Vi har också blivit bättre på att arbeta med alternativa verktyg för elever med lässvårigheter. Indikator 3 Samtliga elever i år 4 skall ha uppnått full läsförståelse enligt God Läsutveckling. Läsförståelseprovet i år 3, 2006 visade på stora svårigheter för en del av våra elever. Genom att inrätta en studiekammare där eleverna fick extra lästräning och att pedagogerna aktivt arbetat med läsförståelse på olika nivåer hade nästan alla elever i år 4 uppnått full läsförståelse enligt God Läsutveckling. Vi har under år 5 fortsatt arbetet för att alla elever ska nå målen för år 5. Indikator % av eleverna i år 5 skall i nationella provet i engelsk, svenska och matematik ha uppnått Godkänt eller om lägre ska andelen ha ökat i förhållande till föregående år. Vi har en bra måluppfyllelse för eleverna i år 5 och de elever som inte når målen får fortsatt stöd och hjälp. Indikator 7 Andelen elever, som är behöriga till gymnasieskolan, uppgår till minst 90 % eller om lägre ska andelen ha ökat i förhållande till föregående år. Alla elever var behöriga till gymnasieskolan. Indikator 8 Andelen elever, som ej uppnått målen i ett ämne, uppgår till maximalt 10 % eller om högre ska andelen ha minskat i förhållande till föregående år. Alla elever uppnådde målen i alla ämnen. Vi har en specialpedagog som har arbetat med de elever som behöver extra träning och med personal för att de ska kunna hjälpa elever med särskilda behov. 7

8 Mål att uppnå för skolår 5 lägesbeskrivning, analys samt prioriterade åtgärder för ökad måluppfyllelse. Vi är bra på att följa upp och utvärdera svenska, matematik och engelska i årskurs 5 men vi saknar en övergripande uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat för samtliga ämnen i årskurs 5. Det är något som vi ska åtgärda under Vi är bra på att nå måluppfyllelse för eleverna i årskurs 9 och vi behöver se över hur vi ska lyckas med detta för de yngre eleverna Ett steg är att vidareutveckla fritidspedagogernas kompetens när det gäller arbetet med barn med särskilda behov. Ett annat sätt är att bli bättre på att arbeta med alternativa verktyg för de elever som har särskilda behov. Vi tror också att Lesson Study är ett bra och fungerande arbetssätt som ger framgång. Vi vill utveckla det och använda Lesson Study i fler ämnen för att fördjupa våra pedagogiska diskussioner. Lokala mål - Alla ska känna sig trygga i vår verksamhet - Lärprocessen ska vara tydlig för alla - Alla ska utvecklas i en kreativ miljö - I vår verksamhet ska alla känna sig delaktiga Vi har under 2008 arbetat mycket med elevinflytande. Elevråden har träffats regelbundet och det har resulterat i att eleverna i år 6-9 ska få ett uppehållsrum under våren När eleverna i år 6-9 har något roligt att göra på rasterna tror vi att det kommer att bli lugnare i korridorerna och det skapar trygghet för de yngre eleverna. Eleverna i år F-5 kommer att få ett rum där alla elever kan låna lekredskap som de kan använda när de är ute på rast. Förut har alla klasser haft sina egna lekredskap något som har resulterat i en del konflikter då några har haft mer saker än andra. Nu kommer alla ha möjligheten att använda alla lekredskap. Detta tror vi kommer att skapa färre konflikter och större trygghet. Vi kommer under 2009 att satsa på att göra lärprocessen tydligare för både elever och föräldrar genom att förbättra och arbeta med: - Skriftliga omdömen - Tydligare dokumentation - Tydliggöra gången för elever med särskilda behov - Bedömning av elevernas arbeten - Användning av alternativa verktyg Dessutom vill vi fortsätta att utveckla elevinflytandet och föräldrainflytandet. 8

9 Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen för elever med koncentrationsstörningar - Resursskolan Resursskolan består av två grupper. Dels tjejgruppen med fem elever, två lärare och en elevassistent som har sin undervisning i paviljongerna på Skogsängsskolan. Eleverna har socioemotionella svårigheter. Den andra gruppen har sex pojkar med koncentrationssvårigheter till följd av ADHD och i den finns en lärare, två fritidsledare och en biträdande rektor. Elevgruppen består av elever i år 6,8 och 9. Resursskolans utvecklingsområden är att hitta goda rutiner för elevernas inkludering i hemskolorna samt att hitta samarbetsformer grupperna emellan. Under våren 2009 kvalitetsgranskar vi verksamheten. Antal elever Skolbibliotekets roll Vårt skolbibliotek ligger centralt och öppet i skolans lokaler. Alla elever har tillgång till biblioteket under hela dagen. Vi har en bibliotekarie som är anställd på 50%. Genom att öppna ett uppehållsrum för år 6-9 kommer biblioteket att bli en lugnare plats där eleverna har en möjlighet att reflextera och föra samtal i en trygg miljö. Under våren 2009 kommer vi att tydliggöra skolbibliotekets uppgifter. Genusarbetet År 6-9 har livskunskap inlagt på sitt schema där de aktivt arbetar med jämställdhet och likabehandling. I år F-5 vävs livskunskap in i det dagliga arbetet. Livskunskap innehåller bl.a. värderingsövningar för att stärka självkänslan. Vårt utvecklingsområde i genusarbetet är att mer aktivt och synligt motverka traditionella könsmönster och roller. Vi behöver börja med att bli medvetna över hur vi agerar och möter våra elever utifrån vilket kön de har. För att lyckas behöver vi en tydlig handlingsplan och mål med arbetet. Hälsa och livsstil Hälsa och livsstil är något som genomsyrar vår verksamhet. Vi har mer idrott på schemat än vad timplanen kräver. Vi har en hälsovecka varje år där vi lyfter temat hälsa. Vi utbildar våra elever i HLR, hjärt och lungräddning. Fritidshemmen använder sig av idrottshallen varje efter middag och åker regelbundet upp till simhallen. Genom ämnet livskunskap arbetar vi med elevernas attityder och värderingar. År 3-5 har under året haft tema friluftsliv där de regelbundet har varit ute i skog och mark. 9

10 Likabehandlingsplaner Våren 2008 reviderades planen men vi behöver revidera den igen. Vår likabehandlingsplan behöver tydligare utgå från en aktuell kartläggning av skolans behov. Planen ska också innehålla en tydligare ansvarsfördelning mellan rektor och övrig personal, tydliga rutiner för dokumentation samt hur planen ska följas upp och utvärderas. Trygghet och arbetsro Riktvärde Barn och föräldrar upplever trygghet 3,6 3,7 3,7 Personalen motverkar aktivt att någon behandlas illa. 3,4 3,3 3,1 Det är arbetsro i verksamheten. 3,4 3,0 2,6 2,7 Analys av resultat och förslag till åtgärder för förbättrat resultat. Vi behöver arbeta mer aktivt med att skapa trygghet och arbetsro för eleverna. Vi har påbörjat arbetet genom att utarbeta trygghetskontrakt/klasskontrakt som ligger till grund för skolans trivselregler/ordningsregler. Vi har klassråd där stämningen i klassen är en stående punkt. Arbetsro diskuteras på skolans elevråd och TFL (Teamet för lika behandling). Vi tar upp trygghet och arbetsro på föräldramöten och utvecklingssamtal. Raster är ett tillfälle då det lätt kan uppstå oro. De äldre eleverna har inte samma tillgång till lekredskap ute som de yngre och då skapas konflikter. Därför ska vi öppna ett rum där alla lekredskap finns samlade och eleverna i år F-5 har möjlighet att låna det som de behöver. Vi tror att detta kommer att skapa en större trygghet för de yngre eleverna. På Rönninge skola finns det idag fler små fritidshem. Genom att skapa ett gemensamt fritidshem har de yngre eleverna en möjlighet att lära känna barn i andra klasser och fler vuxna på skolan, något som skapar en vikänsla och ger ett större socialt kontaktnät. 10