för Rens förskolor Bollnäs kommun

Transkript

1 för Bollnäs kommun

2 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär för det dagliga arbetet i förskolan samt hur verksamheten kan utformas så att omsorg, fostran och lärande utgör en helhet. Har en verksamhet med ett starkt samband mellan omsorg, fostran och lärande. Bedriver pedagogisk verksamhet i alla situationer hela dagen. Ständigt reflekterar och diskuterar om vad, hur och i vilka situationer barnen lär och utvecklas. Har planering för hela dagen där omsorg, fostran och lärande går hand i hand. Ser möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet under alla situationer som uppstår under dagen. Lyfter pedagogiska frågor på planeringar, träffar och konferenser. Diskuterar hur läroplanens olika målområden och kunskapsformer kan integreras i den dagliga verksamheten på ett sätt som upplevs som meningsfullt för barnen och som utmanar deras nyfikenhet och lust att lära. Är medveten om hur omsorg och pedagogik förenas och hur olika kunskapsformer bildar en helhet. Har ett lek- och temainriktat arbetssätt. Utgår ifrån barns erfarenhet, intressen, behov och åsikter i den dagliga verksamheten. Lär genom LEK. Är lyhörda för barnens intressen och tänker på att vara JA- sägare (tillåtande och inspirerande). Ser dagen som ett smörgåsbord. Fortbildar sig och uppdaterar sig löpande. Diskuterar hur barns utveckling och lärande kan följas och synliggöras för både barn och personal som stöd för att vidareutveckla det pedagogiska arbetet. 2

3 Planerar, utvärderar och dokumenterar utifrån läroplanens strävansmål. Dokumenterar och reflekterar tillsammans med barnen i det dagliga vardagsarbetet. Samtalar aktivt med barnen, enskilt och i grupp. Arbetar med TRAS. I den pedagogiska dokumentationen använder vi bl.a. foto som stöd/metod. Barnen har egna pärmar. Kvalitetsredovisning (finns på förskolan) 3

4 Personalens förhållningssätt Fortlöpande diskuterar och reflekterar kring sin egen betydelse som förebild och hur man genom sitt förhållningssätt och agerande i vardagliga situationer påverkar barns fostran, utveckling och lärande samt deras värderingar. Fortlöpande praktiserar och omprövar sitt förhållningssätt till barn och vuxna med utgångspunkt i läroplanen och dess intentioner. Det innebär att vid förskolorna i Bollnäs kommun Reflekterar personalen ständigt över sin egen syn och sitt förhållningssätt till barn gentemot läroplanens kunskapssyn. Skapar personalen pedagogiskt utvecklande miljöer i förhållande till förskolans resurser och formulerade mål. Diskuterar, reflekterar, omprövar och förändrar personalen verksamheten utifrån de barn som deltar och anpassar till barns olika behov och förutsättningar. Reflekterar personalen över sitt eget förhållningssätt till barnen, vårdnadshavarna och varandra och hur det påverkar barnen. Har ett föränderligt arbetssätt utifrån rådande situation (barns utveckling, ny barngrupp, ny personalgrupp). Lyssnar in barnen och ser deras behov just nu. Tar tillvara personalens styrkor och olikheter. Är spontana, flexibla JA- sägare. Reflekterar genom diskussion i arbetslag och enskilt. Lyfter pedagogiska frågor kontinuerligt. 4

5 Leken och lärandet ALLMÄNNA RÅD Leken utgör grunden i barns utveckling och lärande. Det är därför viktigt att personalen Organiserar verksamheten så att barnen ges tillräckligt med tid, rum och material för olika former av lek samt ger dem upplevelser som stimulerar fantasin, kreativiteten och förmågan att leka. Ger barnen tid och utrymme till lek. Skapar stimulerande lekmiljöer inomhus och utomhus. Har engagerade och närvarande vuxna. Erbjuder inspirerande material och rekvisita. Ger barnen olika valmöjligheter och inspirerande material. Skapar tid för lek och planerad lek utan för många avbrott. Ändrar miljön efter barnens intressen. Tar tillvara närområdets utemiljö. Använder leken som ett medel såväl i arbetet med barngruppen som i arbetet med enskilda barns utveckling och lärande. Präglas av ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande. Medvetet använder leken för att främja varje barns utveckling och lärande. Följer och dokumenterar barns lek. Använder oss av leken för att hjälpa barnen att ta nya steg på den egna utvecklingstrappan. Pedagogerna följer och dokumenterar barns lek. 5

6 Förskolans värdegrund Normer och värden Aktivt arbetar med normer och värden som en integrerad del i arbetet med barns utveckling och lärande och kopplar samman det med hur barn utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande. Har personal som är goda förebilder för våra demokratiska normer och värden genom att återkommande diskutera förhållningssätt till barnen, vårdnadshavarna och varandra. Har personal som delar helhetssyn på förskolans uppdrag. Arbetar medvetet med normer och värden för barns språkutveckling, identitet, självständighet och förmåga till empati. Har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling för varje förskola som utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov och anger rutiner för uppföljande insatser samt för hur dokumentation av ärenden går till. Pratar regelbundet om hur man är mot andra och hur man själv vill bli bemött i olika situationer. Personalen tänker på sin roll som förebild och sitt förhållningssätt till andra. Återkommande pedagogiska frågor där pedagogerna diskuterar och reflekterar över vårt förhållningssätt. Varje förskola har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Strävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbetar med olikheterna i barngruppen. Har personal som är närvarande, vägleder och lyssnar i vardagssituationer för att utveckla förståelse och tolerans för olika sätt att tänka och vara. Respekterar varandras olikheter. Det är bra att vara olika. Vi ser mångfalden som en tillgång. Nolltolerans tar tag i konflikter/situationer på en gång. ALLA BARN ÄR ALLAS BARN! 6

7 Jämställdhet mellan flickor och pojkar Aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i den pedagogiska verksamheten. Motverkar traditionella könsmönster. Ger flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i den dagliga verksamheten. Har personal med teoretisk och praktisk kunskap om jämställdhet och genus. Bedriver ett fortlöpande arbete där vi ger barn lika förutsättningar och utrymme oavsett kön. Uppmuntrar alla barn till alla sorters lekar oavsett kön. Analyserar sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt och diskuterar hur pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet. Har personal som reflekterar över sitt agerande och hur inom- och utomhusmiljö är utformad ur ett jämställdhetsperspektiv. För diskussioner i arbetslaget som ger reflektion. Miljön utformas utifrån barnens intressen, inte utifrån deras kön. 7

8 Barns delaktighet och inflytande Uppmuntrar och stödjer barns delaktighet och inflytande samt stödjer dem i att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö i vardagliga situationer. Har pedagoger som arbetar för att varje barn utifrån sina förutsättningar och förmågor ges möjlighet att påverka sin situation, att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö. Har pedagoger som arbetar för att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer. Barnen lär sig att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö genom att aktivt delta i vardagssysslorna t ex städa, duka, sortera, säga hej, tack och förlåt. För pedagogiska samtal/dialoger kontinuerligt under dagen. Utarbetar former för barns delaktighet och inflytande där alla barn ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning om vad som är meningsfullt och roligt i förskolan, oavsett ålder, kön, social och kulturell bakgrund. Kontinuerligt observerar, samtalar och dokumenterar enskilda barn och barngruppen för att ta reda på behov och intressen. Har personal som lyssnar, är lyhörd och visar respekt när barnen uttrycker sin vilja i vardagliga situationer. Har tillit till och goda förväntningar på att barn kan klara olika saker med stöd av vuxna. Har personal som samspelar och tolkar de yngsta barnens agerande och kroppsspråk för att öka deras delaktighet och inflytande. Gör barnen delaktiga i utvärderingar på olika sätt. Låter alla vara med och påverka i den mån de kan. Är JA- sägare. Har medvetenhet och respekt för barnens egna förmågor. Har tillit till och goda förväntningar på att barnen kan klara olika saker med stöd av vuxna. Gör barnen delaktiga genom samtal. 8

9 Behov av särskilt stöd ALLMÄNNA RÅD Kommunen bör Använder ett synsätt på barn i behov av särskilt stöd som innebär att stödbehovet relateras till den miljö barnet vistas i. Strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personalen har tillräcklig kompetens för detta. I Bollnäs kommun innebär det att Förskolan är till för alla barn och arbetet präglas av ett inkluderande syn- och arbetssätt. De barn som behöver särskilt stöd får den omsorg som deras speciella behov kräver. Välutbildad personal är anställda på förskolorna. Barn i behov av särskilt stöd är en del av barngruppen. Har ett samarbete med psykolog vid behov. ALLMÄNNA RÅD Kommunen bör Har kunskap om och tillhandahåller olika former av stöd anpassat till det aktuella behovet. I Bollnäs kommun innebär det att Förskolorna har goda rutiner för att upptäcka och ge särskilt stöd till barn som bedöms vara i behov av detta. Stöd ges i första hand inom befintlig verksamhet. Det finns tillgång till psykologer. Förskolorna har pedagoger med hög kompetens och lång erfarenhet. Resursförstärkning kan ansökas hos centrala elevhälsan. Har kontinuerliga gruppreflektioner. Ger stöd inom vår verksamhet. Har pedagoger med hög kompetens och lång erfarenhet. Har tillgång till psykologer. 9

10 ALLMÄNNA RÅD Kommunen bör Fortlöpande utvärderar om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om de insatser som gjorts varit relevanta. I Bollnäs kommun innebär det att Centrala elevhälsan kontinuerligt följer upp och utvärderar omfattningen av stödbehovet, behovens karaktär och om de insatser som gjorts har avsedd effekt. Resursförstärkning kan ansökas hos centrala elevhälsan som kontinuerligt följer upp och utvärderar omfattningen av stödbehovet, behovens karaktär och om de insatser som gjorts har avsedd effekt. Arbetar utifrån ett synsätt på barn i behov av särskilt stöd som innebär att stödbehovet ses i relation till den miljö barnet vistas i. Arbetar för att särskilt stöd tillgodoses i första hand i den ordinarie verksamheten. Ger stöd inom vår verksamhet. Tillsammans med barnets vårdnadshavare planerar och dokumenterar arbetet med särskilt stöd samt kontinuerligt följer upp detta. Genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka faktorer som har påverkat arbetet med barn i behov av särskilt stöd och om stödresurserna är adekvata och tillräckliga. Upprättar handlingsplan tillsammans med vårdnadshavare och att planen omfattar vilka insatser som planeras, syftet med insatserna, ansvarsfördelning och vilken samverkan som krävs. Kontinuerligt gör uppföljningar och utvärderingar där det framgår vilka faktorer som påverkat arbetet och om stödresurserna är lämpliga och tillräckliga. Vi skriver en handlingsplan tillsammans med vårdnadshavare och följer upp och utvärderar den kontinuerligt. 10

11 En mångkulturell förskola ALLMÄNNA RÅD Kommunen bör Verka för att alla förskolors arbete präglas av ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång samt särskilt uppmärksamma att barn med annat modersmål än svenska erbjuds kontinuerligt modersmålsstöd. Fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter och strävar efter att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt. Förskolorna arbetar utifrån en syn som betonar kulturers lika värde och som ser språklig och kulturell mångfald som en tillgång. Det finns stor förståelse och kunskap på alla nivåer i kommunen vad det innebär att arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt. Personalen erbjuds vid behov kompetensutveckling så att de har kompetens att arbeta med språk och mångfald. Utgår från att varje barns språk och kulturella bakgrund är en tillgång. Alla barn är en tillgång oavsett språk och kulturell bakgrund. Kompetensutveckling vid behov till personalen. Ser till att arbetet med att stödja barns modersmål och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt att stödet ges så tidigt som möjligt. Har personal som är medveten och har förståelse för barnens språkliga och kulturella bakgrund. Har personal som är intresserade och uppdaterade vilket skapar förståelse för barnens språkliga och kulturella bakgrund. 11

12 Samverkan mellan förskola och hem I kontinuerliga utvecklingssamtal med barnets vårdnadshavare utbyter information om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilket sätt förskolan kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas, använder den dagliga kontakten med föräldrarna till att föra kontinuerliga samtal om barnets trivsel, utveckling och lärande. Har uppföljningssamtal efter inskolning. Har utvecklingssamtal minst 1 gång per år om barnets utveckling och lärande. Samarbetar personalen med vårdnadshavarna kring barns utveckling och lärande. Har olika former av dokumentation som visar vilket sätt förskolan bidrar till barnets trivsel, utveckling och lärande. Kontinuerligt utbyter information mellan personal och vårdnadshavare. Erbjuder uppföljningssamtal efter inskolning. Erbjuder utvecklingssamtal minst en gång per år om barnets utveckling och lärande. Pedagogerna samarbetar med vårdnadshavarna kring barns utveckling och lärande. Har olika former av dokumentation som visar vilket sätt förskolan bidrar till barnets trivsel, utveckling och lärande. Dagliga samtal mellan pedagogerna och vårdnadshavarna. Tar hänsyn till föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka förskolans verksamhet genom att se till att det finns olika former/forum för inflytande och samverkan. Erbjuder föräldraråd. Organiserar olika forum för inflytande och samverkan. Har olika forum för inflytande och samverkan som t ex förslagslåda, föräldraträff/-råd, trivsel- och fixarträffar, föräldramöte och gemensamt traditionsfirande. 12

13 Måluppfyllelse ALLMÄNNA RÅD Kommunen bör vid utvärdering av måluppfyllelse Bedöma hur väl förskolan har arbetat i riktning mot läroplanens mål att sträva mot. Bedöma hur faktorer som resurser, personalens kompetens, barngruppsstorlek, lokaler och miljö samt upptagningsområdets sociala karaktär påverkar förskolans möjlighet att arbeta enligt läroplanen. Sprida kunskap om metoder som syftar till att utveckla arbetet med att dokumentera och utvärdera förskolans processer samt för att kunna analysera resultaten av utvärderingarna. Sprida resultat från utvärderingar till alla nivåer; politiker, förvaltningsledning, förskolans ledning, personal och föräldrar så att erfarenheter och förslag till förbättringsåtgärder synliggörs. Utvärderar måluppfyllelsen genom att bedöma hur förskolan arbetar i relation till läroplanens mål och intentioner och i förhållande till givna förutsättningar. För innebär det att Vi bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, dvs. planerar, följer upp och utvärderar verksamheten i riktning mot de nationella målen. Våra utvärderingar är relaterade till läroplanens mål och intentioner. Vårt systematiska kvalitetsarbete är förskolechef ansvarig för. Vi tillvaratar resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Vi dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning på våren + vid fyra tillfällen under året utifrån vår Kvalitetskvadrat. Dessa innehåller en bedömning hur långt förskolan har kommit för att nå de nationella målen och en redogörelse för vilka åtgärder som vi tänker genomföra för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningar finns tillgängliga på varje avdelning. Utvärderar måluppfyllelsen genom att bedöma hur förskolan arbetar i relation till läroplanens mål och intentioner och i förhållande till givna förutsättningar. Använder olika verktyg och metoder för dokumentation och utvärdering som visar hur förskolan skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Använder barns och föräldrars synpunkter vid utvärdering av verksamheten för att på så sätt ge en så bred och nyanserad bild som möjligt av måluppfyllelsen. Utvärderingen bör omfatta när barn upplever verksamheten som meningsfull och rolig använder resultat från utvärderingar som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Vid analys och bedömning av måluppfyllelse använder sig förskolorna av Skolverkets kvalitetsindikatorsystem BRUK. Har system och rutiner för uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse och kvalitet. Har utvärderingar som är relaterade till läroplanens mål och intentioner. Sker utvärderingar även genom barnintervjuer, barns bilder, olika former av observationer m m. Arbetar efter vår Kvalitetskvadrat. Utvärderar och följer upp Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Involverar barn och vårdnadshavare i kvalitetsarbetet. 13

14 Vid analys och bedömning av måluppfyllelse, kvalitetsredovisningen, använder vi oss av Skolverkets kvalitetsindikatorsystem BRUK. Vi följer upp och utvärderar vår verksamhet varje termin i arbetslaget och tillsammans med barnen. Utifrån kvalitetsredovisningen och Kvalitetskvadraten ser vi vilka förbättringsåtgärder vi behöver arbeta med. En gång per år följer vi upp och utvärderar Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kvalitetsredovisningen finns på varje förskoleavdelning. Välkomna till oss på! Örsängets förskola , Fiskens förskola , Kilbergets förskola , Karin Jonsson Förskolechef ,