Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Transkript

1 Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola

2 Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna så att vi på bästa sätt kan ta hand om barnen under tiden de vistas hos oss. Vi erbjuder en god pedagogisk verksamhet som utgår från barnens intressen och behov. Vi ger LEKEN stort utrymme. Vi stimulerar barnens språkliga och matematiska utveckling genom att väcka deras nyfikenhet för ord, bokstäver, begrepp och siffror. Vi tar tillvara både inne- och utemiljöns alla möjligheter för att stimulera barnens utveckling. Barnens lärande är lekfullt, roligt och pågår ständigt! Förskolan har ett mottagningskök med en kokerska. Personalens förhållningssätt Har ett föränderligt arbetssätt utifrån rådande situation (barns utveckling, ny barngrupp, ny personalgrupp). Lyssnar in barnen och ser deras behov just nu. Tar tillvara personalens styrkor och olikheter. Är spontana, flexibla JA- sägare. Reflekterar genom diskussion i arbetslag och enskilt. Lyfter pedagogiska frågor kontinuerligt. Normer och värden Pratar regelbundet om hur man är mot andra och hur man själv vill bli bemött i olika situationer. Personalen tänker på sin roll som förebild och sitt förhållningssätt till andra. Återkommande pedagogiska frågor där pedagogerna diskuterar och reflekterar över vårt förhållningssätt. Varje förskola har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Respekterar varandras olikheter. Det är bra att vara olika. Vi ser mångfalden som en tillgång. Nolltolerans tar tag i konflikter/situationer på en gång. ALLA BARN ÄR ALLAS BARN! Årets arbete: Fortsätta att vara tydliga, närvarande pedagoger som vägleder och lyssnar i vardagliga situationer. Fortsätta de pedagogiska diskussionerna och reflektera över uppdrag/förhållningssätt.

3 Barns inflytande Barnen lär sig att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö genom att aktivt delta i vardagssysslorna t ex städa, duka, sortera, säga hej, tack och förlåt. För pedagogiska samtal/dialoger kontinuerligt under dagen. Låter alla vara med och påverka i den mån de kan. Är JA- sägare. Har medvetenhet och respekt för barnens egna förmågor. Har tillit till och goda förväntningar på att barnen kan klara olika saker med stöd av vuxna. Gör barnen delaktiga genom samtal. Årets arbete: Fortsätta att lyssna in barnens intressen, förnya lek-lådorna efter barnens behov och önskemål samt att fortsätta med Barnråd. Utveckling och lärande Leken och lärandet Har planering för hela dagen där omsorg, fostran och lärande går hand i hand. Ser möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet under alla situationer som uppstår under dagen. Lyfter pedagogiska frågor på planeringar, träffar och konferenser. Lär genom LEK. Är lyhörda för barnens intressen och tänker på att vara JA-sägare (tillåtande och inspirerande). Ser dagen som ett smörgåsbord. Fortbildar sig och uppdaterar sig löpande. Samtalar aktivt med barnen, enskilt och i grupp. Arbetar med TRAS. I den pedagogiska dokumentationen använder vi bl.a foto som stöd/metod. Barnen har egna pärmar. Kvalitetsredovisning (de finns på förskolan och på hemsidan). Ger barnen olika valmöjligheter och inspirerande material. Skapar tid för lek och planerad lek utan för många avbrott. Ändrar miljön efter barnens intressen. Tar tillvara närområdets utemiljö. Använder oss av leken för att hjälpa barnen att ta nya steg på den egna utvecklingstrappan. Pedagogerna följer och dokumenterar barns lek.

4 Årets arbete: Fortsätta JA-sägandet (tillåta, inspirera), bejaka dagsrytmen efter barnens rådande behov och satsa ännu mera på målområdena språk, matematik och naturvetenskap. Vi ska bli bättre på att ta tillvara på de tillfällen som ges samt hitta dokumentationsformen som passar vårt arbetssätt. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Bedriver ett fortlöpande arbete där vi ger barn lika förutsättningar och utrymme oavsett kön. Uppmuntrar alla barn till alla sorters lekar oavsett kön. För diskussioner i arbetslaget som ger reflektion. Miljön utformas utifrån barnens intressen, inte utifrån deras kön. Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd är en del av barngruppen. Har ett nära samarbete med vår specialpedagog. Har kontinuerliga gruppreflektioner. Ger stöd inom vår verksamhet. Har pedagoger med hög kompetens och lång erfarenhet. Har tillgång till specialpedagog och psykologer. Resursförstärkning kan ansökas hos centrala elevhälsan som kontinuerligt följer upp och utvärderar omfattningen av stödbehovet, behovens karaktär och om de insatser som gjorts har avsedd effekt. Ger stöd inom vår verksamhet. Vi skriver en handlingsplan tillsammans med vårdnadshavare och följer upp och utvärderar den kontinuerligt. Vi bemöter barnet där det är och lägger fokus på vad barnet kan och inte på svårigheterna. Barn i behov av särskilt stöd är en del av barngruppen som vilket barn som helst. Vid vissa situationer tar vi hjälp och stöd av specialpedagog. Handläggningsrutiner: Observera Dokumentera Kontinuerliga gruppreflektioner med specialpedagog och förskolechef Kontakt med vårdnadshavarna Eventuell resursförstärkning vid behov Modersmål Alla barn är en tillgång oavsett språk och kulturell bakgrund. Kompetensutveckling vid behov till personalen. Har personal som är intresserade och uppdaterade vilket skapar förståelse för barnens språkliga och kulturella bakgrund.

5 Vi ser alla barn som en tillgång oavsett språk och kulturell bakgrund. Genom bilder, sånger, ramsor och sagor ges barnet möjlighet att utveckla sitt svenska språk. Vi vet att det finns material att tillgå vid behov, såsom Språkbron, Teckenhatten och Talsyntesen. Åtgärder mot kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling är konkret och lättförståelig. Personalen har varit delaktig i planens utformning och uppföljning. Barnen är delaktiga genom kontinuerliga samtal om allas lika värde och om hur man ska vara mot varandra. Vårdnadshavarna informeras om planen på inskolningssamtalet. Planen presenteras på föräldramötet. Den finns på förskolans hemsida och hänger synligt på varje avdelning. Vårdnadshavarna ges möjlighet att ge synpunkter inför kommande revidering. Personalen markerar i kalendern när planen ska följas upp exempelvis på arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar/planeringsdagar. Förskola och hem Erbjuder uppföljningssamtal efter inskolning. Erbjuder utvecklingssamtal minst en gång per år om barnets utveckling och lärande. Pedagogerna samarbetar med vårdnadshavarna kring barns utveckling och lärande. Har olika former av dokumentation som visar vilket sätt förskolan bidrar till barnets trivsel, utveckling och lärande. Dagliga samtal mellan pedagogerna och vårdnadshavare. Har olika forum för inflytande och samverkan som t ex förslagslåda, föräldraträff/-råd, trivsel- och fixarträffar, föräldramöte och gemensamt traditionsfirande. Förskolan samarbetar med barnens vårdnadshavare genom: Inskolningssamtal Föräldraaktiv heldagsinskolning Uppföljningssamtal efter inskolning Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten. Utvecklingssamtal minst en gång per år. Pedagogerna har ett nära samarbete med vårdnadshavarna kring barnens trivsel, utveckling och lärande. Föräldramöte Föräldraråd Vi har olika former av dokumentation: TRAS, digitala fotoramar och barnens pärmar Vi har flera forum för inflytande och samverkan, som Frågor att lyfta inför föräldraråd, familjekväll och gemensamt luciafirande.

6 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi har rutiner inför överlämnande till förskoleklass och fritidshem. Planeringen och överlämnandet startar i mitten på mars. I april besöker förskoleklasspedagogerna barnen på förskolan. Barnen går till förskoleklass och leker några gånger samt äter lunch i matsalen. Under maj sker gruppindelning och överlämnandekonferens mellan förskola och förskoleklass. Gemensam aktivitet på hösten för 5-åringarna tillsammans med förskoleklassen. Uppföljning, utvärdering och utveckling För innebär det att Vi bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, dvs. planerar, följer upp och utvärderar verksamheten i riktning mot de nationella målen. Våra utvärderingar är relaterade till läroplanens mål och intentioner. Vårt systematiska kvalitetsarbete är förskolechef ansvarig för. Vi tillvaratar resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Vi dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning hur långt förskolan har kommit för att nå de nationella målen och en redogörelse för vilka åtgärder som vi tänker genomföra för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningar finns tillgängliga på förskolornas hemsidor samt på varje avdelning. Vid analys och bedömning av måluppfyllelse, kvalitetsredovisningen, använder sig förskolorna av Skolverkets kvalitetsindikatorsystem BRUK. Vi följer upp och utvärderar vår verksamhet varje termin i arbetslaget och tillsammans med barnen. Utifrån kvalitetsredovisningen gör vi en Lokal arbetsplan. En gång per år följer vi upp och utvärderar Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kvalitetsredovisningen finns på varje förskoleavdelning och på respektive hemsida. Vi ser och reflekterar lärandet tillsammans med barnen i det dagliga vardagsarbetet. Vi dokumenterar med TRAS, foton och teckningar. Det är en ständig utveckling av verksamheten. Vi har som mål att utvärdera årets arbete efter halv arbetsåret. Vi har fått fortbildning i pedagogisk dokumentation, både i bokcirkel-from samt genom föreläsning. Visionen Önsketanken, arbetet med kvalitetsredovisningen, synpunkter från föräldraråd används för att utveckla och förbättra verksamheten. Vi har påbörjat vårt systematiska kvalitetsarbete genom att använda blanketten Hur för vi verksamheten framåt.