KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmen Klockan och Pinglan Läsåret

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmen Klockan och Pinglan Läsåret SÄTERS KOMMUN

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN ANSVAR, INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET GRUNDFAKTA ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETET I FRITIDSHEMMET MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS/BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE... 6 FRITIDSHEMMETS UPPDRAG... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 6 JÄMSTÄLLDHET MELLAN FLICKOR OCH POJKAR... 6 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE... 6 ETT MÅNGKULTURELLT FRITIDSHEM... 6 SÄRSKILT STÖD... 7 SAMARBETE MELLAN FRITIDSHEM OCH HEM ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN... 7

3 1 Sammanfattning Det råder ett bra samarbete mellan fritidshem och skola. Fritidspersonalen ser och arbetar med barnen under hela dagen vilket hjälper både barn och personal även under skoltiden. Det finns en stark sammanhållning, en vi-känsla i arbetslagen. Det finns en önskan hos de två avdelningarna att utveckla samarbetet dem emellan. Fritidshemmen erbjuder barnen en varierad fritid efter skolan. De utnyttjar både lokalerna inomhus så som idrottshall och grupprum samt att de har mycket aktiviteter utomhus. Fritidshemmen har en regelbunden och rak kommunikation med föräldrarna vid hämtning och lämning. Utifrån självvärderingen som genomfördes i maj framkom att arbetet med att få fritidshemmen att tänka på det mångkulturella samhället ska utvecklas, det är ett svårt område eftersom barnen på Enbacka inte naturligt kommer i kontakt med andra kulturer under sin tid på fritidshemmen. Andra utvecklingsområden som framkommit genom utvärderingen och självvärderingen är jämställdhet mellan pojkar och flickor, barns inflytande och delaktighet samt arbetet med likabehandlingsplanen. Genom att hela skolområdet ska in i ett arbete med värdegrundsarbete där fokus ska ligga på personalens förhållningssätt kommer de nämnda utvecklingsområdena att diskuteras och utvecklas. Kommunen ska under året ha en satsning på hälsa och livsstil som skolan ska delta i. 2 Inledning Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom ska fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Skolan och fritidshemmet har delvis olika uppdrag. Eftersom läroplanen är skriven med utgångspunkt i skolans verksamhet kan den inte gälla för fritidshemmet på samma sätt som för den obligatoriska skolan och förskoleklassen. Verksamheten i fritidshemmen erbjuds inte alla elever och kan således inte vara en förutsättning för att läroplanens mål ska nås. Men fritidshemmet ska, som ett komplement till skolan, bidra till att så sker och fritidshemmet ska använda sig av läroplanen i så stor utsträckning som möjligt. För de avsnitt i läroplanen som behandlar grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, normer och värden kan läroplanen helt och hållet tillämpas även av fritidshemmet. När det gäller de mer renodlade kunskapsmålen kan fritidshemmet bidra genom sina erfarenheter av en utforskande, laborativ och praktisk metodik. (prop. 1997/98:94 sid. 18). Syftet med kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 2005:609) skall varje fritidshem årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån de nationella målen för fritidhemmet uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. På detta sätt knyts redovisningarna tydligt till mål- och resultatstyrningen av fritidshemmet. De resultat som kommer fram i redovisningen skall utgöra underlag för vidare arbete, diskussioner och beslut om vilka områden som skall lyftas fram och prioriteras vid fritidshemmet. I redovisningen presenteras förslag till åtgärder i förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning utgör den samlade redovisningen för fritidshemmen Klockan och Pinglan. 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitet inom fritidshemsverksamheten går inte att mäta med enskilda mått. För att få en mer heltäckande bild måste man väga samman fakta och bedömningar från flera olika områden. Barn- och utbildningsnämnden har därför utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär att fritidshemmets 3

4 måluppfyllelse kontinuerligt följs upp och utvärderas. De områden/aktiviteter som används i nämndens kvalitetsarbete är bland annat: Föräldrarnas och barnens upplevelse/bedömning av fritidshemmet. Personalens självärdering. Personalens utvärdering av sin verksamhetsplan är en annan viktig del i underlaget för kvalitetsredovisningen. Vid läsårets start upprättar varje avdelning sin verksamhetsplan där de beskriver hur de ska arbeta med de lokala mål som området har tagit fram. Områdets mål bygger på kommunens förskole- och skolplan som i sin tur bygger på de nationella styrdokumenten. Utifrån sin verksamhetsplan planerar och genomför personalen sin verksamhet för att uppnå de mål som är satta i den lokala arbetsplanen. Verksamhetsplanen följs upp i oktober och i januari och utvärderas i mars. Utifrån personalens bedömning av sin måluppfyllelse sammanställs kvalitetsredovisningen med hjälp av övriga resultat. 4 Ansvar, inflytande och delaktighet I förordningen anges att personalens ansvar för kvaliteten ligger i att planera och dokumentera det egna, arbetslagets, fritidshemmets kvalitetsarbete. Personal medverkar också genom att utarbeta utvärderingsinstrument och genomföra utvärderingar. Genom att det finns nationella mål för elevers inflytande och ansvarstagande är det också naturligt att de tar del i arbetet med kvalitetsredovisning, bland annat genom att delta i utvärderingar, enkätundersökningar etc. eller ge synpunkter på redovisningens utformning och slutsatser. Då det gäller barnen i fritidshem och deras vårdnadshavare är det ledningen och personalen som skapar förutsättningar för delaktighet, genom att de får uttrycka sina uppfattningar i olika frågor om verksamheten, arbetssätten etc. Vårdnadshavarna kan ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning både formellt och informellt. Innehållet och underlaget kan diskuteras vid föräldramöten och de kan framföra synpunkter i dagliga kontakter, via skriftliga enkäter eller i formella möten. Barn och vårdnadshavare har inte getts tillfälle att delta i kvalitetsarbetet under året. 5 Grundfakta Fritidshemmen Klockan och Pinglan är integrerade i Enbacka skola. Fritidshemmen är öppna mellan varje dag. Under skoldagen arbetar fritidspersonalen i skolan och i förskoleklassen och har praktiskt arbete med eleverna, för att förstärka inlärningen. På eftermiddagarna erbjuds barnen fria aktiviteter så väl som aktiviteter styrda av pedagogerna. Barnen delas in i olika grupper efter aktivitet. En positiv föräldrakontakt är avgörande för att få trygga barn som trivs på fritids. 6 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Personalen inom skolbarnsomsorgen dokumenterar kontakter de haft med vårdnadshavare utifrån saker som hänt både under skoltid och under fritidstid i PODB Elev. Det förebyggande elevhälsoarbetet påbörjades under hösten. Specialpedagog och kurator arbetar närmare arbetslagen för att kunna arbeta förebyggande. Diskussioner kring förhållningssätt och värderingar skulle ha påbörjats under året vilket inte har skett. Skolan/fritidshemmet har arbetat fram en policy, med riktlinjer för hur eleverna ska lära sig ta ansvar för sina handlingar, t ex genom att själva få berätta/ringa hem om något har hänt under skoldagen. Arbetet med Grön Flagg kom igång, eleverna har blivit mer engagerade i arbetet. 4

5 När verksamhetsplanerna var upprättade i höstas satte sig skolledningen med varje arbetslag och gick igenom planerna för att kunna vara ett stöd i arbetet under året. För att vårdnadshavare och andra intresserade ska ha en möjlighet att få en inblick i skolans arbete är det viktigt att arbeta fram en uppdaterad och väl fungerande hemsida. Existerande hemsida är inte uppdaterad. 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Antal årsarbetare (15 okt 2008) Personal- förskollärare 4,0 Personal- fritidspedagog 3,5 Personal- barnskötare 0,50 Personal- skolledare 0,75 Personal - vaktmästare 0,25 Antal barn (15 okt 2008) Klockan Pinglan Personaltäthet Kompetensutvecklingsanslag Läromedelsanslag 55 barn 46 barn barn/personal 2280kr/årsarbetare 455kr/barn Verksamhetens uppdelning Fritidshemmen är uppdelade på två avdelningar, Klockan och Pinglan. Avdelningarna hjälps åt vid öppning och stängning. Under jul och sommarledigheten slås avdelningarna ihop till ett fritidshem. Under skoltid har två förskollärare huvudansvaret för de två förskoleklasserna, övriga förskollärare och fritidspedagoger har praktiskt arbete med skolbarnen eller enskild planering. Barnskötaren arbetar eftermiddag på fritidshemmet. Under året har en elevassistent arbetat eftermiddag som stöd åt ett barn. Rektor delar sin tjänst mellan de två skolorna i området och biträdande rektor delar sin tjänst mellan skola och förskola. 8 Arbetet i fritidshemmet Under året har förskollärare och fritidspedagoger deltagit i ett kommunövergripande utvecklingsarbete. Det har varit fyra träffar som har behandlat fritidshemmets uppdrag utifrån de allmänna råden om kvalitet i fritidshemmen. I augusti var fritidspersonalen på en föreläsning kring funktionshinder anordnad av Elevhälsan. I september deltog all personal på Stark och Kimbers föreläsning kring förebyggandets konst, ledarskap i klassrummet. I januari lyssnade all personal på Lotta Mannerheimen som pratade om ADHD. Under året fick alla dels en grundutbildning i NTA, natur och teknik för alla, samt olika temautbildningar för att kunna arbeta med skolbarnen. En förskollärare har under året utbildat sig till verksamhetsförlagd lärarutbildare och har under våren haft en lärarstudent knuten till sig. En annan förskollärare har läst lärarlyftet på 50 procent. Fritidshemmen strävar efter att ta tillvara barnens egna idéer vad gäller verksamheten. De försöker ha tilltalande material som är tillgängligt för barnen. De vill med sin verksamhet locka till kreativitet. Personalen försöker anpassa och möblera alla lokaler efter de möjligheter som finns för att göra en stimulerande miljö. Aktiviteterna de erbjuder innehåller både rörelse, skapande, utelek och rogivande alternativ. 5

6 9 Måluppfyllelse och analys/bedömning av måluppfyllelse Fritidshemmets uppdrag Enbacka skola arbetar med samlad skoldag, detta medför att alla elever har samma start och sluttid. De barn som har behov av fritids har möjlighet att vara där före och efter skoltid. Barnen träffar samma personal hela dagen eftersom fritidspersonalen arbetar med praktiskt arbete i skolan för att förstärka undervisningen genom lek och skapande verksamhet. Arbetslagen har arbetat fram en smidig övergång från skolan till fritids för att skapa lugn och ro för barnen. Fritids arbetar för en positiv utevistelse där goda möjligheter till lek och kreativitet finns/skapas. Fritids utnyttjar grupprummen för olika aktiviteter och de mindre rummen skapar trygghet för barnen. Personalen delar in barnen i olika grupper utifrån intresse, ålder eller kön beroende på aktivitet. Personalen värderar sig själva till en måluppfyllelse av 5,8 på en tiogradig skala i självvärderingen som genomfördes i maj. Det är framförallt två frågor som rör fritidshemmen och kontakter med det lokala kultur- och föreningslivet, samt närmiljön som får ett lågt betyg. Fritidshemmen är relativt nöjda med sin förmåga att erbjuda barnen tillräckligt med tid för fri lek och tid för rörelse och fysisk aktivitet. Normer och värden Fritids jobbar aktivt med den sociala träningen och verkar för ett vårdat språk. Hela arbetslaget inkluderas i arbetet med gemensamma normer och värderingar. Värdegrunden ska genomsyra hela dagen. Alla arbetar för att skapa en helhetssyn. Arbetet med att göra barnen medvetna om att handling ger konsekvens har varit levande under hela året. Barnen fostras i att vara rädd om sin skolmiljö och att lära sig att vara aktsam om sina och andras ägodelar. Kränkningar dokumenteras enligt likabehandlingsplanen vid behov. Kvalitetsindex i självvärderingen på det här området blev 6,7 av 10. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Alla personal ska vara medveten om pojk- och flickperspektivet och jobba för likabehandling. Personalen arbetar för att barnen ser jämställt på varandra trots olikheter. Fritidshemmen gör vid behov olika uppdelningar av gruppen. Ibland pojk- och flickgrupper, ibland andra konstellationer, t ex åldersindelning. Personalen ser att pojkar och flickor leker tillsammans obehindrat. Här värderar personalen sin måluppfyllelse till 6,1 av 10. Genusperspektivet är ett område som personalen önskar fortbildning kring. Det är en svår fråga att arbeta med, medvetenheten finns där men blir tyvärr ofta bortglömd. Barns delaktighet och inflytande Målsättningen är att barnens egna idéer ska tas tillvara vad gäller verksamheten. Barnen delas in i olika grupper, ofta efter ålder men ibland efter intresse. Personalen försöker vara lyhörd för barnens egna tankar kring verksamheten. I självvärderingen skattar sig personalen till ett kvalitetsindex på 4,9 av 10, ett lågt resultat på en viktig fråga. Framförallt är det vid utvärdering och upprättande av likabehandlingsplanen som barnens inflytande är lågt, men även frågan om fritidshemmen utvecklar barnens förmåga att ta ansvar, och om de får ha inflytande över verksamheten får ett lågt kvalitetsvärde. Ett mångkulturellt fritidshem Frågan om ett mångkulturellt fritidshem har inte varit aktualiserad under året. I samband med upprättandet av den nya likabehandlingsplanen väcktes frågan och den kommer att diskuteras vidare nästa läsår. Frågan fick 3,0 i självvärderingen. 6

7 Särskilt stöd Elever med särskilda behov är accepterade och är delaktiga i barngruppen. Fritidspersonalen upplever att de är bra på att identifiera barn i behov av stöd. Men de saknar resurserna att sätta in extra stöd. Under året har en elevassistent funnits med som extra stöd åt en elev. Kvalitetsindex på den här frågan blev 7,2 av 10. Samarbete mellan fritidshem och hem Fritidshemmen har en självklar kontakt vid lämning/hämtning. De möter alla föräldrar då och försöker prata med och informera dem. Båda avdelningarna ger ut ett informationsblad tillsammans med skolan en gång i månaden. De är tydliga med information om aktiviteter och vikarier till föräldrarna, under året har ett system med maillistor byggts upp. Det finns ett skriftligt veckoschema utanför fritids, där barn och föräldrar kan läsa om veckans planerade aktiviteter. I självvärderingen skattade de sig till 6,7 av 10. Arbetet med att få barn och föräldrar att känna delaktighet är ett prioriterat område som ska utvecklas vidare. 10 Åtgärder för utveckling Förhållningssätt, värdegrundsarbete Barns delaktighet och inflytande Jämställdhet mellan flickor och pojkar Mångkulturellt fritidshem Likabehandlingsplanen Hälsa och livsstil 11 Uppföljning av likabehandlingsplanen Fritidshemmen har tillsammans med skolan tagit fram en likabehandlingsplan. Eleverna fick via sitt elevråd göra en trygghetsvandring. Personalen har gjort en riskbedömning genom husmodellen. Resultat av genomförda trivselenkäter, barnintervjuer samt synpunkter framkomna vid utvecklingssamtal ligger till grund för planen. Till hösten ska en ny kartläggning göras för att sedan ligga till grund för läsårets likabehandlingsplan. När skolan upprättade sin likabehandlingsplan uppdagades att de inte lever upp till diskrimineringsgrunderna vad gäller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. Dessa diskrimineringsgrunder ska aktualiseras särskilt när nästa års plan tas fram. Planen ska diskuteras i områdets brukarråd för att få in ytterligare synpunkter. Fritidshemmen Klockan och Pinglan Ingela Muras-Sares Rektor 7