KVALITETSREDOVISNING Mora by förskola Läsåret

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Mora by förskola Läsåret SÄTERS KOMMUN

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN ANSVAR OCH DELAKTIGHET GRUNDFAKTA ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETET I FÖRSKOLAN MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS/BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE... 4 HELHETSSYN/SYNEN PÅ BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE... 4 PERSONALENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 5 LEKEN OCH LÄRANDET... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 6 JÄMSTÄLLDHET MELLAN FLICKOR OCH POJKAR... 6 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE... 7 BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 7 EN MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA... 7 SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEM UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN... 8

3 1 Sammanfattning Mora by förskola invigdes officiellt i september Flera pedagoger samt rektor har varit med under hela planeringsstadiet av förskolan. Pedagogerna har varit engagerade både i den pedagogiska planeringen som planeringen av lokalerna. En utgångspunkt har varit att skapa en förskola där Vi-känslan ska vara central, alla barn är allas barn och alla hjälps åt för att helheten ska bli på bästa sätt. En ateljé och samlingssal finns mitt i byggnaden som ska vara husets hjärta och kunna användas flitigt och där också olika möten bland både barn och vuxna ska kunna ske. I ateljén ska det finnas möjlighet till skapande arbeten, experiment, rörelse, lek, drama, sång, storsamlingar, föräldramöten, luciafirande mm. All personal ingår i samma arbetslag med ansvar för alla barn på förskolan men med ett utökat ansvar för en mindre grupp barn på den hemvist man är stationerad på. Utifrån självvärderingen, föräldraenkäterna, utvärderingarna och pedagogiska diskussioner har fyra utvecklingsområden framkommit; barns delaktighet och inflytande, mångkulturell förskola, jämställdhet mellan flickor och pojkar och matematik. Dessa områden ska utgöra grunden för avdelningarnas verksamhetsplaner som ska upprättas hösten Föräldraenkäten som genomfördes i maj hade en relativt hög svarsfrekvens, 87,1 % valde att svara. Helhetsomdömet som föräldrarna gav förskolan är bra. På frågan jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola, gav föräldrarna medelbetyget 5,6 av 6 möjliga. 2 Inledning Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Det skall vara en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan i en miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och lärande. I samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet skall förskolan avrunda barnens förskoleperiod. Innebörden av förskolans uppdrag kan sammanfattas som att innehållet i förskolan skall leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. Syftet med kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 2005:609) skall varje förskola årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån de nationella målen för förskolan uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. På detta sätt knyts redovisningarna tydligt till mål- och resultatstyrningen av förskolan. Denna kvalitetsredovisning utgår från Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan som baseras på bestämmelser i skollag, läroplanen för förskolan och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barns rättigheter. De resultat som kommer fram i redovisningen skall utgöra underlag för vidare arbete, diskussioner och beslut om vilka områden som skall lyftas fram och prioriteras vid förskolan. I redovisningen presenteras förslag till åtgärder i förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning utgör den samlade redovisningen för Mora by förskola 1

4 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. Kvalitet inom förskoleverksamhet går inte att mäta med enskilda mått. För att få en mer heltäckande bild måste man väga samman fakta och bedömningar från flera olika områden. Barnoch utbildningsnämnden har därför utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär att förskolans måluppfyllelse kontinuerligt följs upp och utvärderas. De områden/aktiviteter som används i nämndens kvalitetsarbete är bland annat: Föräldraenkäter Utvecklingssamtal Barnintervjuer Personalens självvärderingar och utvärderingar Personalens utvärdering av sin verksamhetsplan är en annan viktig del i underlaget för kvalitetsredovisningen. Vid läsårets start upprättar förskolan sin verksamhetsplan där de beskriver hur de ska arbeta med de lokala mål som området har tagit fram. Områdets mål bygger på kommunens förskole- och skolplan som i sin tur bygger på de nationella styrdokumenten. Utifrån sin verksamhetsplan planerar och genomför personalen sin verksamhet för att uppnå de mål som är satta i den lokala arbetsplanen. Verksamhetsplanen följs upp i oktober och i januari och utvärderas i mars. Utifrån personalens bedömning av sin måluppfyllelse sammanställs kvalitetsredovisningen med hjälp av övriga resultat. 4 Ansvar och delaktighet I förordningen anges att barnen i förskolan och vårdnadshavarna skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Då det gäller barnen i förskolor, familjedaghem och deras vårdnadshavare är det ledningen och personalen som skapar förutsättningar för delaktighet, genom att de får uttrycka sina uppfattningar i olika frågor om verksamheten, arbetssätten. Under året har föräldrarna på förskolan fått svara på en enkät där frågor ställts kring service, inflytande, individualisering, trygghet och lek, lärande och utveckling. Resultatet redovisas i kvalitetsredovisningen. Föräldrarna inbjuds även till utvecklingssamtal minst en gång per termin, där de ges möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten. Personalen redovisar inte dessa synpunkter i sina utvärderingar och därför kommer de inte med i kvalitetsredovisningen. Personalen genomför barnintervjuer under året men synpunkterna redovisas inte i utvärderingen och därför finns inget resultat att visa i kvalitetsredovisningen. Skolledningen har ett ansvar för att detta utvecklas till nästkommande år. Områdets brukarråd ska också ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. 5 Grundfakta Mora by förskola är nybyggd och invigdes officiellt den 17 september Förskolan är indelad i sex hemvister, Tuvan, Dungen och Gläntan som utgör den gröna sidan samt Droppen, Snäckan och Korallen som utgör den blå sidan. Förskolans yngsta barn är placerade på Tuvan och Droppen, mellanåldrarna på Dungen och Snäckan och de äldsta barnen på Gläntan och Korallen. I oktober var 53 barn inskrivna på förskolan och har sedan utökats till 63 barn under våren och då har också antalet pedagoger utökats. Mitt i huset finns en stor fin ateljé och samlingsrum. Här bedrivs många olika aktiviteter t.ex. målning, rörelse, sång och musik. 2

5 6 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Utifrån arbetet med den goda förskolan har arbetet med förhållningssätt påbörjats. Den gemensamma plattformen har börjat ta form, under året har arbete skett i pedagogiska forum där tvärgrupper från de olika förskolorna diskuterat värdegrundsfrågor. Under hösten hade de pedagogiska forumen leken som tema, för att medvetandegöra betydelsen av lek och för att vidareutveckla den. Den pedagogiska dokumentationen har diskuterats för att få den att bli ett hjälpmedel. Dokumentationen ska synliggöra vad som sker på förskolan, visa på utveckling hos barnen och kunna användas av personalen vid planering och utvärdering. Fortsatta diskussioner ska föras kring hur arbetet med dokumentation, reflektion och planering kan utvecklas. Planering och observationer ska mer kunna integreras i det dagliga arbetet. När verksamhetsplanerna var upprättade på hösten satte sig skolledningen med varje arbetslag och gick igenom planerna för att få inblick och kunna vara ett stöd och bollplank i arbetet. För att vårdnadshavare och andra intresserade ska ha en möjlighet att få en inblick i förskolans arbete är det viktigt att arbeta fram en uppdaterad och väl fungerande hemsida. Hemsidan är fortfarande inte uppdaterad. 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Antal årsarbetare (15 okt 2008) Personal- förskollärare 6,5 Personal- barnskötare 3,75 Personal- kanslist 0,16 Personal- skolledare 0,375 Personal - vaktmästare 0,065 Antal barn/elever (15 okt 2008) Barn förskola Personaltäthet Förskola Läromedelsanslag Förskola Kompetensutvecklingsanslag Personalkategori Gröna sidan 25 barn Blå sidan 28 barn 5,5 barn/personal 505 kr kr/årsarbetare Verksamhetens uppdelning Arbetsorganisation: Mora by förskola består av ett samlingsrum i mitten och två flyglar på var sin sida, en blå sida och en grön. Varje sida är i sin tur uppdelad på tre hemvister. De yngsta barnen har sin trygga punkt i den egna hemvisten med egen ingång men kan också använda övriga utrymmen. Barnen i mellanhemvisten och hemvisten för de äldsta barnen har ett större samarbete och nyttjar ofta varandras hemvister. All personal har ansvar att lära känna alla barn på förskolan. Förskolan öppnar både på grön och blå sida men har gemensam stängning för hela huset. Två personer är utsedda till lagledare, en på blå sida och en på grön sida och de har ett extra ansvar att tillsammans med skolledningen driva utvecklingen i förskolans arbetslag. De deltar tillsammans med skolledning i lagledarträffar en gång i månaden. Lagledarna på Mora by förskola träffas 3

6 tillsammans varannan vecka för att planering och samråd. Rektor har varit med vid vissa av dessa träffar. Rektor är ansvarig för alla fyra förskolorna i området samt dagbarnvårdarna, en biträdande rektor delar sin tjänst mellan förskolan och skolan. Efter jul anställdes ytterligare en biträdande rektor som arbetar 50 %, framförallt som pedagogisk ledare. 8 Arbetet i förskolan Under året har arbetet med den goda förskolan fortsatt. Upptakten var en föreläsning kring ICDP, Internationell Child Development Programes. All personal har läst boken Vägledande samspel av Niss, Hindgren och Westin. Utifrån boken har pedagogerna deltagit i handledning med en inhyrd konsult. Det har varit handledning i blandade grupper vid tre tillfällen. Vid ett fjärde handledningstillfälle satt arbetslagen tillsammans med konsulten och biträdande rektor. Personalen är väldigt nöjd med handledningstillfällena. En gång i månaden ordnas ett pedagogiskt forum. Under hösten var leken i olika former temat på samtliga träffar. Personalen fick då anmäla intresse och gå den gång de fann temat extra intressant. Under våren träffades ICDP-grupperna och fortsatte de pedagogiska diskussionerna med temat värdegrund och förhållningssätt på pedagogsikt forum. Ledare för pedagogiskt forum är specialpedagog tillsammans med skolledning. Elevhälsans nya organisation har kommit igång under hösten. Den innebär att specialpedagogen arbetar närmre arbetslagen för att på ett tidigare skede kunna handleda arbetslagen. Specialpedagogen träffar varje arbetslag på deras planering cirka en gång i månaden eller oftare vid behov. Specialpedagog och skolledning har BT, barnteam, en gång i månaden. Där diskuteras de ärenden som är aktuella för att även skolledningen ska kunna vara ett stöd i arbetet med barnen. Under året har personalmöten/planeringar på kvällstid genomförts ca två gånger per månad för att skapa kontinuitet i uppföljning och planering av verksamheten. Två av mötena har varit gemensamma för hela förskoleområdet. På personalmötena är det pedagogiska diskussioner som är huvudtemat, ibland i arbetslag, ibland i blandade grupper. I september deltog all personal i Elevhälsans föreläsning kring funktionshinder främst syn och hörsel. Från förskoleområdet var i oktober två pedagoger, som en avslutning på ett nätverksarbete, på studiebesök i Stockholm för att besöka förskolor som arbetar framgångsrikt med jämställdhet, genus och barninflytande. Arbetet har delgetts övriga pedagoger på personalmöten med efterföljande diskussioner i tvärgrupper. I januari deltog tre arbetslag på en föreläsning kring ADHD, som Lotta Mannerheimen från habiliteringen höll i. Sju pedagoger och rektor lyssnade på en föreläsning av Per Bernemyr från Reggio Emilia institutet kring en förskola i förändring. Under året har en förskollärare utbildat sig till verksamhetsförlagd lärarutbildare och hon har tagit emot två studenter under våren. Alla förskolor har upprättat en egen likabehandlingsplan under året. Rektor har under året deltagit i en seminarieserie som Karlstads universitet anordnat, biträdande rektor går sin grundutbildning i samma regi. Bitr. rektor på 50 % har gått Lärarfortbildnings kurs Chef och ledare i förskolan med fokus på det pedagogiska ledarskapet. 9 Måluppfyllelse och analys/bedömning av måluppfyllelse Helhetssyn/Synen på barns utveckling och lärande Personalen förändrar miljön fortlöpande utefter verksamheten i stort samt efter barnens individuella behov. De förändrar hemvisterna efter barnens ålder och intresse. Pedagogerna har utgått från varje barn i sin planering av verksamheten så att barnen ska bli trygga och tycka att det är roligt att komma till förskolan. Genom att låta barnen utforska och prova på, med 4

7 pedagogerna som medupptäckare, samt uppmuntra under vardagssituationer, utgår de från barnens intressen och behov. Pedagogerna dokumenterar verksamheten med text och bild för att synliggöra lärandet samt inte minst ha roligt tillsammans. Personalen är nöjd när barnen vågar prova på nya utmaningar, vidareutvecklar leken och är stolta över det de åstadkommit. I självvärderingen som genomfördes i maj skattade sig personalen till ett kvalitetsindex på 7,9 av tio på området helhetssyn. De reflekterar inte i så hög utsträckning kring sin egen betydelse som förebilder, 4,5 av 6. De genomför sin verksamhet så att omsorg, fostran och lärande utgör en helhet. De använder leken som ett medel i enskilda barns utveckling och lärande, 5,3 av 6 på båda frågorna. Analys och bedömning av måluppfyllelse I och med arbetet med ICDP- vägledande samspel, arbetar pedagogerna med sin medvetenhet och med sin egen betydelse som förebild. Innehållet i utbildningen har varit bl.a. det pedagogiska uppdraget och pedagogernas betydelse, samspelets betydelse för lärande. Utbildningen bygger på föreläsningar som varvas med erfarenhetsutbyte och reflektioner kring pedagogernas förhållningssätt, hur gör jag perspektivet. Mellan varje utbildningstillfälle sker eget arbete ex. har pedagogerna skattat sig själva i frågor som I vilken utsträckning visar du att du tycker om barnen, i vilken utsträckning är du uppmärksam på barnens önskemål och intressen och följer deras initiativ? Detta har det sedan förts samtal om i arbetslagen och pedagogerna har kunnat ge varandra feedback. Några pedagoger har filmat varandra för att se på sitt eget samspel med barnen. Detta har tittats på i arbetslagen samt att vissa filmer har tagits med till utbildningstillfällena med konsulten Anna-Karin Söderström där det positiva man ser har lyfts fram. Skolledningen ser att personalen är mer medvetna om sin egen betydelse. Pedagogerna har många tankar och funderingar på hur de ska utveckla förskolans miljöer, betydelsen av att utgå från barnens intressen har också stärkts under året. Personalens förhållningssätt En öppen dialog i arbetslaget och inplanerade sid- och hemvistmöten gör att personalen kommer fram till gemensamma rutiner och struktur. Dessa möten främjar att ett gemensamt förhållningssätt växer fram och skapar även arbetsglädje personalen emellan. Pedagogerna har kontinuerliga pedagogiska diskussioner i arbetslaget som leder fram till att de arbetar utifrån ett gemensamt förhållningssätt, vilket bidrar till att pedagogerna känner arbetsglädje. Genom att finnas till hands som pedagog och sätta ord på situationer som uppstår och hjälpa barnen reda ut konflikter kan barnen utveckla verktyg för den sociala samvaron. Pedagogerna för en fortlöpande dialog med föräldrarna för att skapa ett gemensamt förhållningssätt kring barnen. Uppmärksamhet finns hos pedagogerna vad gäller konflikter, vilket i sin tur leder till att barnen skapar egna verktyg för förebyggande av konflikter alternativt konfliktlösning. I arbetet med ICDP, vägledande samspel, har pedagogerna börjat filma sig själva för att sedan titta på och dra lärdomar av. Detta för att öka medvetenheten om sig själv och hur man samspelar och bemöter barnen. Föräldraenkäten som genomfördes i maj visar att föräldrarna är nöjda med personalens förhållningssätt. De tycker att personalen visar att de tycker om deras barn, att personalen har en god dialog med barnen, att de känner sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan, 5,4-5,5 av 6 på samtliga frågor. Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. 5

8 Leken och lärandet Förskolan arbetar för att skapa utrymme för individualisering, genom att bl.a. anpassa miljön utifrån barnen. Personalen arbetar medvetet i mindre åldersindelade grupper, vilket ger barnen möjlighet att bli sedda samt att skapa lekro. Detta gör att det blir en trygg och inspirerande verksamhet. Utnyttjandet av utemiljö är en viktig del i det arbetet och skapar även förutsättningar för att arbeta med barnens miljömedvetande. Förskolans material görs tillgängligt för alla barn utefter mognad. Pedagogerna tillhandhåller olika material, såväl inne som ute, samt använder vad naturen erbjuder. Detta innefattar bl.a. bygg-, skriv- och ritmaterial, böcker. Förskolan arbetar dagligen med sång, musik och rim och ramsor. För att skapa utrymme för den fria leken har förskolan påbörjat ett försök med mellanmålsvagn. Detta innebär att barnen inte avbryts i sin lek utan välkomnas till mellanmålet mellan klockan Fortlöpande diskussioner om barnen där observationer och TRAS (tidig registrering av språkutveckling) används som hjälpmedel och grund för att skapa en verksamhet för alla barn. Kvalitetsindex på lek, lärande och utveckling på föräldraenkäten blev 8,6 av tio. Föräldrarna tycker att barnen får vara med och påverka sin vardag, barnen blir uppmuntrade och bekräftade och de ges tillräckligt med tid att leka. Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. Normer och värden Alla pedagoger arbetar för att vara lyhörda och delaktiga, detta för att alla barn ska känna sig sedda och respekterade varje dag. Genom att lyfta det positiva hos varje barn ges möjligheten att stärka bra beteenden. Personalen värderar sig olika i frågor som rör normer och värden. De anser att de stödjer barnen i att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö i vardagliga situationer, 5 av 6. De värderar sig till 4,5 på frågan om de arbetar medvetet med olikheterna i barngruppen. Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Förskolan erbjuder samma material, samt inreder rum, för både flickor och pojkar. De strävar efter att bemöta alla barn likvärdigt oavsett kön. Pojkar och flickor leker i alla miljöer och på samma villkor. Under våren tog all personal del av pedagogerna i nätverksgruppens arbete runt genus samt att fördjupande diskussioner genomfördes i tvärgrupper. I självvärderingen framkom att personalen anser sig vara relativt bra på att utforma den pedagogiska miljön i syfte att stärka jämställdhetsarbetet, 4,9 av 6. De behöver utveckla sin förmåga att analysera sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt, 4,3 av 6. Måluppfyllelsen är låg på området jämställdhet. Åtgärder för utveckling Biträdande rektor ska gå en kurs, jämställdhet i skolan, på Högskolan Dalarna till hösten. Utifrån kursen, ska arbetet aktualiseras. Diskussioner ska föras för att öka personalens medveten. När 6

9 verksamhetsplanerna upprättas ska alla arbetslag beskriva hur de kommer att arbeta för att öka jämställdheten mellan pojkar och flickor. Barns delaktighet och inflytande Pedagogerna är lyhörda inför att förändra miljön och gruppen för att följa barnens utveckling i grupp och som individ. Pedagogerna vill att barnens intressen tillvaratas. Utöver att vara lyhörda i allmänhet arbetar pedagogerna med att ta till vara barnens intressen med hjälp av bl.a. Barnens val, för barn födda -04, -05. Det innebär att barnen efter samlingen, på tisdag och onsdag förmiddag, får välja mellan ett antal aktiviteter. Planeringen av aktiviteterna görs utifrån de intressen som finns i barngruppen. Barnen ges också möjlighet att delta i sysslor som att t.ex. bjuda på frukt och duka. Genom att personalen har gjort mindre barngrupper vågar barnen ta mera plats och komma med egna idéer. Personalen planerar att ta in barnen i sitt utvecklingsarbete med att skapa om hemvisterna. Pedagogerna tar tillvara barnens intressen genom att samtala med barnen samt att de gör observationer. Föräldrarna visar i föräldraenkäten att de tycker att personalen känner till deras barns förutsättningar och behov och att personalen ger barnen utmaningar så att de lär sig något nytt, 5,4 respektive 5,3 av 6. Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts men åtgärder behöver vidtas vad gäller att ta tillvara på barnens synpunkter som bland annat kommer fram vid intervjuer som personalen har med barnen. Åtgärder för utveckling Barnens inflytande är ett utvecklingsområde. Barnen måste få mer inblick över sitt lärande för att se sin utveckling. Detta kan ske genom pedagogisk dokumentation där barnen får vara med och samtala och reflektera kring vad de lärt sig och hur de lärde sig. Behov av särskilt stöd Samarbetet med Elevhälsan har blivit ännu bättre sedan omorganisationen. Bra att specialpedagogen tillbringar mycket tid i verksamheterna. Personalen har kontinuerligt kontakt med specialpedagogen från elevhälsan, med regelbundna träffar. Där kan de få råd och stöd med sina funderingar kring vissa barn samt att specialpedagogen också är ett bollplank och stöd i hur man kan arbeta med hela barngruppen. Föräldrarna visar i enkäten att de vet att om deras barn skulle behöva extra hjälp eller stöd så får hon eller han det, 5,3 av 6. Personalen ger frågan ett kvalitetsindex på 8,2 av tio. Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. En mångkulturell förskola När förskolan upprättade sin likabehandlingsplan uppdagades att de inte arbetar aktivt och förebyggande med diskrimineringsgrunderna vad gäller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. Detta bekräftades i personalens självvärdering som genomfördes i maj. De skattar sig till mellan 2,3 och 3,1 av 6, på frågorna som rör hur förskolan reflekterar över värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter, och om de arbetar för att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt. 7

10 Måluppfyllelsen är låg vad gäller arbetet med en mångkulturell förskola. I och med självvärderingen har pedagogerna fått syn på att det här är ett område som behöver utvecklas och tankar börjar redan komma vad man kan göra för att förbättra området. Arbetslagen kommer att beskriva i sina verksamhetsplaner hur man tänker arbeta. Åtgärder för utveckling Arbetet ska bland annat aktualiseras när förskolan upprättar sin likabehandlingsplan hösten Genom pedagogiska samtal ska personalens medvetenhet ökas. Genom ökad medvetenhet finns en möjlighet att få in arbetet på ett naturligt sätt inom förskolan. Samverkan mellan förskola och hem Pedagogerna skapar en god daglig kontakt med föräldrar och barn, vilket innefattar mötet vid lämning/hämtning. Vid inskolningen får varje barn en möjlighet att med sina föräldrar skapa en trygghetsbok som barnen kan titta i under dagen. Förskolan har en daglig informativ kontakt med föräldrar, vad gäller både deras barn och verksamheten i stort, samt skriftlig information en gång per månad. Personalen vill att föräldrar känner förtroende och vågar ifrågasätta. Personalen genomför utvecklingssamtal (alternativt uppföljningssamtal efter inskolning) en gång per termin, samt föräldramöte en gång per läsår. Förskolan inbjuder till föräldranärvaro i verksamheten samt till sommarfest, lucia. Under året har arbetet att utveckla föräldragruppen till ett brukarråd kommit igång. Frågor som gäller inflytande fungerar bra förutom föräldrarnas deltagande i framtagandet av likabehandlingsplanen. Föräldrarna är nöjda med den information de får på utvecklingssamtalen, de har möjlighet att påverka hur förskolan ska stödja deras barns utveckling, 5,6 av 6 på båda frågorna. Personalen har ett kvalitetsindex på 8,6 av tio på frågor som rör samverkan mellan förskola och hem. Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. 10 Uppföljning av likabehandlingsplanen Personalen har gjort en riskbedömning av förskolan genom husmodellen. Resultat av genomförda barnintervjuer samt synpunkter framkomna vid utvecklingssamtal ligger tillsammans med personalens riskbedömning till grund för planen. Till hösten ska en ny kartläggning göras för att sedan ligga till grund för läsårets likabehandlingsplan. När förskolan upprättade sin likabehandlingsplan uppdagades att de inte lever upp till diskrimineringsgrunderna vad gäller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. Dessa diskrimineringsgrunder ska aktualiseras särskilt när nästa års plan tas fram. Planen ska diskuteras i områdets brukarråd för att få in ytterligare synpunkter. Mora by förskola Anki Gustafsson Rektor 8