KVALITETSREDOVISNING St Skedvi förskola Läsåret

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING St Skedvi förskola Läsåret SÄTERS KOMMUN

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN ANSVAR OCH DELAKTIGHET GRUNDFAKTA OM ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETET I FÖRSKOLAN MÅLUPPFYLLELSE... 5 HELHETSSYN/SYNEN PÅ BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 PERSONALENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 5 LEKEN OCH LÄRANDET... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 6 JÄMSTÄLLDHET MELLAN FLICKOR OCH POJKAR... 6 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE... 7 BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 7 EN MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA... 7 SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEM UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN... 8

3 1 Sammanfattning På St Skedvi förskola finns det en god sammanhållning. Avdelningarna hjälps åt vid öppning och stängning. De täcker upp för varandra vid planering och vid vikariebehov. Det råder ett öppet och tillåtande klimat på förskolan. Alla tillåts vara sig själv, både barn och vuxna. Barnen har möjlighet att efter mognad få påverka verksamheten. Personalen ser barnens styrkor. Utifrån självvärderingen, föräldraenkäterna, utvärderingarna och pedagogiska diskussioner har tre utvecklingsområden framkommit; barns delaktighet och inflytande, mångkulturell förskola, jämställdhet mellan flickor och pojkar. Dessa områden ska utgöra grunden för avdelningarnas verksamhetsplaner som ska upprättas hösten I maj genomfördes en föräldraenkäten, 64,7 % av föräldrarna valde att svara på enkäten. Helhetsomdömet som föräldrarna gav förskolan är bra. På frågorna mitt barn trivs på förskolan och jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola, gav föräldrarna medelbetyget 5,3 av 6 möjliga. 2 Inledning Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Det skall vara en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan i en miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och lärande. I samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet skall förskolan avrunda barnens förskoleperiod. Innebörden av förskolans uppdrag kan sammanfattas som att innehållet i förskolan skall leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. Syftet med kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 2005:609) skall varje förskola årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån de nationella målen för förskolan uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. På detta sätt knyts redovisningarna tydligt till mål- och resultatstyrningen av förskolan. Denna kvalitetsredovisning utgår från Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan som baseras på bestämmelser i skollag, läroplanen för förskolan och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barns rättigheter. De resultat som kommer fram i redovisningen skall utgöra underlag för vidare arbete, diskussioner och beslut om vilka områden som skall lyftas fram och prioriteras vid förskolan. I redovisningen presenteras förslag till åtgärder i förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning utgör den samlade redovisningen för St Skedvi förskola inklusive dagbarnvårdarna. 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitet inom förskoleverksamhet går inte att mäta med enskilda mått. För att få en mer heltäckande bild måste man väga samman fakta och bedömningar från flera olika områden. Barn- 1

4 och utbildningsnämnden har därför utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär att förskolans måluppfyllelse kontinuerligt följs upp och utvärderas. De områden/aktiviteter som används i nämndens kvalitetsarbete är bland annat: Föräldraenkäter Utvecklingssamtal Barnintervjuer Personalens självvärderingar och utvärderingar Personalens utvärdering av sin verksamhetsplan är en viktig del i underlaget för kvalitetsredovisningen. Vid läsårets start upprättar varje avdelning sin verksamhetsplan där de beskriver hur de ska arbeta med de lokala mål som området har tagit fram. Områdets mål bygger på kommunens förskole- och skolplan som i sin tur bygger på de nationella styrdokumenten. Utifrån sin verksamhetsplan planerar och genomför personalen sin verksamhet för att uppnå de mål som är satta i den lokala arbetsplanen. Verksamhetsplanen följs upp i oktober och i januari och utvärderas i mars. Utifrån personalens bedömning av sin måluppfyllelse sammanställs kvalitetsredovisningen med hjälp av övriga resultat. 4 Ansvar och delaktighet I förordningen anges att barnen i förskolan och vårdnadshavarna skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Då det gäller barnen i förskolor, familjedaghem och deras vårdnadshavare är det ledningen och personalen som skapar förutsättningar för delaktighet, genom att de får uttrycka sina uppfattningar i olika frågor om verksamheten, arbetssätten. Under året har föräldrarna på förskolan fått svara på en enkät där frågor ställts kring service, inflytande, individualisering, trygghet och lek, lärande och utveckling. Resultatet redovisas i kvalitetsredovisningen. Föräldrarna inbjuds även till utvecklingssamtal minst en gång per termin, där de ges möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten. Personalen redovisar inte dessa synpunkter i sina utvärderingar och därför kommer de inte med i kvalitetsredovisningen. Personalen genomför barnintervjuer under året men synpunkterna redovisas inte i utvärderingen och därför finns inget resultat att visa i kvalitetsredovisningen. Skolledningen har ett ansvar för att detta utvecklas till nästkommande år. Områdets brukarråd ska också ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. 5 Grundfakta om I St Skedvi förskola finns följande verksamheter: Smulan 1-3 år, Skorpan 3-5 år, Snöflingan 3-4 år, Solrosen 5 år samt dagbarnvårdare i lokalen Kulan. Under hösten var 60 barn inskrivna på förskolan, på våren har 71 barn varit inskrivna. Dagbarnvårdarna har haft sammanlagt 28 barn. Förskolan vill erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet både ute och inne. Pedagogerna som arbetar vill se och möta varje barn på dess utvecklingsnivå, engagera sig i samspelet med både det enskilda barnet och hela barngruppen. Pedagogerna anser att leken är viktig och nödvändig för barns utveckling och lärande. Förskolan jobbar med EQ, där bland annat barnen tränas i empati, självkänsla och att känna gruppgemenskap. Språklig medvetenhet övas genom rim och ramsor, sång och musik. Förskolan är Grön Flaggcertifierad. 6 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Utifrån den goda förskolan har arbetet med förhållningssätt påbörjats. Den gemensamma plattformen har börjat ta form, under året har arbete skett i pedagogiska forum där tvärgrupper från de olika förskolorna diskuterat värdegrundsfrågor. Under hösten hade de pedagogiska 2

5 forumen leken som tema, för att medvetandegöra betydelsen av lek och för att vidareutveckla den. Den pedagogiska dokumentationen har diskuterats för att få den att bli ett hjälpmedel. Dokumentationen ska synliggöra vad som sker på förskolan, visa på utveckling hos barnen och kunna användas av personalen vid planering och utvärdering. Fortsatta diskussioner ska föras kring hur arbetet med dokumentation, reflektion och planering kan utvecklas. Planering och observationer ska integreras i det dagliga arbetet. När verksamhetsplanerna var upprättade på hösten satte sig skolledningen med varje arbetslag och gick igenom planerna för att få inblick och kunna vara ett stöd och bollplank i arbetet. För att vårdnadshavare och andra intresserade ska ha en möjlighet att få en inblick i förskolans arbete är det viktigt att arbeta fram en uppdaterad och väl fungerande hemsida. Hemsidan är fortfarande inte uppdaterad. 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Antal årsarbetare (15 okt 2008) Personal- förskollärare 5,2 Personal- barnskötare 5,5 Personal- dagbarnvårdare 4,75 Personal- kanslist 0,25 Personal- skolledare 0,375 Personal - vaktmästare 0,25 Antal barn/elever (15 okt 2008) Barn förskola 1-3 år Smulan 17 Barn förskola 3-5 år Snöflingan 22 Barn förskola 3-5 år Skorpan 21 Barn hos dagbarnvårdare 1-3 år Kulan 25 Personaltäthet Förskola Dagbarnvårdare Läromedelsanslag Förskola Dagbarnvårdare Kompetensutvecklingsanslag, Pedagoger 5,5 barn/personal 6,0 barn/personal 505 kr/barn 255 kr/barn 2280 kr/årsarbetare 3

6 Verksamhetens uppdelning Arbetsorganisation Förskolan hade under hösten tre avdelningar, Smulan, Skorpan och Snöflingan. Till våren fanns behov av fler barnomsorgsplatser och då startades avdelningen Solrosen. Dagbarnvårdarna arbetar hemma två dagar i veckan och på lokal tre dagar i veckan. Varje avdelning har en lagledare som har lite extra ansvar i arbetslaget. Lagledarna deltar på lagledarträffar en gång i månaden. En barnskötare har under året varit representant i områdets brukarråd. Brukarrådet sammanträder en gång i månaden. Rektor delar sin tjänst mellan de fyra förskolorna i området. En biträdande rektor delar sin tjänst mellan förskola och skola och den andra bitr. rektor arbetar 50 % med pedagogiskt ansvar för förskolan. 8 Arbetet i förskolan Under året har arbetet med den goda förskolan fortsatt. Upptakten var en föreläsning kring ICDP, Internationell Child Development Programes. Sedan har all personal läst boken Vägledande samspel av Niss, Hindgren och Westin. Utifrån boken har pedagogerna deltagit i handledning med en inhyrd konsult. Det har varit handledning i blandade grupper vid tre tillfällen. Vid ett fjärde handledningstillfälle satt arbetslagen tillsammans med konsulten och biträdande rektor. All personal är väldigt nöjd med handledningstillfällena. En gång i månaden ordnas ett pedagogiskt forum. Under hösten var leken i olika former temat på samtliga träffar. Personalen fick då anmäla intresse och gå den gång de fann temat extra intressant. Under våren träffades ICDP-grupperna och fortsatte de pedagogiska diskussionerna utifrån handledningen på pedagogsikt forum. Ledare för pedagogiskt forum är specialpedagog tillsammans med skolledning. Elevhälsans nya organisation har kommit igång under hösten. Den innebär att specialpedagogen arbetar närmre arbetslagen för att på ett tidigare skede kunna handleda arbetslagen. Specialpedagogen träffar varje arbetslag på deras planering en gång i månaden eller oftare vid behov. Specialpedagog och skolledning har BT, barnteam, en gång i månaden. Där diskuteras de ärenden som är aktuella för att även skolledningen ska kunna vara ett stöd i arbetet med barnen. Under året har personal och skolledning deltagit på fyra personalmöten på kvällstid. Två av mötena har varit gemensamma för hela förskoleområdet, två har varit uppdelade Gustafs och Stora Skedvi var för sig. På personalmötena är det pedagogiska diskussioner som är huvudtemat, ibland i arbetslag, ibland i blandade grupper. I september deltog all personal i Elevhälsans föreläsning kring funktionshinder. I oktober var två pedagoger, som en avslutning på ett nätverksarbete, på studiebesök i Stockholm för att besöka förskolor som arbetar framgångsrikt med jämställdhet, genus och barninflytande. Arbetet har delgetts övriga pedagoger på personalmöten med efterföljande diskussioner i tvärgrupper. I januari deltog tre arbetslag på en föreläsning kring ADHD, som Lotta Mannerheimen från habiliteringen höll i. Sju pedagoger och rektor lyssnade på en föreläsning av Per Bernemyr kring Förskolan i förändring. Under året har en förskollärare utbildat sig till verksamhetsförlagd lärarutbildare och hon har tagit emot två studenter under våren. Alla förskolor har upprättat en egen likabehandlingsplan under året. Rektor har under året deltagit i en seminarieserie som Karlstads universitet anordnat, biträdande rektor går sin grundutbildning i samma regi. 4

7 9 Måluppfyllelse Förskolans övergång till utbildningssystemet och införandet av en läroplan innebär att förskolan fått mer preciserade mål än tidigare. Målen anger vad den pedagogiska verksamheten skall inriktas mot för att barn skall ges möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Läroplanens inledning anger hur verksamheten skall utvärderas: I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas. Betyg eller omdömen utfärdas inte. Förskolan bedriver en pedagogisk verksamhet i vilken barn kan börja vid olika åldrar och delta i under olika lång tid. Förskolan skall vara trygg, utvecklande och lärorik för alla barn som deltar utifrån vars och ens förutsättningar. Enligt propositionen Kvalitet i förskolan är det verksamhetens måluppfyllelse som skall utvärderas i förskolan. Som exempel nämns att det är förskolans arbete med att stödja barns begreppsutveckling som skall utvärderas, inte det enskilda barnets begreppsutveckling. Det enskilda barnets utveckling är en fråga för dialogen mellan barnets föräldrar och förskolans personal, t.ex. vid utvecklingssamtalet. Det är viktigt att förskolan följer hur barns utveckling och lärande sker och hur förskolan kan bidra till den. Att följa barns utveckling är dock inte detsamma som att bedöma barns utveckling och lärande utifrån fastställda kriterier och normer. Helhetssyn/Synen på barns utveckling och lärande Förskolan utmanar barnen att våga prova på nya utmaningar. De arbetar med att utveckla barnens självkänsla genom att de får agera själva eller i grupp. De ser och uppmärksammar och möter barnen där de är. De skapar en innemiljö som för barnen väcker en nyfikenhet, en lust till att leka och upptäcka. Personalen är nöjd när barnen utvecklas, är nyfikna och gör framsteg. När barnen trivs och har kul känner sig personalen tillfreds. Barnen ska själva kunna få välja aktivitet/material. Personalen anpassar verksamheten efter barngruppen, där de försöker få en så stimulerande miljö som möjligt. Personalen strävar efter att barnen ska ha en positiv självbild, att de vågar ta för sig och vågar vara sig själva. Genom observationer och dokumentation synliggör personalen barnens utveckling. Pedagogisk dokumentation är att svår att få levande, att få den att bli ett verktyg. Det riskerar att bli väggposters istället för dokumentation. Diskussioner och utveckling fortsätter nästa läsår. I självvärderingen som personalen gjorde i maj värderar de sig själva till 7,6 på en tiogradig skala. Personalens förhållningssätt Arbetet med ICDP har fått personalen att tänka på hur de bemöter barn, andra pedagoger och föräldrar. Personalen strävar efter att ha en öppen dialog med barn och föräldrar, där de litar på varandras information och kunskaper. Förskolan delar in barnen i grupper för att lättare kunna se och bekräfta dem. Barnen får ofta positiv bekräftelse och personalen har sett att det gett en bra utveckling för barngruppen. Förskolan arbetar med positiv förstärkning, de berömmer barnen så ofta de kan. Pedagogerna har lärt sig att lyssna mer på varandra. Strävan är att alla barn får synas och får lika mycket uppmärksamhet. Personalen vill ta emot barnen så lugnt som möjligt. Föräldraenkäten skattar personalens arbete mellan 5,2 och 5,4 av 6, på frågorna som rör trygghet och förhållningssätt. 5

8 Leken och lärandet Pedagogerna är aktiva i barngruppen. De lotsar barnen i lek och samspel, ser det positiva istället för NEJ. De rimmar och ramsar, sjunger och leker med hela kroppen. De leker med färg och form. I ateljéerna finns möjlighet till målning och annat kreativt skapande. Pedagogerna känner att de vill utveckla skapandet i olika former till nästa läsår. TRAS (tidig registrering av språkutveckling), EQ (emotionell intelligens) Språklustboken och matematikmetoder ska plockas in i den dagliga verksamheten. Pedagogerna delar in barnen i tvärgrupper. Pedagogerna synliggör material och leksaker genom att förvara dem på barnens nivå. Personalen delar upp sig i arbetslaget, för att få mer tid att hjälpa enskilda barn. Flera avdelningar har iordningställt leklådor som är lättåskådliga och flyttbara. Pedagogerna strävar efter att tillsammans med barnen forska och utveckla lärandet i språk och matematik. Pedagogerna möblerar lokalerna för att passa till olika aktiviteter, t ex för skapande lek och bygglek. De gör spel och material som passar efter barnens behov, tillgång till dator och dataspel. Personalen dokumenterar även små händelser i vardagen, skriftligt och/eller med bilder. De fotograferar, samlar dokumentation i pärmar, gör utställningar. På utvecklingssamtalen sätter de upp gemensamma mål de skall arbeta mot, förskolan och hemmet tillsammans. På föräldraenkäten som genomfördes i maj skattade föräldrarna personalens arbete med lek, lärande och utveckling till 5,1 på en sexgradig skala. De tycker att personalen uppmuntrar och bekräftar barnen samt att de ser till att barnen får tillräckligt med tid att leka. De tycker även att personalen ger barnen utmaningar så att de kan lära sig något nytt, 5,0 av 6. Normer och värden Vid samling används fotografier eller namnbrickor på barn och pedagoger, för att visa och bekräfta alla. Alla ska bli sedda. Pedagogerna arbetar för att barnen ska ha en stark identitetskänsla. Barnen tränas i att bli en bra medmänniska, att förstå att alla är lika mycket värda och har samma rättigheter och skyldigheter. Under året har förskolan arbetat med hur vi ska vara mot varandra och att alla måste vara rädda om våra saker. Förskolan arbetar med EQ (emotionell intelligens) där behandlas självkännedom, empati, ansvar, kommunikation och konflikthantering. Pedagogerna ska fortsätta att stödja barnen i deras ansvarstagande och självständighet. De arbetar med positiv förstärkning. Personalen pratar mycket om känslor och hur det känns när man är glad, ledsen eller arg. Barnen lär sig att respekterar varandra för den de är. Barnen tränas att förstå sina handlingar och ta ansvar för dem. Personalen tar tag i situationer direkt när de uppstår och bearbetar dem genom rollspel, samtal och sagor. Personalen är konsekvent i sitt förhållningssätt. Personalen värderar sig själva till mellan 4,2 och 4,9 på frågor som gäller normer och värden. De anser sig vara bra på att låta barnen ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö men är mindre bra på att arbeta med olikheter i barngruppen. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Trots att det i kommunens förskole- och skolplan finns ett prioriterat område som heter Jämlikhet och jämställdhet, nämns det lite i avdelningarnas verksamhetsplaner hur de ska arbeta med frågan. Ett arbetslag tänker sig att det inte ska vara någon skillnad på flickor och pojkar. Men de erkänner att det är svårt att leva upp till målet. Ett annat arbetslag ska prova på olika tvärgrupper i tvåveckorsperioder, t ex pojkar flickor. De tycker också att det är svårt. Det visar 6

9 sig även i självvärderingen att detta är ett område som måste prioriteras nästa läsår. Personalen skattar sitt arbete från 3,8 till 4,1 på den sexgradiga skalan. Måluppfyllelsen är låg på området jämställdhet. Åtgärder för utveckling Biträdande rektor ska gå en kurs, jämställdhet i skolan, på Högskolan Dalarna till hösten. Utifrån kursen, ska arbetet aktualiseras. Diskussioner ska föras för att öka personalens medveten. När verksamhetsplanerna upprättas ska alla arbetslag förklara hur de kommer att arbeta för att öka jämställdheten mellan pojkar och flickor. Barns delaktighet och inflytande Förskolan har som mål att barnen ska få komma med egna förslag på vad de vill göra i verksamheten. Pedagogerna ska vara lyhörda för barnens önskemål. Personalen ser vad alla barn vill och vad de är intresserade av. Personalen vill utveckla barnintervjufrågor för att få veta vad barnen tycker om verksamheten. De ska ta tag i arbetet med observation och dokumentation för att tillsammans med barnen lära och utvecklas. Personalen vill att barnen känner att deras intressen och tyckande är viktiga. Personalen skattar sig mellan 4,3 och 4,6 i självvärderingen på frågor som gäller hur de stödjer och uppmuntrar barns delaktighet och inflytande och om barnen ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning om vad som är meningsfullt och roligt i förskolan. Föräldrarna ger personalen betyget 4,5 på frågan personalen låter mitt barn vara med och påverka sin vardag. Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts men åtgärder behöver vidtas vad gäller att ta tillvara på barnens synpunkter som bland annat kommer fram vid intervjuer som personalen har med barnen. Åtgärder för utveckling Barnens inflytande är ett utvecklingsområde. Barnen måste få mer inblick över sitt lärande för att se sin utveckling. Detta kan ske genom pedagogisk dokumentation där barnen får vara med och prata och reflektera kring sin utveckling. Behov av särskilt stöd Samarbetet med Elevhälsan fungerar bra och är ett stort stöd i verksamheten. Bra att någon utifrån kommer och ser på verksamheten med andra ögon. Barn i behov av särskilt stöd kan tidigare identifieras och har möjlighet att få det stöd och hjälp de har rätt till. Föräldrarna visar i enkäten att de anser att personalen känner till deras barns förutsättningar och behov, 5,0 av 6. En mångkulturell förskola När förskolan upprättade sin likabehandlingsplan uppdagades att de inte lever upp till diskrimineringsgrunderna vad gäller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. Detta bekräftades i personalens självvärdering som genomfördes i maj. De skattar sig till 2,4 till 2,7, av 6, på frågorna som rör hur förskolan reflekterar över värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter, och om de arbetar för att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt. Detta är ett område som måste aktualiseras till nästa år. 7

10 Måluppfyllelsen är låg vad gäller arbetet med en mångkulturell förskola. Åtgärder för utveckling Arbetet ska bland annat aktualiseras när förskolan upprättar sin likabehandlingsplan hösten Genom pedagogiska diskussioner ska personalens medvetenhet ökas. Genom ökad medvetenhet finns en möjlighet att få in arbetet på ett naturligt sätt inom förskolan. Samverkan mellan förskola och hem Förskolan har en öppen dialog med föräldrarna. Den dagliga kontakten vid lämning/hämtning är viktig, där delges information åt båda hållen. Det anordnades föräldramöte i början på terminen med information om verksamheten. I år hade två avdelningar föräldraaktivinskolningen för första gången. Det fungerade mycket bra. Föräldrarna fick en inblick över den dagliga verksamheten. Alla avdelningar har aktuell information på föräldratavlan och i sin veckoplanering som anslås. Pedagogerna arbetar för att barn och föräldrarna har förtroende för dem och vågar komma med synpunkter. Personalen upplever att föräldrarna känner att de tryggt kan lämna sina barn i förskolan. Personalen bjuder in till utvecklingssamtal/inskolningssamtal en gång per termin. I år anordnades ett Öppet hus den 14 maj. Då bjöds det på fika och föräldrarna fick gå runt och se alla avdelningar och verksamheten. Brukarrådet ordnade även en gissningstävling på kvällen. Brukarrådet är en viktig kanal för förskolan, där kan idéer och synpunkter bollas. Som en service till barn och föräldrar har biblioteket bokhyllor på varje avdelning med böcker som föräldrarna kan låna hem. Föräldraenkäten visar att de är nöjda med förskolans arbete vad gäller inflytande, förutom vid arbetet med att ta fram likabehandlingsplanen. 10 Uppföljning av likabehandlingsplanen Personalen har gjort en riskbedömning av förskolan genom husmodellen. Resultat av genomförda barnintervjuer samt synpunkter framkomna vid utvecklingssamtal ligger tillsammans med personalens riskbedömning till grund för planen. Till hösten ska en ny kartläggning göras för att sedan ligga till grund för läsårets likabehandlingsplan. När förskolan upprättade sin likabehandlingsplan uppdagades att de inte lever upp till diskrimineringsgrunderna vad gäller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. Dessa diskrimineringsgrunder ska aktualiseras särskilt när nästa års plan tas fram. Planen ska diskuteras i områdets brukarråd för att få in ytterligare synpunkter. St Skedvi förskola Anki Gustafsson Rektor 8