KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Drotten Läsåret

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Drotten Läsåret SÄTERS KOMMUN

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN GRUNDFAKTA ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETET I FRITIDSHEMMET ANALYS/BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN AVSTÄMNING MOT FÖRSKOLE OCH SKOLPLANEN... 10

3 1 Sammanfattning I de undersökningar som gjorts under året visar resultatet att våra elever och personal trivs i verksamheten. Det känns bra då vi vill kännetecknas av ett tryggt, öppet och tillmötesgående klimat. Vi har fortfarande utvecklingsmöjligheter men vi har en god grund att stå på. Under året har personalen fortbildats i kvalitetssäkring av verksamheten på fritidshemmet och en kärnprocess för verksamheten har tagits fram. Den fria leken spelar en avgörande roll i fritidshemmets verksamhet. Detta arbete fortgår under kommande år, tid för samtal om värdegrund och planering utifrån behov och personalens kompetens fortsätter. Detta stärker på ett positivt sätt fritidshemmet som en viktig del av vardagen. Vi har blivit bättre på att presentera vår verksamhet, barnen har blivit mer delaktiga i planering av verksamheten och deras idéer tas tillvara. Under året har skolan tagit emot flera elever med annat modersmål. Det kräver mycket av vår organisation för att klara detta på ett bra sätt. Introduktionsplaner för detta har utvecklats och skall nu implementeras i verksamheten. Skolledningen samarbetar i team med skolledare för förskolan i Säter. Det är en styrka att kunna se våra verksamheter som en röd tråd. Fortbildningsinsatser följer en planering där vi ser till barnen/elevernas behov och utveckling. Genom personalens besök i varandras verksamheter, bl.a. vid överskolningar överförs goda exempel på idéer mellan verksamheterna. Under året har vår vikarieanskaffning samordnats vilket inte varit möjligt utan samarbete mellan områdena. 2 Inledning Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom ska fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Skolan och fritidshemmet har delvis olika uppdrag. Eftersom läroplanen är skriven med utgångspunkt i skolans verksamhet kan den inte gälla för fritidshemmet på samma sätt som för den obligatoriska skolan och förskoleklassen. Verksamheten i fritidshemmen erbjuds inte alla elever och kan således inte vara en förutsättning för att läroplanens mål ska nås. Men fritidshemmet ska, som ett komplement till skolan, bidra till att så sker och fritidshemmet ska använda sig av läroplanen i så stor utsträckning som möjligt. För de avsnitt i läroplanen som behandlar grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, normer och värden kan läroplanen helt och hållet tillämpas även av fritidshemmet. När det gäller de mer renodlade kunskapsmålen kan fritidshemmet bidra genom sina erfarenheter av en utforskande, laborativ och praktisk metodik. (prop. 1997/98:94 sid. 18). Syftet med kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 2005:609) skall varje fritidshem årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån de nationella målen för fritidhemmet uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. På detta sätt knyts redovisningarna tydligt till mål- och resultatstyrningen av fritidshemmet. De resultat som kommer fram i redovisningen skall utgöra underlag för vidare arbete, diskussioner och beslut om vilka områden som skall lyftas fram och prioriteras vid fritidshemmet. I redovisningen presenteras förslag till åtgärder i förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning utgör den samlade redovisningen för fritidshemmet Drotten. 3

4 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitet inom fritidshemsverksamheten går inte att mäta med enskilda mått. För att få en mer heltäckande bild måste man väga samman fakta och bedömningar från flera olika områden. Barn- och utbildningsnämnden har därför utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär att fritidshemmets måluppfyllelse kontinuerligt följs upp och utvärderas. Till stöd vid planeringen av verksamheten används ett planeringsunderlag som bygger på de prioriterade områdena i kommunens förskole- och skolplan. På denna blankett kan arbetslagen planera, utvärdera och analysera sin verksamhet. De ligger i e-postsystemet så att alla kan ta del av allas planer. De utgör också en del av underlaget för arbetslagens uppföljning av verksamheten. Personalen genomför från och med detta läsår en självvärdering av verksamheten med frågeställningar ur styrdokumenten. 4 Grundfakta Personaltäthet (barn/åa) Skolbarnsomsorg 15/17* 15/17* *6-9 år/10-12 år Förskoleklass 24,0 24,0 Skolår 1-6 7,5 7,5 lär/100 elev Läromedelsanslag (kr/barn) Skolbarnsomsorg Förskoleklass Skolår Kompetensutvecklingsanslag (kr/åa) Personal Adm Antal årsarbetare (15 okt 2008) Personal Gemensamt Kungsgårdsskolan Prästgärdsskolan Skolledare 1,5 Kansli 0,5 Lärare grundskola 3,8 22,35 2 Förskollärare (F-klass) 1 1 Fritidspedagog 6,57 3 Vaktmästare 1 Antal barn/elever (15 okt 2007) Barn/elever/studerande Kungsgårdsskolan Prästgärdsskolan Barn i skolbarnsomsorg Barn i förskoleklass Elever i grundskola

5 Verksamhetens uppdelning Arbetsorganisation Prästgärdsskolan: F-klass till skolår 2 och skolbarnsomsorg, ett arbetslag med en lagledare. Åldersintegrerad verksamhet i två F-2-grupper. Kungsgårdsskolan: F-klass till skolår 6 och skolbarnsomsorg, fyra arbetslag med lagledare. En F-klass, 14 klasser. F-klass till skolår 2 har haft två arbetslag, Drotten 1 och Drotten 2, skolår 4, 5 och 6 ett och våra speciallärare/specialpedagog ett. 5 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Personalen kommer att utbildas för att nå ökat samarbete mellan skola och fritidshem. Det kommer bland annat att ske inom områdena förhållningssätt och ledarskap i klassrummet/ fritidshemmet. Dessa utbildningsinsatser kommer också att ge effekt inom en skola för alla och möjligheten för barn och elever att utvecklas från sina egna förutsättningar. Under läsåret har all personal på fritidshemmet i kommunen träffats vid fyra tillfällen, en heldag och tre halvdagar. Personalen har kompetensutbildats i praktiska göromål b.la. pastabatik, gjort studiebesök Kulturskolan och haft erfarenhetsutbyte kring olika tema. Underlag för innehållet i dessa träffar har varit allmänna råden för kvalitet i fritidshemmen. Personalen på Drotten och Prästgärdet har fått kompetensutveckling under ledning av Anna-Karin Söderström i kvalitetssäkring av verksamheten bland annat runt arbetet med planering i arbetslag och tillsammans med barnen Alla ska fortsätta arbetet med Grön Flagg. På skolan finns en miljögrupp som leder arbetet med Grön Flagg. Alla barn kommer kontinuerligt att arbeta med EQ. Fritidshemmets personal genomför EQ-arbete i skolans klasser från 1-3. Under det kommande året gör vi satsningar inom kommunens läsprojekt från förskola till skolår 6. Personalen har varit delaktig i och samarbetat med skolan i detta arbete. Vi behöver överlag se över och utveckla information till och delaktighet för föräldrar. Personalen har varit mer delaktiga i utvecklingssamtalen än tidigare. Information har getts till nya föräldrar i samband med informationsmötet inför förskoleklass. Drotten övre har satt upp en dator med bildspel från verksamheten i entrén. 6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Fritidshemmet Drotten har sina lokaler i Kungsgårdsskolan och disponerar dels lokaler för egen räkning, dels använder man klass- och grupprum på icke skoltid. Personalens arbetsmiljöenkät visar att personalen trivs på sin arbetsplats och att man känner att arbetet är meningsfullt. Den fysiska arbetsmiljön fick betydligt sämre omdöme. Vi kan bl. a konstatera att utlovat underhåll de senaste åren inte genomförts eftersom fastighetskontoret fått prioritera andra åtgärder i kommunen. 5

6 Personalen bedömer också att man arbetar efter våra arbetsplaner. Nyanlända elever som kommit till skolan har alla fått plats på fritidshemmet enligt egna önskemål. Det har vid dessa nyinskrivningar uppstått en del problem p.g.a. av språkförbistringar. För att målen för fritidshemmet skall kunna uppnås får rutiner kring inskrivning och behov av tolk inte underskattas. 7 Arbetet i fritidshemmet Fritidsverksamheten I samarbete med skolan utformar vi verksamheten så att barnen får arbeta mer kreativt och utforskande. Barnen får använda alla sina sinnen. Barnen får t.ex. teoretiskt lära och läsa om fåglar i skolan. Fritidspedagogen tar med barnen till skogen och utforskar med fågelbok och kikare. De upplever skogens fågelliv genom att se och höra, sedan får de reflektera genom att måla och skapa. Vi använder oss av praktisk metodik.(gul) En av våra uppgifter är att ta tillvara och skapa nya intressen för barnen. Barnen är delaktiga i planeringen av aktiviteter och vi erbjuder olika aktiviteter för att vidga och stimulera barnens fritidsintressen och visa upp olika föreningar och aktiviteter i Säters Kommun för att barnen ska skaffa sig ett intresse och en meningsfull fritid när de slutar på fritids. Vi har varit på studiebesök/ prova på i stallet och på boxningsklubben och idrottsplatsen efter årstid (friidrott, fotboll, ishallen). Vi har gjort skogsutflykter så att barnen lär känna sin närmiljö. Vi har en varierad verksamhet där det mesta bygger på frivillighet. Men vi har även planerad verksamhet där alla barn deltar.(gul) Vi har använt gymnastiksalen en eftermiddag i veckan. Även andra aktiviteter som skridskor, skidor, pulkaåkning, bandy, fotboll, brännboll och friidrott mm erbjuds. Gruppen har delats upp på olika sätt, ibland könsindelat och ibland åldersindelat. Vi har märkt att det är positivt för både pojkar och flickor. Vi arbetar för att barnen ska ge varandra beröm och uppmuntran för att skapa en positiv stämning i gruppen (Vit) Arbetslag: Gul 3 förskollärare, 1 elevassistent, 1 klasslärare och 1 fritidspedagog, samt en övrig personal. Barngrupp en förskoleklass med 26 barn och en årskurs 1 med 21 barn, fritidsgruppen består för närvarande av 43 barn. Vit 3 förskollärare, 1 fritidspedagog, 1 elevassistent och 5 klasslärare i skolår 2-3. Det är två klasser i vardera årskursen med totalt 86 elever Barngrupp 53 barn på fritidshemmet. Förskoleklass och åk 1 tillbringar sin tid i respektive klassrum på förmiddagen vilket gör att fritidspedagogen har tid för planering, förberedelser och arbete i åk 1. Verksamheten fungerar bra. Vi har nära till varandra och har daglig kontakt. Det är endast två grupper som är berörda, vilket underlättar vårt samarbete och överblicken över barnen. Vi har gemensamma kafferaster då vi hinner diskutera aktuella förhållanden. Vi har de yngsta barnen där så gott som alla har fritidsplats. Endast 4 av 47 barn har inte fritidsplats, vilket ger en ökad kännedom om så gott som alla barn. Den ökade kännedomen gör att vi kan skapa en trygg miljö, göra gemensamma insatser där det behövs, samt stötta varandra.. (Vit) 6

7 Barngrupperna är stora vilket påverkar ljudnivån vid verksamhet inomhus. Det är lätt att de tystar barnen försvinner i mängden och vi som personal måste vara uppmärksamma på detta. Vi ser till att verksamheten fungera bra och upplever att vi har nöjda föräldrar. Vi trivs tillsammans i arbetslaget och samarbetet fungerar väldigt bra. Leken Vårt fritidshem erbjuder barnen tillräckligt med tid för fri lek är ett av de påståenden som personalen i sin självvärdering ger högst betyg (5,6 av 6) Vi prioriterar barnens lek där man tränar social och emotionell utveckling, samt den fysiska och intellektuella utvecklingen. Vid den fria leken finns vi vuxna alltid med som stöd. Barnen föredrar den fria leken där de leker rollekar, konstruktionslekar och grupplekar. Normer och värden Personaler ger arbetet med normer och värden högt betyg, förutom när det gäller att arbeta med vilka normer och värderingar som media uttrycker. Detta får istället låg poäng. I det dagliga arbetet med barnen får de successivt träna på att ta mer och mer ansvar som t.ex. är barnen med och gör mellanmål för att de ska klara av det själva den dag de slutar på fritids. Varje dag får barnen träna sin emotionella intelligens genom social träning och hantera konflikter och lösa dem på ett positivt sätt. En förutsättning för att detta fungerar är att arbetslaget har en gemensam värdegrund. I samspelet, bl.a. leken, stärks självkänslan och identiteten. Leken prioriteras i verksamheten. I leken lägger man grunden till sin identitet. Det är också i leken de sociala normerna och värderingarna prövas och utvecklas.(gul) Inom EQ har vi arbetat med värderingsövningar, massage, sinnesträning, konflikthantering, kommunikationsövningar, koncentrationsövningar, motoriska övningar, prat om olika känslor, rollspel och charader. Vi har målat bilder och haft temaarbeten i samarbete med skolan. Barnen tränas i att acceptera varandra och varandras olikheter. Vi tränar empati för andra människor och på att våga uttrycka våra känslor. Barnen är hela tiden delaktiga i lektionen och kommer med idéer. Flickor och pojkar arbetar tillsammans med varandra och de har utvecklats genom övningarna och visat resultat och förståelse. (Vit) Jämställdhet mellan flickor och pojkar Vi i personalen diskuterar könsmönster i fritidshemmets vardag. Vi arbetar med att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande i verksamheten. T.ex. möblering av rum och utbud av lekmaterial. Många fritidsintressen är könsbundna, det har vi försökt bryta genom att t.ex. ta en tjejgrupp och gå på en killaktivitet. Det är positivt, då fler tjejer törs prova när inga killar är med. Hos oss får alla ta lika mycket plats, oavsett kön! (Gul) Barns delaktighet och inflytande Personalen anser att barnen på fritidshemmet utvecklar sin förmåga att ta ansvar. Barnens aktiva deltagande i utvärdering och utformning av likabehandlingsplan fungerar inte så bra. Genom våra måndagssamlingar tränas baren i demokrati, och vad det är. Barnen får uttrycka tankar och åsikter om vår verksamhet. De är delaktiga i vår planering, och vi är alltid lyhörda och visar respekt för deras åsikter. Vi upplever att det här är något som barnen behöver träna på, för att förstå vad som är rimligt. Här är ålder och mognad en viktig del för att kunna framföra sina egna åsikter och önskemål. Ett exempel på delaktighet är aktivitetslistor, där barnen får skriva upp sig om de vill delta. 7

8 Ett mångkulturellt fritidshem Nyanlända elever som kommit till skolan har alla fått plats på fritidshemmet enligt egna önskemål. I vissa fall har det gått fort med att få dessa barn placerade p.g.a. speciella omständigheter. Det har vid dessa nyinskrivningar uppstått en del problem p.g.a. av språkförbistringar. Teckenspråk har använts flitigt men har inte alltid varit tillräckligt. Det blir lätt irritation som stör arbetet i barngruppen. Detta måste utvecklas bättre inför kommande år. Vi ser ett utökat behov av att använda tolk för att verksamhet på fritidshemmet skall fungera bättre. Lokaler och utemiljö Många av rummen på fritidshemmet är slitna. Bild och form är en stor del av vår verksamhet. På Drotten övre är lokalerna slitna, men bättre. Mera smårum som är inredda efter barnens behov. Målarrum med tillgång till vatten, byggrum, kuddrum, dockrum, mysrum, rum att spela i och rum att leka i (förskoleklassrummet). Rummen inbjuder till lek. På Drotten nedre saknas det ett rum med vatten, så att vi inte behöver vara i köket där mellanmålet serveras eller på toaletten. Vi har tillgång till klassrummen nere, men där är det så många bänkar att det inte finns plats för barnen att leka. Barnen vill inte vara där. Ljudnivån är hög i de befintliga lokalerna, då dessa inte är anpassade för vår verksamhet. För många barn på för liten yta. Kompetensutveckling Anna-Karin Söderström Kvalitetssäkring av fritidshemmens uppdrag inom läroplanens ram. Arbetet har bland annat handlat om fritidshemmets kärnprocess; planeringen i arbetslaget, med barnen och genomförandet av aktiviteter. Det har gett arbetet en tydligare struktur. Utbildningen har lett fram till att fritidshemmets kärnprocess tagits fram. Vi har också definierat vad vi vill att varje barn skall ha med sig när de lämnar fritidshemmets verksamhet. Personal har deltagit i erfarenhetsutbyte kring verksamheten i fritidshemmet anordnat av Lärarförbundet. Några har deltagit i Friskis & Svettis utbildning Röris. Barn och elever med särskilt stöd Vi i arbetslaget arbetar tillsammans med barn i behov av särskilt stöd. Vi har regelbundna kontakter med Elevhälsan, där vi lyfter frågor runt barn med behov av särskilt stöd. Personalen får då handledning och metoder för hur vi ska arbeta med barn med särskilda behov. Ibland gör vi tillsammans med läraren observationer runt ett barn. Elevassistenterna täcker inte hela behovet under dagen. Fritidspersonalen får ofta ansvara för barnen med särskilda behov under en del av eftermiddagen. Samarbete mellan fritidshem och hemmet Eftersom vi arbetar med de yngre barnen har vi nästan daglig kontakt med alla våra föräldrar. Den vardagliga kontakten gör att vi får ett förtroendefullt samarbete runt barnen. Tillsammans med hemmet får vi reda på barnens behov och kompetens. Utifrån det skapar vi en bra miljö, där barnen får utvecklas i sin takt. Vi ska vara ett komplement till hemmet och därför ge barnen möjlighet att prova andra aktiviteter och upplevelser än vad som erbjuds i hemmet. T.ex. de barn som spenderar mycket tid vid datorn hemma, erbjuds andra aktiviteter. 8

9 En nyhet detta år var att fritidshemmet (och förskoleklassen) hade ett speciellt informationsmöte för föräldrarna till femåringarna i januari för att berätta om och visa verksamhet och lokaler. Det fungerade bra och vi kommer att fortsätta med det. Vi har haft Öppet Hus för att visa upp verksamheten. Som nämnts tidigare har vi också informerat om verksamheten vid informationsmötet i januari för blivande förskoleklassföräldrar. Samarbete med andra verksamheter Samarbete har under året skett med Kulturskolan, föreningslivet i Säter och med skolan. 8 Analys/Bedömning av måluppfyllelse Fritidshemmets uppdrag Personalen bedömer att man har en gemensam syn på barns utveckling och lärande och att den delas med skola och förskoleklass. Normer och värden Personalens självvärdering ger 7,1 av 10 för arbetet inom detta område. Samtidigt finns ett lågt resultat här och det gäller Vi arbetar aktivt för att bidra till en ökad medvetenhet om vilka normer och värderingar som media uttrycker exempelvis gällande könsroller, kroppsideal, konsumtion som man bara ger 2,7 av 6. (Arbetslag Gul med de yngre barnen har inte arbetat med detta pga barnens låga ålder.) Vi når i huvudsak målen men behöver utveckla barnens ansvar t ex vid mellanmålet då de ska vara med från dukning till kompostering. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Vi har i huvudsak nått målen Barns delaktighet och inflytande Vi har i huvudsak nått målen, men behöver vidareutveckla det vi påbörjat t ex måndagssamlingarna, aktivitetslistorna mm. Ett mångkulturellt fritidshem Åtgärder behövs, bl a bättre inslussning i verksamheten av nyanlända barn. Lokaler och utemiljö Åtgärder behövs, t ex fräschare toaletter, akustikplattor i vissa rum Särskilt stöd I självvärderingen är i den samlade bedömningen arbetet med barn i behov av särskilt stöd det område som får högst poäng. Vi når i huvudsak målen, men vissa problem uppstår då assistenters arbetstid inte täcker barnens hela vistelse på fritidshemmet. Samarbete mellan fritidshem och hem Vi har i huvudsak nått målen, men behöver utveckla samarbetet med föräldrar. 9

10 samarbete med andra verksamheter Vi har i huvudsak nått målen. 9 Åtgärder för utveckling Personalen avsätter tid för att gemensamt diskutera värdegrunden. Samarbetet med föräldrarna utvecklas genom månadsbrev, drop-in-fika, föräldramöten, utvecklingssamtal och eventuellt information via e-post. Personal deltar i utvecklingssamtal tillsammans med klassläraren. Inskolning av nyanlända barn förbättras, bl. a. genom inskolningssamtal med tolk. Planera verksamheten utifrån personals kompetens och barngruppens behov och intressen för att bättre använda de förutsättningar vi har. Några ur personalen i skolområdet får utbildning i jämställdhetsfrågor (genus) för att kunna fungera som inspiratörer för övrig personal. Översyn och justering av de överskolningsrutiner vi har. Bilda Brukarråd. Trygghetsvandring genomförs en gång per termin. Genomgång om vilka regler som gäller och vad konsekvensen blir om de inte följs. Arbetet ska ske löpande under året och utvärderas vid årets slut. 10 Uppföljning av likabehandlingsplanen Inför detta läsår gjordes en del förändringar i Likabehandlingsplanen. Vi har nu valt att låta planen i normalfallet gälla kalenderår. Det gör att vi kan arbeta med kartläggningar och annat underlagsarbete under höstterminen istället för att det arbetet ska ske samtidigt som vi arbetar med kvalitetsredovisningen. Vi har också delat upp planen så att vi nu har en plan för varje förskola respektive skola inom området. Det gör förhoppningsvis att den blir tydligare och att de åtgärder som beskrivs verkligen angår alla som omfattas av planen. Vi behöver framöver att involvera barn och elever ännu mer i framtagandet av planen. 11 Avstämning mot förskole- och skolplanen Förskole- och skolplanen har fyra prioriterade områden: Trygg miljö Lust och kreativitet i lärandet Inflytande och delaktighet Jämlikhet och jämställdhet De verksamhetsplaneringar vi gör är indelade efter de fyra prioriterade områdena. Det gör att vi med automatik har dem med vid planeringen. Motsvarande områden finns också med ovan i redovisningen och där framgår hur vi uppfyllt de målen. Fritidshemmet Drotten Mari Jonsson Rektor 10