KVALITETSREDOVISNING Prästgärdsskolan inklusive fritidshemmet Läsåret

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Prästgärdsskolan inklusive fritidshemmet Läsåret SÄTERS KOMMUN

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN GRUNDFAKTA ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE NORMER OCH VÄRDEN KUNSKAPER ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE SKOLA OCH HEM ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN SKOLAN OCH OMVÄRLDEN BEDÖMNING OCH BETYG UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN AVSTÄMNING MOT FÖRSKOLE OCH SKOLPLANEN... 11

3 1 Sammanfattning I de undersökningar som gjorts under året visar resultatet att våra elever och personal trivs i verksamheten. Det känns bra då vi vill kännetecknas av ett tryggt, öppet och tillmötesgående klimat. Vi har fortfarande utvecklingsmöjligheter men vi har en god grund att stå på. Verksamheten har under årets på olika präglats av alla elevers rätt till skriftliga omdömen i samtliga ämnen. För att klara detta har vi inför ett digitalt system där alla elevers kunskapsresultat, IUP och åtgärdsprogram registreras. Det har varit flera utbildningstillfällen och pedagogiska diskussioner kring dokumentationen, de nationella målen och styrdokumenten. Det har riktats ett tydligt fokus på lärarens roll i klassrummet och vikten av samarbete för att alla elever ska nå sina mål. Allt detta arbete fortsätter under kommande läsår. Alla elever deltar i NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla. I år var ett tema Fjärilars liv, eleverna fick se sin egen fjäril utvecklads från ägg till flygfärdig fjäril. I slutet på våren hade man fjärilssläpp. Under året har skolan tagit emot flera elever med annat modersmål. Det kräver mycket av vår organisation för att klara detta på ett bra sätt. Introduktionsplaner för detta har utvecklats och skall nu implementeras i verksamheten. Under året har personalen fortbildats i kvalitetssäkring av verksamheten på fritidshemmet och en kärnprocess för verksamheten har tagits fram. Detta stärker på ett positivt sätt fritidshemmet som en viktig del av vardagen. Den fria leken spelar en avgörande roll i fritidshemmets verksamhet. Fortsättningsvis kommer arbete med att få barnen mer delaktig samt möjligheterna till att arbeta i mindre grupper utvecklas. Skolledningen samarbetar i team med skolledare för förskolan i Säter. Det är en styrka att kunna se våra verksamheter som en röd tråd. Fortbildningsinsatser följer en planering där vi ser till barnen/elevernas behov och utveckling. Genom personalens besök i varandras verksamheter, bl.a. vid överskolningar överförs goda exempel på idéer mellan verksamheterna. Under året har vår vikarieanskaffning samordnats vilket inte varit möjligt utan samarbete mellan områdena. 2 Inledning Syftet med kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702), reviderad genom (SFS 2001:649) och (SFS 2005:609) skall varje skola årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. På detta sätt knyts redovisningen tydligt till mål- och resultatstyrningen av skolan. De resultat som kommer fram i denna redovisning skall utgöra underlag för vidare arbete, diskussioner och beslut om vilka områden som framöver skall lyftas fram och prioriteras inom skolan. I redovisningen presenteras förslag till åtgärder i förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning utgör den samlade redovisningen för Prästgärdsskolan inklusive fritidshemmet. 1

4 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitet inom skolverksamhet går inte att mäta med enskilda mått. För att få en mer heltäckande bild måste man väga samman fakta och bedömningar från flera olika områden. Barn- och utbildningsnämnden har därför utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär att skolans måluppfyllelse kontinuerligt följs upp och utvärderas. De områden/aktiviteter som används i nämndens kvalitetsarbete är bland annat: Föräldrarnas och elevernas upplevelse/bedömning av skolan. Måluppfyllelse i alla ämnen i alla årsklasser Nationella prov Betyg DLS Simkunnighet Under detta år har barn, elever och vårdnadshavare deltagit och medverkat i framtagandet av kvalitetsredovisningen på olika sätt: Samtliga vårdnadshavare i årskurs 2 har getts möjlighet att svara på en enkät i kommunens regi. I den ges 14 påståenden där man fått hålla med mer eller mindre på en skala från 1-6. De områden som ingått är utvecklingssamtalet, trygghet, trivsel och stöd samt sammanfattande omdöme. Det sammanfattande omdömet för skolan blev (omräknat till en tiogradig skala) 9,4. Svarsfrekvensen totalt på skolan var 83 %. Till stöd vid planeringen av verksamheten används ett planeringsunderlag som bygger på de prioriterade områdena i kommunens förskole- och skolplan. På denna blankett kan arbetslagen planera, utvärdera och analysera sin verksamhet. De ligger i e-postsystemet så att alla kan ta del av allas planer. De utgör också en del av underlaget för arbetslagens uppföljning av verksamheten. Personalen genomför från och med detta läsår en självvärdering av verksamheten med frågeställningar ur styrdokumenten. 4 Grundfakta Prästgärdsskolan är en liten F-2-skola med åldersintegrerad verksamhet inom skola, förskoleklass och skolbarnsomsorg. På skolan arbetar två lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Skolan ligger nära Ljusterns strand och har nära till skogen. Ekonomiska resurser resursfördelning Personaltäthet (barn/åa) Gruppstorlek skolbarnsomsorg 15/17* 15/17* Förskoleklass 24,0 24,0 Skolår 1-6 7,5 7,5 lär/100 elev *6-9 år/10-12 år 2

5 Antal årsarbetare (15 okt 2008) Personal Gemensamt Kungsgårdsskolan Prästgärdsskolan Skolledare 1,5 Kansli 0,5 Lärare grundskola 3,8 22,35 2 Förskollärare (F-klass) 1 1 Fritidspedagog 6,57 3 Vaktmästare 1 Antal barn/elever (15 okt 2007) Barn/elever Kungsgårdsskolan Prästgärdsskolan Barn i skolbarnsomsorg Barn i förskoleklass Elever i grundskola Verksamhetens uppdelning Arbetsorganisation Prästgärdsskolan Prästgärdsskolan: F-klass till skolår 2 och skolbarnsomsorg, ett arbetslag med en lagledare. Åldersintegrerad verksamhet i två F-2-grupper. Arbetsorganisation Kungsgårdsskolan F-klass till skolår 6 och skolbarnsomsorg, fyra arbetslag med lagledare. En F-klass, 14 klasser. F-klass till skolår 2 har haft två arbetslag, Drotten 1 och Drotten 2, skolår 4, 5 och 6 ett och våra speciallärare/specialpedagog ett. Läromedelsanslag (kr/barn) Skolbarnsomsorg Förskoleklass Skolår Kompetensutvecklingsanslag (kr/åa) Personal Adm Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Alla ska fortsätta arbetet med Grön Flagg. Prästgärdsskolan har länge arbetat med miljöfrågor och var en av de första skolorna i kommunen som blev certifierad. Alla elever i skolan ska kontinuerligt arbeta med EQ. EQ och samtalsgrupper är något vi gjort några år och sett som mycket positivt. Det fortsätter vi med på ungefär samma sätt. 3

6 Personalen kommer att utbildas för att nå ökat samarbete mellan skola och fritidshem. Det kommer bland annat att ske inom områdena förhållningssätt och ledarskap i klassrummet/fritidshemmet. Dessa utbildningar kommer också att ge effekt inom en skola för alla och möjligheten för barn och elever att utvecklas från sina egna förutsättningar. För fritidshemspersonalen har två satsningar gjorts. Under läsåret har all personal på fritidshemmet i kommunen träffats vid fyra tillfällen, en heldag och tre halvdagar. Personalen har kompetensutbildats i praktiska göromål bl.a. pastabatik, gjort studiebesök Kulturskolan och haft erfarenhetsutbyte kring olika tema. Underlag för innehållet i dessa träffar har varit allmänna råden för kvalitet i fritidshemmen. Dels har personalen på Drotten och Prästgärdet fått kompetensutveckling under ledning av Anna-Karin Söderström i kvalitetssäkring av verksamheten bland annat runt arbetet med planering i arbetslag och tillsammans med barnen. Utbildningen har lett fram till att fritidshemmets kärnprocess tagits fram. Vi har också definierat vad vi vill att varje barn skall ha med sig när de lämnar fritidshemmets verksamhet. Under vårterminen har också lärarna i skolan gått in i utbildning med Anna-Karin Söderström Läraren i möten med elevens lärande och utveckling. Personal har deltagit i erfarenhetsutbyte kring verksamheten i fritidshemmet anordnat av Lärarförbundet. Några har deltagit i Friskis & Svettis utbildning Röris. Fler lärare på skolan går in i NTA-verksamhet. På skolan har de två lärarna och en fritidspedagog bedrivit NTA-verksamhet i de två klasserna. En matematiksatsning genomförs också. En matematikgrupp i kommunen med representanter för skolorna har arbetat med denna satsning under året. En lärare från Prästgärdsskolan har deltagit. Arbetet med ökad måluppfyllelse med bland annat uppföljning i PODB fortsätter. PODB används nu för alla elever i alla ämnen för att följa upp kunskapsutvecklingen. I PODB får alla elever skriftliga omdömen i varje skolämne med två bedömningsnivåer. Vi arbetar vidare med samarbete mellan teoretiska och praktisk-estetiska ämnen. Se nedan under Kunskaper, Bondgård för ett exempel. Vid utvecklingssamtalen läggs stor vikt vid att göra en tydlig tidsplan och att alla parter vet om mål och ansvarsområde. Inom skolan används från detta läsår PODB, ett digitalt system där bl.a. individuella utvecklingsplaner skrivs in. Vi behöver överlag se över och utveckla information till och delaktighet för föräldrar. I början av höstterminen skickas en liten folder hem till alla föräldrar där skolan och årets verksamhet presenteras. 4

7 Utvecklingsrådet med föräldrarepresentanter fattade under vårterminen beslut om att starta Brukarråd efter det initiativ som Barn- och utbildningsnämnden tagit. 6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Skolan har 49 elever (20 i förskoleklass, 17 i skolår 1 och 12 i skolår 2) och cirka 40 barn på fritidshemmet. Personalen består av 2 lärare, 2 fritidspedagoger och 2 förskollärare. Dessutom finns speciallärarresurs ur speciallärararbetslaget på Kungsgårdsskolan. Personalens arbetsmiljöenkät visar att personalen trivs på sin arbetsplats och att man känner att arbetet är meningsfullt. Den fysiska arbetsmiljön fick betydligt sämre omdöme. Vi kan bl. a konstatera att utlovat underhåll de senaste åren inte genomförts eftersom fastighetskontoret fått prioritera andra åtgärder i kommunen. Standarden på inredningen hamnar också lågt. Personalen tycker inte att man har någon större möjlighet att påverka skolans budget. Personalen bedömer att man arbetar efter våra arbetsplaner. 7 Normer och värden Arbetet i skolan/fritidshemmet Jagboken Barnen gör en bok om sig själva och sin familj. Många viktiga moment kommer med i detta tema. Lära sig berätta och lyssna i samlingen, skriva efter egen förmåga på datorn. När barnen målade sitt självporträtt och sitt gosedjur satt de i små (6st) grupper och arbetade tillsammans med en lärare. Där fick barnen handledning och resultatet blev bra. Vi märker att barn som förut var mycket självkritiska i sitt skapande har fått större självförtroende (F-klass). Kompismassage Vi lär barnen kompismassage. De masserar varandra två och två. Vi vuxna väljer par, barnen ska känna sig trygga när de blir masserade. Detta ger alla en stund av lugn och ro med fin musik och tända ljus. Vi har massage kontinuerligt 1 gång/vecka. (F-klass). EQ Vi pratar alltid med barnen om kommer i bråk. Alla måste lyssna på hur kompisarna uppfattat situationen. Reflektera och diskutera det som händer i gruppen. Acceptera varandras olikheter Lära sig att lyssna aktivt. Kunna samarbeta med alla i gruppen. Barnen blir bättre och bättre på att lyssna på varandra. Vi uppmuntrar till att våga stå för det man gjort. Barnen försöker lösa konflikter utan inblandning av vuxna men hämtar oss när de känner behov av det. De märker att de blir lyssnade på och att det är bra att reda ut saker. De märker att det är bättre med sanningen. Samtliga elever ska komma till tals och alla ska lyssna aktivt. På EQ lektionerna som leds av fritidspedagogerna ska alla få möjlighet att prata. Det finns aldrig rätt eller fel. Barnen blev bättre och bättre på att berätta om känslor och egenskaper. De hittade många positiva saker om dem själva. Fler och fler vågar prata om känslor och jobbiga saker. De blir trygg i en mindre grupp som alltid är samma. Någon vågar berätta något jobbigt som gör att fler vågar berätta. De lär sig att känslor är olika hos olika personer. EQ och samtalsgrupper är något vi gjort några år och sett som mycket positivt. Det fortsätter vi med på ungefär samma sätt i alla verksamheter på skolan. 5

8 Mobbinggrupp Mobbinggruppen har arbetat med en handfull ärenden under året på Prästgärds- och Kungsgårdsskolan. De flesta har kunnat lösas, medan någon elev dyker upp flera gånger och arbetet har fått fortsätta. Från och med detta läsår genomför vi trivselenkät bland eleverna både höst och vår. Det ger oss ett bra underlag för vad vi behöver arbeta med i respektive klass. Som nämnts ovan arbetar skolan med EQ, framförallt under ledning av fritidspedagog. Den verksamheten ger positivt resultat. Grön flagg Skolan arbetar nu med sin fjärde rapport. Vi har arbetat med temat kretslopp, skogen, livsstil och hälsa. Dessa teman genomsyrar vårt arbete och kompletteras i år med temat vatten. Delmålen i temat vatten är: Vattnets kretslopp Var kommer vattnet ifrån Vart tar vatten i vägen Vattendjur Vattnets egenskaper Vi har miljö och skyddsmöte med alla eleverna på skolan en gång i månaden. Självvärderingen på fritidshemmet ger vid handen att man aktivt arbetar för förståelse och tolerans samt att man ser olikheter som något självklart. Föräldrarna i tvåan ger i sin enkät området trygghet, trivsel och stöd 9,4 av 10. Åtgärder för utveckling Utveckla introduktionen av nyanlända elever i klasserna ev. med fadderverksamhet. Kompetensutveckling för lärarna inom detta område. Genomgång om vilka regler som gäller och vad konsekvensen blir om de inte följs. Arbetet ska ske löpande under året och utvärderas vid årets slut. Några ur personalen i skolområdet får utbildning i jämställdhetsfrågor (genus) för att kunna fungera som inspiratörer för övrig personal. 8 Kunskaper Arbetet i skolan/fritidshemmet Fritidshemspersonalens självvärdering visar att man erbjuder lek, rörelse och fysisk aktivitet i hög grad. GYMNASTIK Tränar gymnastikens grunder: Krypa, åla, styrka, balans o.s.v. Vi har yoga och avslappning. Koordination tränas genom Röris till musik. Vi har önskegympa en gång per termin. Barnen får reflektera över vad som var roligt, svårt m.m. Gymnastikprogrammen utformas så att det ska bli en utmaning för alla. Vi tillåter inte att man skrattar åt varandra. (F-klass). 6

9 FRI LEK Barnen ska få möjlighet att leka ostört i möjligaste mån och att få leka klart. Det ska inte finnas utrymme för att reta någon för vad de leker. Vi berömmer barnen när de tar hänsyn och när de låter andra vara med. Det är hela tiden vår utmaning att barnen ska få leka ostört. Vi har tydliga strukturer när vi är inne och när vi är ute för att inte alla barnen ska vara inne samtidigt. Vi tycker vi lyckats bra med detta. (fritidshem). UTEKUL Varje onsdag har vi verksamhet utomhus för år 1-2 och på tisdagar för F-klass. Den grupp som blir kvar på fritids får en lugn eftermiddag med andra möjligheter. Vi gör olika saker och går till olika platser där barnen får möjlighet att använda sin fantasi genom lek där de får använda naturen som arena t.ex. genom kojbygge, rollekar, m.m. Eftersom barngruppens sammansättning varierar innebär det att barnen kan hitta olika konstellationer att leka i. Vi tror att detta stärker sammanhållningen och ger varje barn fler kamratmöjligheter. Vårt utekul upphörde under mars. Ändrade förhållande i verksamheten gjorde det inte möjligt att fortsätta. Nyanlända elever med språksvårigheter och förändringar i personalgruppen gjorde det svårt att genomföra Utekul. Verksamheten ersattes istället med uteverksamhet på gården. Läs o stämpla Läs och stämpla används för att öka läsintresset och läsflytet och hjälper till att se så att ingen glömt läsningen under sommarlovet. Vi pratar om boken för att se om eleverna har förstått texten. Barnen tycker om att läsa de små böckerna. Efter ett tag ser vi att läshastigheten och läsförståelsen förbättras. Barnen rör sig när de hämtar ny bok och stämplar. De läser högt för läraren. Alltså läser de varje bok två gånger och märker att det går lättare andra gången. Barnen uppskattar också att få en liten stund med läraren och visa att de kan. Det blir ju lite samtal om boken då (skola). Bondgård Temaarbete som bl.a. innehållit: Arbeta med ko, gris, höns, får och häst Måla av dem. Lära nya ord som t.ex. knorr, tryne Göra smör Studiebesök på bondgård Djurens läte och familjemedlemmar Vad kommer maten ifrån? Att vara bonde är inte bara att hålla djur Detta är ett mycket tacksamt tema. Barnen lärde sig mycket. Många hade med sig leksaksdjur och även leksaksmaskiner hemifrån för att visa upp. Barnen uppskattade att få lära sig rita djuren på ett bra sätt. De var jätteduktiga och flera ritade både kor, grisar och får lång tid efteråt. Studiebesöket var verkligen grädden på moset. Mycket bra upplagt och barnen fick en del aha-upplevelser. Det var spännande att göra smör. De fick riktig ull att limma på sina lammbilder. Barnen uppskattar och jämför sina kunskaper mellan klasserna på ett positivt sätt. Vid öppet hus läste barnen i sina böcker om bondgården. Många av barnen häpnade över vad fint de hade målat djuren. Har jag gjort det här var en av kommentar från flera barn. Utvecklingssamtalet och dess innehåll ges betyget 9,4 av 10 av föräldrarna i tvåan. 7

10 På Prästgärdsskolan finns två elever som inte nått målen i engelska, tre i idrott, en i matematik och en i svenska. Personalen anser att skolan i huvudsak nått målen, men att vissa åtgärder behövs. Åtgärder för utveckling Läraren i möten med elevens lärande och utveckling fortsätter under ledning av Anna-Karin Söderström för att utveckla studiemiljön och öka måluppfyllelsen. Tid kommer att avsättas för pedagogiska diskussioner runt utvecklingssamtal, IUP och åtgärdsprogram för att höja lärarnas kompetens inom dessa områden. Kompetensutveckling i matematik kommer att genomföras under ledning av matematikutvecklaren. Dessutom söker skolan medel från Skolverket för att kunna genomföra en satsning inom matematiken, bl. a. inom metodutveckling. Se över hur Utekul kan genomföras med ändrade förutsättningar. Se över rutiner för nyanlända elever Vi ser ett utökat behov av att använda tolk för att verksamhet på fritidshemmet och skolan skall fungera bättre. Under kommande läsår ska vi arbeta fram en ny organisation för genomförande av elevens val. 9 Elevernas ansvar och inflytande Arbetet i skolan/fritidshemmet Varje vecka har vi ha ett möte med skolbarnen om fritids. Där vi berättar om sådant vi vill att alla ska veta och om vilka aktiviteter vi kommer att ha nästkommande vecka. Barnen kan här komma med idéer, förslag och funderingar. Vi har mötet på skoltid för att alla barn ska kunna var med. Annars är det alltid någon som gått hem (fritidshem). Barnen uppmanas att alltid göra sitt bästa. Det är ju olika nivå för var och en. Ibland när ett moment är klart kan eleverna få välja jobb. Ibland uppmanas de då att ta ngt de kanske måste träna mer på och inte det som är roligast. Vid nya Teman tar vi reda på vad eleverna kan redan och sedan vad de skulle vilja veta mer. Det är en bra utgångspunkt vid starten av arbetet. De tar med sig grejer hem ifrån som har anknytning till aktuellt tema. De tränas att ta ansvar att lämna in t.ex. läxmappar, plocka undan efter sig och hålla ordning. Detta gäller även på fritids. SMÅGRUPPER Att få sitta i liten grupp och arbeta ger en större möjlighet till samtal. Barnen känner sig lyssnade på och de kan få en positiv uppmärksamhet. Vid de tillfällen vi kunnat genomföra de små grupperna har detta fungerat relativt bra. Tyvärr har personalen som haft grupp inte alltid kunnat koncentrera sig på enbart den gruppen utan även varit tvungen att ha ett extra öga på övriga barn. Dels på grund av schematekniska orsaker såsom; barnens tider i skolan, fritidspersonalens scheman, neddragningen av personal, barnens behov av extra tillsyn. Brist på grovplaneringstid i början av hösten (fritidshem). Prästgärdsskolan har ibland möten med alla barn, vilket går eftersom skolan är liten. Där finns möjlighet för alla att ta upp frågor. Vi har i huvudsak nått målet, men arbetet behöver vidareutvecklas. 8

11 Åtgärder för utveckling Försöka få till fler tillfällen då en personal kan gå undan med en mindre barngrupp. Ta in barnens idéer om vad vi ska göra på fritidshemmet i en större utsträckning. Under nästa läsår utvecklar vi former för att öka elevernas delaktighet inför utvecklingssamtalen. 10 Skola och hem Riktlinjer Arbetet i skolan/fritidshemmet Vi har infört sändlistor med föräldrarnas personliga mejladresser i f-klass. Det har varit mycket bättre än First Class-adresser. Där får föräldrarna följa barnens dagliga arbete med bilder och text. Det är bra för föräldrar som bor på annan ort också. Vi har skolgårdsdag på hösten där föräldrar, personal och elever hjälps åt med grejer som behöver fixas på gården. Föräldrar inbjuds att vara med på olika uteaktiviteter som vi gör. Föräldrar ställer också upp med skjuts när det behövs. Föräldrarna uppmanas att besöka barnen under skol och f-klass tid. Vi har haft Öppet Hus för att visa upp verksamheten. Vi har också informerat om verksamheten vid informationsmötet i januari för blivande förskoleklassföräldrar. Kvalitetsnätverk Bergslagen har genomfört en undersökning i skolan. Bland annat till frågades Utvecklingsrådet om vilka tre områden på en lista man var mest nöjd med. För Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan var det Att utvecklingssamtal sker regelbundet, Att barnen har individuella utvecklingsplaner och Att lärarna och skolledningen bemöter oss föräldrar väl. De fick också markera tre förbättringsområden. De blev Hur skolan arbetar för att eleverna ska nå bra resultat, Skollokalerna (den fysiska miljön) och Hur skolan arbetar för att motverka och förebygga kränkande behandling (mobbing). Skolan får 9,4 av 10 i sammanfattande omdöme av föräldrarna i tvåan. Skolan uppfyller i huvudsak målen. Åtgärder för utveckling Sändlista införs i skolan till hösten. Digital anslagstavla vid entrén, där föräldrar får se bildspel på aktiviteter från fritids. Det gör också att en del föräldrar stannar till och byter ett ord med personalen. Ta reda på vilka som vill ha digitala utskick eller pappersutskick. Bilda Brukarråd. Arbeta vidare med att för föräldrar och elever förtydliga målen i läroplan och kursplan samt syfte med IUP. 9

12 11 Övergång och samverkan Arbetet i skolan/fritidshemmet Skolan har rutiner för övergångar från förskola till förskoleklass och fritidshem och från tvåan till trean. De har i stort fungerat bra detta år. En nyhet detta år var att förskoleklassen (och fritidshemmet) hade ett speciellt informationsmöte för föräldrarna till femåringarna i januari för att berätta om och visa verksamhet och lokaler. Det fungerade bra och vi kommer att fortsätta med det. Skolan har lagt schemat så att fritids kan ha utekul på en bra tid av dagen, t.ex. Att skolans elever slutar samtidigt. Vi har haft fritidsmöte med alla elever en stund på lektionstid. Det är så att alla fritidsbarn kan vara med. Vi har schemalagt så att fritidspersonalen kan ha sin veckoplanering på morgonen. Då tar en klasslärare hand om f-klassbarnen. Personalen täcker upp för varandra när det behövs. Fritidspersonalen hjälper till vid en del hämtning och lämning till idrott, slöjd och musik. Inskolning Vi träffas en lektion i veckan på fredagar och jobbar ihop den blivande klassen för hösten klasslärare och förskollärare tillsammans. Tvåorna har EQ med fritidspedagog samma tid. Det gör att samarbetet går att genomföra och att tvåorna får EQ och har tillgång till två bra rum. Barnen delas in i faddergrupper och får lära känna sin nya lärare, sitt klassrum och skolmiljö. Elevkommentarer: Det här är min fadder. Jag längtar till att få vara fadder. Vi hör ihop. De blivande ettorna smälter så bra in i klassen på hösten. Vi vet också vilka som vi ska bygga upp en närmare relation till eller lära oss se förskoleklassens förhållningsätt till, för att skolstarten ska bli så bra för alla som möjligt. Data i 2an Fritidspedagogerna arbetar en lektion i veckan med eleverna, två i taget. De ska bli förtrogna med tangentbordet. Arbeta med Word. Kunna skriva, spara, sätta in bild, skriva ut. Skriva "dagboken" på datorn som ska sättas ut på First Class. Barnen klarar överlag att skriva texter själva, även på andra lektioner och utan att klassläraren måste vara med hela tiden. En förutsättning för att det ska kunna genomföras är att fritidspedagogerna har ansvar för detta och klassläraren har resten av klassen. Skolan når i huvudsak målen. Åtgärder för utveckling Översyn och justering av de överskolningsrutiner vi har. 12 Skolan och omvärlden Arbetet i skolan/fritidshemmet F-klass och fritids har besökt Skinnbo udde, Säterdalen och Åsgårdarna. Skolan och F-Klass har gått vandringsleden i Norddalen och haft utflykter till Säterdalen. Kulturskolan anordnar teater och musik som ofta anknyter till Säters historia. Besök på bondgården har ingått för skolbarnen 10

13 och de har också varit på Framtidsmuseet. Andra inslag är brandkårsutbildningen och besök i ishallen och Säters stads vattenreservoar. Skolan når i huvudsak målen på en för våra åldersgrupper relevant nivå. 13 Bedömning och betyg Arbetet i skolan Eleverna deltar i viss utsträckning i arbetet inför utvecklingssamtalet. Arbetet behöver utvecklas. Åtgärder för utveckling Se ovan under Kunskaper och Elevernas ansvar och inflytande. 14 Uppföljning av likabehandlingsplanen Inför detta läsår gjordes en del förändringar i Likabehandlingsplanen. Vi har nu valt att låta planen i normalfallet gälla kalenderår. Det gör att vi kan arbeta med kartläggningar och annat underlagsarbete under höstterminen istället för att det arbetet ska ske samtidigt som vi arbetar med kvalitetsredovisningen. Vi har också delat upp planen så att vi nu har en plan för varje förskola respektive skola inom området. Det gör förhoppningsvis att den blir tydligare och att de åtgärder som beskrivs verkligen angår alla som omfattas av planen. Vi behöver involvera barn och elever ännu mer i framtagandet av planen. 15 Avstämning mot förskole- och skolplanen Förskole- och skolplanen har fyra prioriterade områden: Trygg miljö Lust och kreativitet i lärandet Inflytande och delaktighet Jämlikhet och jämställdhet De verksamhetsplaneringar vi gör är indelade efter de fyra prioriterade områdena. Det gör att vi med automatik har dem med vid planeringen. Motsvarande områden finns också med ovan i redovisningen och där framgår hur vi uppfylld de målen. Prästgärdsskolan Mari Jonsson Rektor 11