FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Transkript

1 FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsredovisning 2008 Slättens förskola 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledni ng Vår arbetsorganisation Vårt kvalitetsarbete Kunskap och lärande prioriterade mål Baskunskaper för alla Resultat Analys av resultat Jämställdhet och likabehandling Resultat Analys av resultat Åtgärder att vidta Inflytande och delaktighet Resultat Analys av resultat Åtgärder att vidta Barn i behov av särskilt stöd Resultat Analys av resultat Åtgärder att vidta Hälsa och livsstil Resultat Analys av resultat Åtgärder att vidta

3 1. Inledning. Slättens förskola byggdes 1982 och består av två avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. Vi har en stor fin gård med många möjligheter till uteaktiviteter och i närområdet finns en varierande natur. Det är ett väl fungerande samarbete med Hertingskolan som innebär många besök för de blivande skolbarnen samt gemensamma projekt. Frukost och mellanmål tillagas på förskolan, lunchen på I Ur och Skur förskolan, som ligger i nära anslutning till vår förskola. Personalen i barngruppen har pedagogisk utbildning, är tillsvidareanställd och har många års arbetserfarenhet. Förskolan är en utbildningsplats för studenter som läser till lärare för förskolan och upp till årkurs Vår arbetsorganisation Förskolan har två avdelningar och som under verksamhetsåret haft 43 barn och 9 personal fördelat på 7,5 heltidstjänster samt 65 % tjänst kök och städ. Under våren har det skett neddragningar på grund av det ekonomiska läget, vilket innebar att fler barn tillkom och mängden personal minskade. Det var en omorganisation i Hertingområdet, som innebar att Fredens förskola lades ner. Inför verksamhetsåret 07/08 tog vi emot 10st 5-åringar samt fyra yngre barn. Detta gjorde att vi fick en grupp om 22 barn som skulle börja i skolan hösten Vårt kvalitetsarbete Hela arbetslaget har diskuterat kvalitetsredovisningen löpande under året vid olika planeringstillfällen. Tre ur personalen har sammanställt och skrivit ett förslag som samtliga varit med och diskuterat. 4. Kunskap och lärande prioriterade mål 4.1. Baskunskaper för alla Under verksamhetsåret har hela Hertingområdet haft ett Linnéprojekt som var ämnesövergripande. Genom projektet får barnen natur-, skapande-, musik & rörelse- samt matematikkunskaper. Barnen har visat ett stort intresse, varit nyfikna, ställt mycket frågor och haft mycket funderingar och reflektioner över samband i naturen. Det gör att mycket tid ägnats åt att studera djur, göra jämförelser och använda sig av matematiska begrepp. Vi har läst mycket böcker, gjort ramsor och sjungit sånger, en stor del är Linnéinspirerat - sångerna om växter från Majas alfabetssånger. Barnen har visat ett stort intresse för bokstäver och tycker om att känna igen/skriva sitt namn Resultat Vi har dragit nytta av vårt Linnéprojekt och barnen har utforskat gården och upptäckt den med nya ögon. Mycket verksamheten har förlagts i skogen. Barnen har genom musik, rörelse och deras eget skapande, arbetat med skogens djur och växter. 3

4 De har använt matematiska begrepp i vardagssituationer som vid påklädning, när de bakar eller dukar borden. Det syns också att mycket matematik används naturligt mer och mer under barnens fria lek. Barnen har uppmuntrats till att själva fundera på lösningar och finna olika alternativ istället för att få färdiga svar av oss vuxna sam fått mer tid för reflektion. Vardagssituationer och samlingstillfällen används till att stimulera barnens språkutveckling. Barnen har regelbundet besökt bokbussen som kommit till förskolan Analys av resultat Barnen visar tydligt hur deras lust och nyfikenhet har växt för naturen. Man kan höra hur de spontant diskuterar olika gröna nyanser i naturen med varandra. Vi kan också se hur barnen tar med sin kunskap in i leken, när de leker med djurlandskapet placerar de inte haren bredvid räven. Vi får respons från föräldrar som berättat hur mycket barnen lärt sig. På förskolans dag uppträdde barnen för sina familjer inspirerat av Linnéprojektet. Det har medfört att barnen sjungit sångerna spontant vid lek och promenader som när barnen såg blåklint i en trädgård och började sjunga sången Blått är mitt hårband. Eftersom barngruppen bestått av många äldre barn, har intresset varit extra stort och frågorna många om bokstäver, siffror och matematiska begrepp. Besöken på bokbussen har ökat barnens intresse för böcker, sagoläsning och sagoberättande. Kommunens nya bokbuss som riktar sig till förskolan startade under våren, har medfört att fler barn besökt bussen regelbundet. Barnen samtalar ofta om livsåskådningsfrågor och de har tillägnat sig ett välutvecklat ordförråd i förhållande till sin ålder Åtgärder att vidta Vi kommer att skola in ett stort antal nya barn under hösten samt genomföra en omorganisation vilket gör att vi får börja om med baskunskaperna men dra nytta av de gamla barnens kunskaper. Vi kommer samtidigt att utveckla samarbetet med bokbussen Jämställdhet och likabehandling Resultat Förskolan har fortsatt arbetet med att sträva efter att bemöta varje barn efter den enskildes behov. Vi är bra på att bekräfta barnen i den situation de befinner sig i och efter den kompetens de har. När ett barn klär på sig får det positiv uppmärksamhet för det de klarar av och samtidigt hjälp med det som är lite svårare. Vi har gett barnen tid och positiv förstärkning/uppmuntran för att nå nya mål och utvecklas vidare. Under hösten när de gamla Slätten barnen och de nya Freden barnen skulle mötas, arbetade vi extra mycket gruppinriktat för att få en fungerande grupp. Samarbetsövningarna kunde innebära att barnen tillsammans samlade föremål i skogen som de sedan gjorde något av på förskolan eller att barnen parades ihop med olika kamrater eller pojke/flicka under promenaderna. 4

5 Analys av resultat När man som pedagog ger barnen tid att försöka själva, upptäcker barnen ofta att de klarar av mycket mer än vad de själva först trott. Dessutom frågar vi om de själva kan komma på en lösning när de säger att de behöver hjälp. Barnen ges förutsättningar att lyckas, i form av vägledande ord, som att om barnet använder pallen, når det själv upp till kritorna. Vårt val att arbeta mycket gruppinriktat gjorde att barnen fann sina roller snabbt och vi uppnådde målet med lugna och harmoniska barngrupper. Ovan nämnda metod har gett resultat i form av att barnen leker blandat med varandra pojke/flicka samt åldersblandat. Det är även färre konflikter mellan barnen Åtgärder att vidta Det aktiva arbetet med genusperspektivet har kommit i skymundan för att det skett andra prioriteringar i vår verksamhet. Vikten av att arbeta med jämställdhet kommer därför att prioriteras igen Inflytande och delaktighet Resultat De äldsta barnen har varit med och tyckt till om och planerat innehållet i sin gruppverksamhet. Vi har haft en tillåtande atmosfär där den trygga barngruppen möjliggjort att barnen kunnat välja mellan många aktiviteter. Alla barn har i stor utsträckning varit delaktiga och haft möjlighet att påverka sin dagliga verksamhet. De blivande skolbarnen har alla deltagit i möte med kökspersonalen och då framfört sina önskningar kring maten i stort samt vid ett tillfälle valt sin favoritmat till lunch. När vi skriver individuell utvecklingsplan (IUP) använder vi en metod för att möjliggöra föräldrarnas delaktighet där vi tillsammans i dialog lyfter fram deras och förskolans bild av barnet. Föräldrarna har uttryckt att de varit nöjda med hur vi planerat verksamheten där vi tagit hänsyn till det enskilda barnet. Föräldrarna är involverade i verksamheten genom daglig kontakt, utvecklingssamtal och genom att rektor vid föräldramöte informerat om läroplanen och kommunens plan för lärande. Vi pedagoger har haft som mål att vara goda förebilder och tydliga vuxna för barnen. Fortsatt har det tagits vara på barnens nyfikenhet och intresse samt lyssnats på vad barnen tycker är viktigt. Det är viktigt att ta hänsyn till ljudnivån, antal dagliga kontakter, möjlighet till lekro och en stressfri miljö för barnens positiva utveckling Analys av resultat På föräldramötet bad vi föräldrarna diskutera olika saker som berör barngruppen och de föreslog att vi på nytt samarbetar med bokbussens personal och lånar ut barnböcker till deras barn. Vi pedagoger är medvetna om och reflekterar över vårt arbetssätt. Vid våra handledningstillfällen har vi haft möjlighet att diskutera med handledare. 5

6 Det kan konstateras att barnen under året tagit många egna initiativ till regellekar, teater, rollekar och lek i grupp. Barnen har själva varit goda föredömen för varandra Åtgärder att vidta Även fortsättningsvis vill vi att föräldrarna är delaktiga och ger synpunkter inför planeringen av vår verksamhet. Vi kommer från hösten 2008 börja använda en för oss ny IUP som är kommunövergripande i ett 1-16 års perspektiv. Tanken är att föräldrarna skall bli mer delaktiga i utvecklingsplanen. Planen är att rektor medverkar vid höstens föräldramöte och då presenterar den nya IUPn. Barnens portfoliopärmar skall utvecklas och göras mer levande i vardagen. Barnen skall intervjuas så att vi senare kan följa upp deras svar och önskemål i verksamheten. 5. Barn i behov av särskilt stöd Resultat Vid behov har vi vänt oss till specialpedagog och upprättat åtgärdsprogram. Vi har haft schemalagd personaltid för extra stöd. All personal har gått på TRAS-utbildning (Tidig registrering av språkutveckling). TRAS är ett hjälpmedel för oss att upptäcka språksvårigheter hos barn, för att vi skall kunna anpassa vår verksamhet till barnens språkliga behov Analys av resultat Specialpedagogen i Hertingområdet har viss tid av sin tjänst förlagd på förskolorna, vilket gör att det finns ett nära samarbete som underlättar vid upprättande av åtgärdsprogram. Samarbetet medför också en smidig övergång för barn med behov av extra stöd till skolan. När man har barn i behov av särskilt stöd är det viktigt att man tilldelas ekonomiska resurser för att ge alla barn möjlighet att utvecklas optimalt Åtgärder att vidta Under hösten 08 kommer vi att börja arbeta med TRAS materialet samt den nya IUPn. Barngruppen kommer fyllas på med många nya barn, därför kommer vi arbeta mycket för att skapa trygga och väl fungerande barngrupper. Detta ser vi som en förutsättning för att kunna möta varje barn på bästa sätt. 6

7 6. Hälsa och livsstil Resultat Barnen vistas mycket utomhus både på vår fina gård och i skogen eller närmiljön. De orkar gå långa sträckor och vi upplever att de är förhållandevis friska. Barngruppen är positiv till utevistelse. Vi har en väl planerad utevistelse och flyttar ut vår verksamhet när väder tillåter, som att sitta ute och rita, pussla, spela spel, måla på staffli och har ofta fruktstund eller äter mellanmål utomhus. Barnen har uppmärksammats på vikten av en låg ljudnivå med hjälp av ett öra på väggen som lyser i olika färger beroende på ljudnivån. Linnéprojektet har lett till att många barn sjunger med stor glädje när de är ute och gungar eller cyklar. De har också visat ett ännu större intresse för djur och småkryp. Barnen är mycket hjälpsamma mot varandra, hänsynsfulla och ser andras behov Analys av resultat Vi ser fördelar med när barn får lång lektid utomhus, exempelvis ger det lägre ljudnivå, möjlighet till grovmotoriska lekar och utrymmet gör att det sällan blir konflikter mellan barnen Åtgärder att vidta Tanken är att ha regelbundna utedagar med alla barn. För de äldre barnen är det även tänkt att de skall få möjlighet att äta lunch ute ibland. Tillsammans skall vi arbeta för att behålla den goda andan som finns på förskolan. Falkenberg den 13 oktober 2008 Ulf Nyborg rektor 7