Lundabyn Förskola och familjedaghem Kvalitetsredovisning Pedagogiskt bokslut

Transkript

1 Lundabyn Förskola och familjedaghem Kvalitetsredovisning Pedagogiskt bokslut Lundsbrunn Lena Edholm, rektor

2 Innehåll Beskrivning av verksamheten Sammanfattning Några viktiga slutsatser och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen Identifierade förbättringsområden Beslutade åtgärder för att nå högre måluppfyllelse System för kvalitetsarbetet och underlag för kvalitetsredovisningen Redovisning av de indikatorsområden/läroplansområden 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Elevernas ansvar och inflytande 4. Skola och hem 5. Samverkan 6. Skolan och omvärlden 7. Bedömning och betyg 8. Kärnämnena - redovisning av nationella prov och betyg åk.8 9. Elever i behov av särskilt stöd 10. Övrigt Arbetsmiljöundersökning Attraktiv skola Folkhälsoplan Skador och tillbud Attitydundersökning Lokala kollektivavtalet 2

3 Inledning Bakgrund Enheten Lundabyn består av skola, fritidshem, förskola och familjedaghem. Totalt finns det ca 265 barn i åldrarna 1-12 år i olika delar av enheten. Beskrivning av verksamheten Lillelunda förskola är indelad i två arbetslag: Trollskogen med tre heltidstjänster, en förskollärare samt två barnskötare ansvarar för verksamheten 1-3 år. Enebacken med sex heltidstjänster, fyra förskollärare samt två barnskötare. Idag är det få på förskolan som arbetar heltid, därför har vi fler anställda än heltidstjänster. På Enebacken är verksamheten inriktad på att barnen är indelade i tvärgrupper del av dagen. Varje grupp arbetar utifrån barnens ålder och behov, på så sätt har vi större möjlighet att anpassa verksamheten efter barnen och efter läroplanens mål och riktlinjer. Till dessa grupper kommer också barn som omfattas av den allmänna förskolan. Samtliga 4- och 5 åringar i området har under året deltagit i den allmänna förskolan. Nyckeltal på förskolan: Ca 5,7 barn/heltidstjänst exkl. allmän förskola, ca 6,1 inkl. Allmän förskolebarn. I Lundsbrunnsområdet arbetar i dag 4 dagbarnvårdare, tre i samhället och en i Hangelösa-Myråsen. En och en halv dag i veckan är de i sin grupplokal och arbetar då gemensamt med alla barn, lokalen är belägen i anslutning till Lundabyns övriga verksamheter. De barn som omfattas av den allmänna förskolan inom familjedaghemmens verksamhet erbjuds att delta i förskolans grupper då dagbarnvårdarna är i sin lokal, vilket uppfattas som mycket positivt av de föräldrar som berörs. En tendens har varit under året att fler föräldrar söker sig till förskolans verksamhet vilket har gjort att några dagbarnvårdare haft färre barn i sina grupper än tidigare. Nyckeltal i familjedaghemmen: Ca 6 barn/heltidstjänst. 3

4 Sammanfattning Inom förskolans verksamhet bedömer vi att vi har kommit långt när det gäller att nå flera av de uppställda målen. Högsta prioritet för verksamheten är att skapa en miljö för barn och föräldrar som inger trygghet och tillit. Då barnen mår bra, vill gå till sin förskola då är föräldrarna nöjda och känner sig trygga då de lämnar oss. Barnen vill leka, är nyfikna, är intresserade av att lära sig mer. De har tillåtits att ta ansvar i sin egen takt och vi har låtit dem få ta den tid de behövt för att känna sig trygga på förskolan. Vi upplever att barnen kan, vill och vågar. Vi anser att barnen har inflytande över sin dag och tar ansvar utifrån de möjligheter vi ger dem. Svårigheten är att göra barnen mer medvetna om sitt inflytande och ansvar. Detta är ett arbete som återstår att göra. Som personal arbetar vi för att vara lyhörda avseende behov som finns i vår barngrupp och tillfredställa dem. Trots att vi anser att vi har nått målen och värderar måluppfyllelse till bra alt. Mycket bra känner vi att vi kan och behöver göra mer. Observationen kring barnen gör att vi som personal blir mer uppmärksamma och det är en fin möjlighet att diskutera olika situationer på förskolan. Det finns många saker som ska hinnas med och prioriteras. Därför har vi som vuxna inte alltid varit så fokuserade på detta mål som vi borde. Det vi har prioriterat har varit att barnen ska vara aktsamma om varandra. Förskola och hem: Det tar tid att medvetandegöra föräldrarna om målen i läroplanen. Då Lillelundaråden ej varit välbesökta beslöt vi att lägga ner detta under våren. Många föräldrar upplever att de får den information de behöver i den dagliga verksamheten. Inom projektet Arnäsko har förskolan bl.a. haft en skaparvecka med påföljande vernissage som var mycket uppskattad. Positiva och hjälpsamma föräldrar bidrog till att detta blev så lyckat. Temaarbete och skapande verksamhet som är en regelbunden del av förskolan är också ett bra sätt att främja barnens kreativitet. De äldre barnen på förskolan har under året besökt föräldrars arbetsplatser vilket dokumenterats på förskolan. I Dbvgruppen har arbetet under året präglats av att barngruppen består av många små barn vilket innebär att arbetet med att skapa trygghet är det mest elementära för barngruppen. En del aktiviteter har därför fått stå tillbaka. Regelbunden och nära relation till föräldrarna gör att det är lättare att ta upp frågor innan de blir alltför stora. Man känner varandra väl. Under våren hade dagbarnvårdarna planerat att genomföra utvecklingssamtal med sina äldre barn, men detta kunde ej genomföras. Tidigare år har den svåra ekonomiska situationen påverkat verksamheten, så även under halva perioden i denna kvalitetsredovisning (hösten 2004). Resurstilldelningen bland förskolorna i Götene kommun förändrades under våren 2005 vilket påverkat vår personalbemanning positivt. 59 barn varav 4 allmän förskolebarn, 6,2 barn/heltidsstjänst Kort beskrivning av enheten, nyckeltal etc. Gärna kort om specifika hädelser under årets Inför nästa år kommer satsningarna att handla om följande: om kan vara av värde för läsaren. Barns och elevers miljö - vi strävar efter att säkerhetscertifiera vår förskola under läsåret. Vi ser också över säkerhet i familjedaghemmens miljö. Projektet Arnäsko fortsätter att utvecklas En plan arbetas fram över hur barnen möter sin omvärld i förhållande till utveckling och mognad. Barns inflytande - samt att göra dom medvetna om sina rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra och sin omvärld Matematisk utveckling Medveten positiv språklig medvetenhet Införande av portfolio och utvecklingssamtal i familjedaghemmen 4

5 System för kvalitetsarbetet och underlag för kvalitetsredovisningen För att samla in resultat och göra en analys av kvalitetsarbetet har vi i arbetslagen använt oss av följande steg för uppföljning och utvärdering: Varifrån kommer målet? Aktiviteter. Resultat / Bevisföring. Måluppfyllelse.. Förslag på åtgärder. Under våra planeringstillfällen har vi försökt att regelbundet följa upp vår utvecklingsplan för att se vad vi behöver arbeta vidare med. De utvecklingsområden vi arbetat med under året har utgått från Lpfö, Bun:s mål, V5.utvärderingen som har gjorts av vår verksamhet, Attraktiv Skola samt skolutvecklingsavtalet. Förskolan Vi utvärderar verksamheten i grupperna en gång i veckan. Verksamheten i övrigt tas upp och diskuteras på våra planerings och personalmöten ca. varannan vecka. Planering av verksamheten 2gångeri månaden. Grov och finplanering för våra grupper skrivs en gång per termin. Utvärdering av denna planering görs en gång per termin. Utvärdering av hela verksamheten görs en gång varje vår som leder till nya mål som sätts i augusti. Uppföljning av målen sker, i hela arbetslaget, vid minst ett tillfälle under hösten. Familjedaghemmen Uppföljning sker regelbundet i samband med personalmöten samt i samband med gruppverksamheten under lokaldagen Utvärdering i maj månad av läsåret. Mått för bedömning av måluppfyllelse Följande mått har använts vid bedömning av måluppfyllelsen % Mycket bra 60-79% Bra 40-59% Ganska bra 0-39% Mindre bra 5

6 Målområde 1 Normer och värden Lpfö 98: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Följande utvecklingsområden/mål finns på förskolan och inom familjedaghemmen Att vi har barn som känner trygghet och vågar pröva på. Att vi har barn som tar hänsyn och visar respekt. Barn som värnar om varandra och sin omgivning. Vägar mot målet Förskolan/familjedaghemmen: Vi som personal har försökt att vara goda förebilder. Vi har arbetat med att uppmuntra, bekräfta och stödja barnen och givit dem ett positivt bemötande. En öppen kommunikation i arbetslaget. Vi har gjort observationer av barngruppen Haft diskussioner i barngrupperna kring hur en bra kan kamrat ska vara Vi uppmärksammar och uppmuntrar alla bra och goda saker barnen gör. Arbetar med drama för att höja självkänslan hos barnen. Vi håller ordning, både inne och ute, tillsammans med barnen. Uppmärksammar barnen på vad som blir följden när man inte är aktsam. Bevisföring Resultat Efter inskolningarna tog det olika lång tid för barnen att komma in i gruppen och känna sig hemma där, men vi ser nu trygga barn och föräldrar. Varje dag arbetar vi med barn som vågar prata i samlingen, som vågar gömma sig i den stora lådan när vi leker, som vågar vara med på nya aktiviteter som de inte känner igen. Ju längre in på terminen vi kommer ju tryggare blir barngruppen. Barnen visar sina känslor, tar hänsyn, visar respekt och accepterar varandras olikheter. Vi har föräldrar som ofta talar om att deras barn trivs och gärna vill gå till förskolan. Barnen är rädda om varandra och kommer och säger till oss vuxna om någon är ledsen. Vi kan se att barnen har blivit bättre på att hålla ordning och plocka undan efter sig. Inom dbvgruppen ser vi att barn leker mycket med varandra, är lugna och tar initiativ till olika aktiviteter. Vi ser också barn som väljer at leka ensamma vilket accepteras av de andra i gruppen. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att måluppfyllelsen är bra. Vi bedömer att vi har kommit långt när det gäller att nå de uppställda målen genom att ha ett fungerande arbetslag. Där finns det arbetsglädje och personal som sätter gränser. Det finns också en öppen och rak kommunikation mellan föräldrar och personal. Barnen har tillåtits att ta ansvar i sin egen takt och vi har låtit dem få ta den tid de behövt för att känna sig trygga på förskolan. Trots att vi anser att vi har nått målet bra känner vi att vi kan och behöver göra mer. Observationen kring barnen gör att vi som personal blir mer uppmärksamma och det är en fin möjlighet att diskutera olika situationer på förskolan. Det finns många saker som ska hinnas med och prioriteras. Därför har vi som vuxna inte alltid varit så fokuserade på detta mål som vi borde. Det vi har prioriterat har varit att barnen ska vara aktsamma om varandra. 6

7 I Dbvgruppen har arbetet under året präglats av at barngruppen består av många små barn vilket innebär att arbetet med att skapa trygghet är det mest elementära för barngruppen. En del aktiviteter har därför fått stå tillbaka. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse Vi kan stötta varandra mer och vara öppnare mot varandra i arbetslaget. Verksamheten kan också i några fall samplaneras bättre, som t.ex. samlingar och andra aktiviteter samt ha en gemensam utvärdering varje vecka. Vi gör rumsobservationer och ser vad och hur barnen använder rummen. Vi vuxna sprider oss mer och är uppmärksamma på vad som händer i de olika rummen och ingriper omedelbart när barnen är oaktsamma. Vi fortsätter också med observationer kring barnen. Arbeta med drama för att tydliggöra och stärka barn. Dbv: Fortsätta som nu, även i framtiden kommer barngruppen att bestå av många små barn vilket gör att kontinuitet och trygghet är oerhört viktiga faktorer. För att skapa trygghet även i personalgruppen är en av de avgörande faktorerna att dagen i lokal fungerar vilket är prioriterat under kommande läsår. Målområde 2 Utveckling och lärande Lpfö98: Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanarbarnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra den pedagogiska grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnen tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Följande utvecklingsområden/mål finns på förskolan Att utveckla den språkliga medvetenheten hos barnen Att en väl fungerande portfoliomodell för varje barn finns på förskolan som ökar barnens medvetenhet om sitt lärande Vägar mot målet Under våren har vi arbetat med språket som tema. Tränat på att känna rytmen i språket genom handklapp samt mycket sån, rim och ramsor. I det vardagliga samtalet bekräftar vi barnet i sin språkutveckling. Lappar med barnens namn, tryckt med stora bokstäver, hänger i taket. Vi har berättat sagor på många olika sätt. Bl.a genom språkpåsar, dramatiserat, berättat, läst och bearbetat genom teckningar och annat skapande. Barnen uppmuntras att läsa och skriva på sitt sätt. Vi har prövat och testat olika idéer kring portfolion för att på bästa sätt medvetandegöra barnen kring sitt lärande. Försökt göra barnen medvetna om det egna lärandet genom att låta dem prata om och reflektera över sin dag. 7

8 Bevisföring / Resultat Alla barnen känner igen symbolen vid sin hylla och i samlingsringen. Många av barnen känner igen sitt namn när de ser det i skrift. Många skriver sitt namn och en del skriver på sitt sätt. De flesta barnen har ett rikt och välutvecklat språk, de kan uttrycka sig så att alla förstår. Vi ser ofta barn som läser böcker för varandra. Vi har barn som kan läsa och en del är på god väg och alla tycker om att lyssna på böcker och sagor. Vi har många barn som är aktiva, positiva och intresserade i samlingarna. De yngre barnen upprepar och härmar det vi säger och gör. De ställer frågor och för en dialog med oss. De äldre barnen har ett rikt och välutvecklat språk, de kan uttrycka sig så att alla förstår. Portfoliopärmen är anpassad till ett 1 12 årsperspektiv och barnen visar att de är stolta över den. Barnen är intresserade av sin portfolio och visar den gärna för sina föräldrar. Barnen ser och kommenterar sin utveckling och sitt lärande när de tittar i portfolion. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att måluppfyllelsen är mycket bra i förhållande till målet om språkutveckling. Vi bedömer att måluppfyllelsen är bra i förhållande till målet kring portfolio Det som i första hand gjort att vi nått upp till måluppfyllelsen bra är att vi haft så många intresserade, nyfikna och positiva barn som vill och vågar. Bland de yngre barnen ser vi att måluppfyllelsen kunde varit högre men vi har prioriterat att barnen ska känna sig trygga i gruppen och att man behöver olika lång tid på sig. Pedagogerna som arbetar med de äldre barnen anser att detta är ett målområde som de arbetat mycket med och uppnått ett gott resultat. Portfoliogruppen har anpassat pärmen till att synliggöra Lpo och Lpfö. Samt att den följer barnet i övergången förskola förskoleklass vilket är positivt. Portfolion är fortfarande under uppbyggnad och barnens medverkan kring sin portfolio bör utvecklas. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta i samma anda som tidigare avseende den språkliga medvetenheten, men inte ha det som ett prioriterat mål under kommande läsår. Vi vill arbeta mer med dramaövningar samt arbeta fram fler språkpåsar. Prata mer med barnen om sitt lärande. Diskussioner i arbetslaget om hur man pratar med barnen om sin portfolio, samt ta fram ännu bättre strategier för hur vi arbetar med barnens portfolio och insamlandet av material till dem samt koppla detta till införandet av individuella utvecklingsplaner. Vi känner att fortbildning behövs. Vi behöver nya kunskaper, få AHA-upplevelser, och träffa annan förskolepersonal som vi kan utbyta erfarenheter med. 8

9 Målområde 3. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Följande utvecklingsområden/mål finns på förskolan och familjedaghemmen Barnen har fått inflytande över verksamhetens innehåll. Att genom portfolion ökat barnen medvetande över sitt lärande. Barnen ska ha ett stort inflytande över innehåll och arbetssätt på förskolan. Vägar mot målet Förskolan: Att med hjälp av vad barnen leker i den fria leken och vad de samtalar och berättar om komma fram till vad vi skall arbeta med för tema och vad inriktningen på våra samlingar skall handla om. Arbetat med portfolio. Barnen har varit med och påverkat i våra teman. Barnens idéer tas tillvara under den fria leken. Barnen får reflektera över sin dag. Familjedaghemmen: Barnens teckningar samlas i mappar De ritar kvartalsgubbar Bevisföring/Resultat Förskolan Alla barnen är aktiva och vi ser att den fria leken fungerar. I den är det mycket roll-lekar t.ex. Mamma, pappa, barn. Barnen är intresserade av sin egen portfolio och de vet att den finns och vill sätta in sina teckningar i den. De pratar och berättar gärna om innehållet i pärmen och visar den med stolthet. Även föräldrar frågar efter och vill gärna titta i pärmen. Barnen är aktiva i samlingar och den fria leken fungerar bra. Familjedaghemmen: Barnen har blivit mer medvetna om vad han hon lärt sig. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att måluppfyllelsen är bra på förskolan, mindre bra i familjedaghemmen Vi anser att barnen har inflytande över sin dag och tar ansvar utifrån de möjligheter vi ger dem. Svårigheten är att göra barnen mer medvetna om sitt inflytande och ansvar. Detta är ett arbete som återstår att göra. Som personal arbetar vi för att vara lyhörda avseende behov som finns i vår barngrupp och tillfredställa dem. För personalen blev arbetet med portfoliopärmarna mer positivt ju bättre strategier för insamlandet av material som vi arbetat fram. Barnen är också delaktiga i insamlandet av material,. För familjedaghemmens del har det varit svårt att genomföra portfolio då personalgruppen ej varit fullt bemannad periodvis. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse Förskolan: Vi kan bli ännu mer flexibla när vi planerar verksamheten under dagen och mera lyhörda för barnens intressen och samtalsämnen samt arbeta fram ännu bättre rutiner för insamlandet av material till barnens portfoliopärmar. Genom diskussioner i arbetslaget hålla arbetet ständigt aktuellt och förändra vårt förhållningssätt. Genom bl.a dokumentation göra barnen medvetna om sitt inflytande och ansvar. Familjedagehemmen: Ambitionen är under läsåret införa en portfolio för varje barn. 9

10 Målområde 4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom at skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolan arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Följande utvecklingsområden/mål finns på Förskolan: Att vi har fått större delaktighet hos föräldrarna kring målarbetet. Att få föräldrarna intresserade av vad deras barn haft för verksamhet på förskolan under dagen Öka föräldrars delaktighet kring målarbetet. Familjedaghemmen: Genomföra utvecklingssamtal under året Vägar mot målet Förskolan: Årets organiserade kontakter med föräldrarna har varit följande: Föräldramöte, inskolningssamtal samt uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, Drop-In samt Lillelundaråd (föräldraråd). Alla grupper gör en grovplanering och en utvärdering av sitt arbete terminsvis som lämnas till föräldrarna. Föräldrarna får information månadsvis via Lillelundanytt där varje grupp beskriver kort vad som händer, samt allmän info till alla. Kontakten vid hämtning och lämning är också en informationskanal för resp. pedagog och förälder. Information om dagen samt barnens kommentarer finns på anslagstavlor i hallarna. Under året har pedagogerna försökt åskådliggöra läroplanen i våra hallar genom text och bild. Varje förälder erbjuds också att regelbundet följa sitt barns utveckling som dokumenteras via portfolion. Familjedaghemmen: Familjedaghemmen har en nära kontakt med sina föräldrar. Deras relativt små grupper gör att man känner varandra väl. Under läsåret hade vi ett föräldramöte med information kring framtida förändringar för dagbarnvårdarna. På mötet togs upp om utvecklingssamtal som dagbarnvårdarna skulle införa under året. Bevisföring/Resultat Förskolan: Vi har god uppslutning vid olika samtal mellan personal och föräldrar kring det enskilda barnet. Föräldrarna är intresserade av vad deras barn gjort under dagen, t.ex. vad de lekt, ätit och pratat om. Information finns att få genom samtal med personal och även på anslagstavlorna i hallen. Vid utvecklingssamtalen kan föräldrarna uttrycka tankar och åsikter kring verksamheten. Föräldrarnas intresse för vad barnen har lärt sig har ökat, detta ser vi bl.a. genom att de frågar efter barnens portfoliopärmar. Det månatliga Lillelundanytt är uppskattat av föräldrarna. Under hösten hade vi några Lillelundaråd. 10

11 Familjedaghemmen: Genom den täta kontakt som varje dagbarnvårdare har med sin förälder upplevs att föräldrarna vågar säga vad de tycker. Informationsvägarna är snabba både till och från föräldrar. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att måluppfyllelsen är bra. Förskolan: Intresset bland föräldrarna varierar. När barnen trivs och mår bra är föräldrarna nöjda med den verksamhet vi har. Det tar tid att medvetandegöra föräldrarna om målen i läroplanen. Då Lillelundaråden ej varit välbesökta beslöt vi att lägga ner detta under våren. Många föräldrar upplever att de får den information de behöver i den dagliga verksamheten. Familjedaghemmen: Regelbunden och nära relation till föräldrarna gör att det är lättare att ta upp frågor innan de blir alltför stora. Man känner varandra väl. Under våren hade dagbarnvårdarna planerat att genomföra utvecklingssamtal med sina äldre barn, men detta kunde ej genomföras. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse Förskolan: Vi kan åskådliggöra informationen, som finns uppsatt i hallen på ett bättre sätt. Vi skriver in utdrag ur läroplanen i Lillelundanytt. Ställer konkreta frågor kring planeringar och utvärderingar. Fortsätter arbeta med strategier kring vårt arbete och medvetandegör föräldrar om dessa. Erbjuda ett utvecklingssamtal på hösten med fokus på vår verksamhet. Familjedaghemmen: Genomföra utvecklingssamtal med 4- och 5 åringarna. 11

12 Målområde 5 Övergång och samverkan Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten Samverkan inom enheten, samverkan i 1-16årsperspektivet inom området Ljungsbacken Lundabyn - Västerby Vägar mot målet Portfoliogruppen har träffats och samfasat portfoliopärmen i ett 1-16 års perspektiv, innehållet åskådliggörs av förskolans och skolans läroplaner. Inom enheten har vi planer för övergångar mellan förskola/familjedaghem och förskoleklass samt mellan förskola/familjedaghem och fritidshem samt mellan de olika grupperna i förskolan och i skolan. Förskolan deltog i en förskoleventil som anordnades av Ljungsbackens förskola. Inom enheten har vi gemensamma bymöten där bl.a. etikfrågor har lyfts fram. Personalen hjälper varandra på avdelningarna vid t.ex. sjukdom och semester. Regelbunden användning av idrottshallen samt besök i skolbiblioteket. Bevisföring/Resultat Vi har fått positiv respons, av överskolningarna från Trollskogen till Enebacken av både barn och föräldrar. Barnen på Trollskogen känner sig trygga även när de är på Enebacken, och när personal byter avdelning. De vågar ta kontakt med de större barnen och även be de vuxna om hjälp. Barnen följer gärna med till biblioteket, gymnastiken och ev. andra aktiviteter på enheten. Portfolion har anpassats så att den stämmer överens på förskola och skola. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att måluppfyllelsen är mycket bra. Vår bedömning är utifrån samarbetet och överskolningar mellan avdelningarna Trollskogen och Enebacken. Vi bedömer att måluppfyllelsen är ganska bra i övrigt Vi har haft en öppen kommunikation mellan arbetslagen. Efter flera års erfarenhet vet vi vad som fungerar mer eller mindre bra, bl.a. när det gäller överskolningarna. Det är mycket positivt för barnen med öppna dörrar mellan avdelningarna, samt samarbetet under morgnar och kvällar. När det gäller samverkan i övrigt inom enheten Lundabyn har detta ej varit prioriterat under året. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse En kontaktperson som tar mer ansvar för samverkan mellan förskola och skola bör finnas i respektive verksamhet. En diskussion med personal på fritids om inskolning samt en plan på varför och hur inskolningen ska gå till. 12

13 Målområde 6 Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samarbetar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Följande utvecklingsområden/mål finns på förskolan Ökad samverkan med näringslivet och föreningar. Samverkan näringsliv och förskola. Vägar mot målet Vi är med i projektet ARNÄSKO. Vi pratar med barnen om var deras föräldrar arbetar och vi har gjort studiebesök på föräldrars arbetsplatser. Under året har vi planerat och genomfört en skaparvecka där material samlats in från föräldrarnas arbetsplatser. Vernissage avslutade skaparveckan då familjerna bjöds in. Temaarbeten och skapande verksamhet återkommer regelbundet. Bevisföring/Resultat Det vi ser är barnens glädje när de arbetar och skapar i olika material samt den stolthet de visat ex under vernissagen. Då fick de visa och berätta om sina alster. Där fanns det t.ex. både Prinsesshalsband, Ett utsiktstorn, Fotbollsspelare och Mitt hus. De äldre barnens studiebesök på föräldrarnas arbetsplatser upplevdes positivt av alla. Besöken dokumenterades och presenterades på förskolan. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att måluppfyllelsen är mycket bra. Positiva och hjälpsamma föräldrar bidrog till att både Skaparveckan och vernissagen blev så lyckade. Temaarbete och skapande verksamhet som är en regelbunden del av förskolan är också ett bra sätt att främja barnens kreativitet. Föräldrarna har varit positiva och de som har kunna, har tagit emot oss på sina arbetsplatser. Det har ibland varit svårt att ta sig till de olika arbetsplatserna p.g.a. busstider. Vi har många barn i gruppen vilket gör att vi inte får plats i våra bilar. Barnens låga ålder och ofta stor barngrupp gör att vi har svårt att se möjligheter som finns för ett närmare och bättre samarbete med näringslivet. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse Att använda oss mer av bibliotekets tjänster. Vi fortsätter vårt engagemang i ARNÄSKO projektet. Ett förslag är att arbeta med en näringslivskedja och där i göra studiebesök på våra barns nivå. T.ex. Från bonden till brödet. eller Från skogen till sågverket till huset. Vi fortsätter också med att ha en årligen återkommande temavecka. De äldsta barnen arbetar tematiskt kring samhälle och näringsliv. Målområde 9 Barn i behov av särskilt stöd Under året har inte behovet av att upprätta ett åtgärdsprogram för något barn funnits. Vid behov har vi tillgång till specialpedagog som arbetar på enheten. Några barn har fått stöd i språkliga utveckling. En grupp där specialpedagog, Bvc-sköterska, rektor samt en personal från förskolan ingått har funnits. Här har frågor kunnat diskuteras förutsättningslöst för råd och stöd. Barnen på Enebacken är lugna och frimodiga och de problem vi eventuellt har haft har vi kunnat lösa tillsammans med vår specialpedagog. Inom familjedaghemmen har kontakter funnits med specialpedagog, Bvc och rådgivningscentrum, vilket upplevts som positivt och stödjande. Både dagbarnvårdare och föräldrar har fått råd och stöd om hur man ska bemöta barnet. 13

14 Övrigt Följande utvecklingsområde/mål finns på förskolan Att ha en förskola där barn och personal är nöjda, friska och motiverade och där det sker få olyckor och tillbud. Säkra och hälsosamma miljöer Vägar mot målet Två pedagoger har varit på konferens ang. barns säkerhet. Arbetsmiljörond innefattar även barnens arbetsmiljö. En förälder deltar som deras representant. Uppföljning och information har skett därefter på föräldrarådet. Vi har EU-sand vid gungor och klätterställningar. Skador och tillbud rapporteras och tas upp i samverkansgruppen. På ett Bymöte har vi fått information om arbetet med att säkerhetscertifiera förskola och skola. Barnen är aktiva genom t.ex. lek både ute och inne, gymnastik, skogsutflykter, promenader och rörelse till musik. Personalen deltar i Götene Kommuns Lust och Hälsa projekt. Under året har var och en möjlighet att ha friskvård en halvtimma i veckan som tas ut i ledig tid då så är möjligt. Arbetet med att kartlägga skador och tillbud är på gång på förskolan. Bevisföring/Resultat Barnen på förskolan tycker om att vara ute, gärna flera gånger om dagen. Barnen tycker om att röra på sig. Skogen och idrottshallen är populära ställen. Vi har få olyckor och tillbud. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att måluppfyllelsen är mycket bra. Barnen rör sig mycket och tycker om utelek och aktiviteter i gymnastiksalen. Insiktsfull personal som månar om hälsa och miljö är ett av skälen till att vi har bedömt att måluppfyllelsen är mycket bra. Vi har deltagit i Lust och hälsa projektet som har lett till att många rör på sig mer än tidigare. På arbetstid har vi möjlighet att göra fysiska aktiviteter tillsammans med barnen. Förslag på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse Vi ska arbeta för att bli en säkerhetscertifierad förskola. Ur bullersynpunkt har vi åtgärdat det mesta, t.ex. dukar på borden och tassar på stolar. Det som återstår är att få ner ljudnivån bland barnen. Vi gör flera promenader till skogen. Vi fortsätter med mycket utelek och rörliga aktiviteter. Vi fortsätter i samma anda som året som gått. 14

15 Arbetsmiljöarbetet Samverkansgruppen tar ständigt upp frågor kring personalens fysiska och psykosociala arbetsmiljö. En noggrann uppföljning gjordes av den arbetsmiljöenkät som genomfördes under hösten. Plan har arbetats fram. Skyddsronder görs en gång per termin, där även barnens miljö beaktas. En förälder medverkar som deras representant. Attraktiv skola/obligatoriskt Vi deltager i projektet Attraktiv Skola och arbetar för att dess innehåll skall bli en del i den dagliga verksamheten. Vi arbetar bl.a. utifrån de prioriterade mål som vi satt upp genom Attraktiv Skola. Dessa mål har utvärderats och stämmer väl överens med målen som utvärderas i denna kvalitetsredovisning. Attitydundersökning Under läsåret har vi ej utfört någon form under sökning eller enkät för föräldrarna. Personalen har deltagit i den arbetsmiljöenkät som är gemensam för kommunen. Lokala kollektivavtalet Lokala kollektivavtalet är ett av de styrdokument som vi arbetar efter. I övrigt används avtalet mest i samverkansgruppen som träffas en gång i månaden. Folkhälsoplan Personalen har deltagit i projektet Lust och Hälsa. Vi får också viss tid varje vecka för valfri aktivitet som innebär någon form av motion. Alla har tagit del av folkhälsoplanen. Vi har deltagit i projektet lust och hälsa. Som en följd av detta har vi tillsammans med kostenheten förändrat kosten på förskolan, främst vad det gäller frukost och mellanmål. Skador och tillbud Alla skador och tillbud rapporteras och tas upp i samverkansgruppen. Vi har ganska få skador och tillbud. De som sker anmäls och tas upp i samverkansgruppen. Målområde 11 Kompetensutveckling Följande insatser har gjorts under året Två pedagoger har deltagit i Arbetslagsledarutbildningen: Utvecklande Ledarskap. Två pedagoger har varit med på konferens kring säkra och hälsosamma miljöer. Två pedagoger har varit på föreläsning kring ämnet matematik i förskolan. En pedagog läser svenska/matematik på distans på högskolan i Jönköping. All personal har deltagit i en föreläsning kring gränssättning. I första hand är det ekonomin som har satt gränser kring kompetensutvecklingen. Ändå har vi gjort en del och nu ser vi fram emot ett nytt läsår med framförallt arbetslagsutbildning fört alla. 15