Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Katarina Klinga Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning Organisation 2013/14 Bullerbyns förskola i Storvik ingår i ett förskoleområde tillsammans med Trollflöjtens förskola i Gästrike Hammarby, med en och samma förskolechef. Bullerbyns förskola består av följande fem avdelningar: Sörgården som under året haft barn i åldrarna 1-3 år, Mellangården har haft en grupp med 3-4-åringar, Norrgårdens grupp har bestått av 1-3 åringar. Dessa tre avdelningar ligger tillsammans i Bullerbyhuset. Öppettiderna är Katthult är en ensamavdelning belägen i tingshuset i centrala Storvik och har barn i åldrarna 1-4 år. Öppettider på Katthult är Villekulla är en ensamliggande 5-års avdelning som ligger belägen i Hedängskolan F-6. Öppettider på Villekulla har varit På förskolans fem avdelningar arbetar 9 förskollärare och 6 barnskötare samt en 1-7 lärare. Förskolechef 75 % tjänst. I personalbemanningen på Katthult och Villekulla ingår arbete med förberedande av frukost och mellanmål samt dithörande disk. Katthults personal har även haft ansvar för lunch och städ, tjänsten köps inte längre från servicekontoret. Villekullas barn och personal går till skolmatsalen och äter lunch. Båda avdelningarna beställer varor och får delvis direktleverans till sina avdelningar. Båda avdelningarna är bemannade utifrån detta. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(9) I förskoleorganisationen finns tillgång till specialpedagog, talpedagog samt skolpsykolog. Specialpedagogen möter alla arbetslag en ggr/termin i barnkonferenser, tillsammans med förskolechef. Till barnkonferensen har en kartläggning av gruppen samt enskilda barn gjorts av arbetslaget. Detta är ett led i att skapa en så gynnsam utveckling som möjligt för varje barn. Förskolechef och specialpedagog träffas en gång /månad tillsammans med tre andra förskolecheferna som ingår i hennes uppdragområde, för övergripande nulägesbeskrivningar. Specialpedagogen har på uppdrag av arbetslagen gjort egna observationer och sedan handlett arbetslagen samt agerat samtalspartner i samband med utredningsarbeten kring enskilda barn. Specialpedagogen finns med vid överlämningssamtal till förskoleklass och i elevvårdsteamet. Talpedagog har också under året haft konsulterande uppdrag på en av förskolans avdelningar. Administration Bullerbyn har tillsammans med övriga förskolor i kommunen två administratörer som är placerade centralt på kunskapskontoret och bistår med bl.a. beställningar och vikariehantering. Där hämtas även posten till förskolan av förskolechefen. Systematiskt kvalitetsarbete Se bilaga. MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2013 Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Normer och värden Mål från arbetsplanen 2013/14: På Bullerbyns förskola ska vi sträva efter att varje barn utvecklar en förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Att behålla eller höja värdet i föräldraenkätens resultat på frågorna om trivsel och trygghet. 2

3 Datum Sidan 3(9) Mål från likabehandlingsplanen att arbeta med: Vi ska arbeta för att bryta traditionella könsmönster då vi sett maktstrukturer i våra kartläggningar. Höstens dokumentationer visade att när grupperna var nya, hade barnen svårt att ta hänsyn till varandra, vänta på sin tur, flera kändes otrygga, letade sin plats i gruppen och testade gränser med bl.a. svordomar och höga skrik. Nu under våren visar våra dokumentationer att barnen hittat nya kompisar, leken fungerar bättre, barnen har lättare att lyssna på varandra och att vänta på sin tur. Svordomar och höga skrik har minskat radikalt. Barnen visar omtänksamhet, tröstar varandra när någon är ledsen, bryr sig om genom att fråga Hur gick det?, hjälper varandra och hämtar hjälp i lekar och vid påklädning. Ljudnivån är bättre på en del håll och har ökat på andra. Enkätens resultat: Mitt barn trivs i förskolan: 3.9 (2014) 3.85 (2013) Mitt barn är tryggt i förskolan: 3.8 (2014) 3.89 (2013) Resultat av likabehandlingsplanens mål: Under hösten kunde vi genom kartläggning se maktstrukturer, där några barn styrde med sina egna leksaker som det hade med till förskolan. Detta ser vi inget av idag. Målet är uppfyllt i mycket hög grad. Vi tror att vårt sätt att arbeta med inskolningar på ett kort och effektivt sätt där föräldrarna är mera närvarande, bidrar till trygghet och trivsel. Samtalen som vi har med föräldrarna innan barnet börjar kan också vara en bidragande orsak till resultatet. Vi har på alla avdelningar delat in barnen i mindre grupper, vilket har hjälpt till att få ner ljudnivån och få ett lugn så att leken fungerar bättre. Barn med rätt till särskilt stöd har gynnats extra mycket av detta. Vi arbetar kontinuerligt i vardagen med kamratskap, turtagande och bemötande i alla möten med varandra, barn och föräldrar. Vi har också använt ett material som heter Bamse samt andra samarbetsövningar som t.ex. massage. Vi har tillsammans med specialpedagog upprättat handlingsplaner där vi förändrat vårt arbetssätt i olika situationer för att möta de barn vi har på bästa sätt. Oron som vi upplevde i en del grupper under hösten kan ha påverkats av att vi haft olika vikarier i verksamheten under längre 3

4 Datum Sidan 4(9) perioder. Detta påverkade både barn och vuxna. Under vårterminen har personalgrupperna blivit mera stabila vilket gett en positiv utveckling i verksamheten. När det gäller resultatet i likabehandlingsplanens mål har vi samarbetat med vårdnadshavare vilket vi tror har bidragit till det goda resultatet. Vi har också arbetat med diskussioner i vardagen om könsroller när ämnet dykt upp i barngruppen. Utveckling och lärande Mål från arbetsplanen : På Bullerbyns förskola skall vi sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Prioriterade områden är språk och naturvetenskap. Vi ser i våra dokumentationer att barnen är intresserade av att leka och lära. Språkutvecklingen hos barnen har gått framåt mycket. Detta visar sig i vardagliga situationer, vid samlingar, i leken och i intervjuer med barnen. Vårdnadshavarna har också bekräftat detta då barnen kommer hem och använder nya begrepp, rimmar, ramsar och sjunger nya sånger som kommer från förskolan, de visar också stödtecken som de lärt sig att kommunicera med. Våra dokumentationer visar också att barnen har ett stort intresse för böcker, läsning och sagor. Vissa barn har fått ett stort intresse för bokstäver. Flera barn i de högre åldrarna har lärt sig att ljuda och läsa. I sagoprojektet med de äldsta barnen, kan vi se att barnen utvecklat sitt eget berättande i form av tillverkning av egna sagor. När det gäller NTA kan vi se i våra dokumentationer att barnen har fått ett förändrat lärande, när de gäller luft och vatten. Vi frågade t.ex. barnen innan: Kan man fånga luft? Barnen trodde inte det, men efter att vi experimenterat flera gånger lärde sig barnen att luften gick att fånga i påsar. Genom olika experiment kan vi se att barnen vet att luft kan få saker att röra sig och att den tar plats. När det gäller vatten har barnen lärt sig att känna igen vatten i dess olika former, samt att föremål kan flyta och sjunka. Målet är uppfyllt i mycket hög grad. Det finns ett språktåg på varje avdelning och efter detta läsår har fem personer gått utbildningen Språktåget. Detta tror vi har bidragit till ett systematiserat och synligt arbete med språket och har gett stor utveckling för barnen. 4

5 Datum Sidan 5(9) De äldsta barnen har deltagit i ett bokprojekt Bokomotivet som biblioteket anordnat. Det var inspirerande och bidrog till det stora intresset hos barnen. AKK (alternativ kompletterande kommunikation) har gjort att barnen har lärt sig många olika tecken som de använder för att kommunicera. Personal från varje avdelning har efter detta år gått NTA- utbildning (naturvetenskap och teknik för alla). Vi tror att den nya kompetensen hos personalen har varit en stor bidragande orsak till resultatet. Ansvar och inflytande Mål från arbetsplanen : På Bullerbyns förskola skall vi sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Vi ser att alla barnen tar ansvar för sina kläder och saker utifrån förmåga och förutsättningar samt dukar av bordet efter måltider. Vi har sett att flera av barnen har varit oaktsamma om våra gemensamma saker. Här har vi nått olika resultat på olika avdelningar. Målet uppnått i ganska hög grad. Där vi ser att resultatet inte är uppnått i lika hög grad, tror vi att det beror på att vi haft många vikarier. Detta har bidragit till att strukturen och rutinerna inte blivit tydliga för barnen. De har om och om igen testat gränser hos varje ny personal. Där vi upplevt att resultatet är uppnått i högre grad, tror vi beror på att vi gjort barnen delaktiga i diskussioner om att vara rädda om varandra och vår miljö och barnen har kommit med förslag på hur vi skall jobba. Vi har haft en medveten plan för hur vi skall få barnen mera delaktiga i städning, då detta var ett stort område att jobba med. Det skiftande resultatet med att hänga upp sina kläder beror till viss del på att förutsättningarna i den fysiska miljön ser olika ut för barnen på de olika avdelningarna. Förskola och hem En första kontakt sker med föräldrarna innan barnet börjar, då föräldrarna bjuds in till förskolan. Detta kan ske i ett gemensamt föräldramöte för flera eller enskilda samtal mellan personal och förälder. Ett uppföljningssamtal efter inskolningen sker en tid efter att barnet börjat och utvecklingssamtal erbjuds minst en gång per år. Möten med föräldrar har skett på olika sätt genom daglig kontakt, föräldramöten och drop- in fika. Informationsbrev till föräldrar skickas ut från alla avdelningar med 5

6 Datum Sidan 6(9) jämna mellanrum under året, där vi berättar om vad som har hänt i verksamheten och vad som kommer att ske. Vi dokumenterar kontinuerligt i/ på händelsekalender/ planeringskalender/ whiteboardtavla i hallen, där finns även daglig information. Digitala fotoramar är också ett verktyg som synliggör verksamheten för föräldrarna. Vi kan se, att där ramarna sitter i direkt anslutning till hallen, har föräldrarna uppmärksammat den mera. Föräldrasamrådet är också ett forum där olika frågor från föräldrarna lyfts fram. Bullerbyns föräldrasamråd består av föräldrarepresentanter, förskollärare/barnskötare från varje avdelning samt förskolechef. Under detta år har två föräldrasamrådsmöten ägt rum. Minnesanteckningarna sprids till alla föräldrar. Övergång och samverkan När barnen byter avdelning inom Bullerbyns enheter har vi överlämningssamtal mellan arbetslagen då har förskolechef deltagit och specialpedagogen, i vissa enskilda fall. Inskolning till Villekulla har skett vid fyra tillfällen under våren. Då har även överinskolning skett mellan avdelningarna i Bullerbyhuset. 5-årsavdelningen Villekulla har ett nära samarbete med skolan och dess personal. De har sin placering i skolans lokaler. Inskolningen till förskoleklass sker under våren vid ett flertal tillfällen. Vid överlämnandesamtalen detta år kommer förskollärare/barnskötare, förskolechef och specialpedagog från förskolan att delta, samt mottagande skolas lärare och specialpedagog/lärare. Kommunövergripande rutiner finns för överlämnande till förskoleklass. Dessa rutiner har inte efterföljts helt detta år. MEDARBETARE Kunskapsnämndens mål 2013 Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Mål från arbetsplanen 2013/2014: Att fortsätta utveckla vårt systematiska arbete med pedagogisk dokumentation. Att medarbetarenkäten visar att personalen har en uppfattning av att arbetsbelastningen är rimlig. 6

7 Datum Sidan 7(9) Vi har kommit igång bra med pedagogisk dokumentation gällande uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten kopplat till målen i vår arbetsplan. Vi har skapat tydligare struktur på våra avdelningsmöten. Medarbetarenkätens mål: 2012: 77% 2013: 95% Målet uppfyllt i mycket hög grad. Att vi har kommit i gång bra med pedagogisk dokumentation, tror vi beror på att vi har ett enkelt och relativt tydligt reflektionsunderlag, kopplat till målen i arbetsplanen. Det goda resultatet i medarbetarenkäten tror vi beror på att arbetsplanen haft tydligare målformuleringar än tidigare år. Det har skapat ett lugn hos medarbetarna. Vi har planen för det systematiska kvalitetsarbetet med som ett levande dokument på våra LOK-möten samt vidare till avdelningsmötena där varje Lokare har ansvaret för att den efterlevs. Alla planer samt reflektionsunderlag, är samlat i en pärm på varje avdelning, för att det ska vara lättillängligt vid våra möten. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskunskapsnämndens mål 2013 I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål från arbetsplanen 2013/2014: På Bullerbyns förskola skall vi sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö utifrån ett socialt, ekonomiskt och ett ekologiskt perspektiv. Våra dokumentationer visar på att barnen har börjat tagit hänsyn till och visar förståelse för andra människor, djur och natur samt vårt gemensamma material. Ett exempel där vi kan se ett förändrat lärande var när barnen lekte i sandlådan. Barnen började med att begrava myror levande i sandlådan och i hinkar. Efter samtal kring hur myrorna mår då, kom barnen själva fram till att det nog inte var så bra att göra så. Några andra barn har visat medkänsla för sniglarna på gården. Vi såg hur barnen flyttade dem till ett 7

8 Datum Sidan 8(9) säkrare ställe, för att de inte skulle bli överkörda. Barnen har även haft begravning för någon snigel som dog. Våra dokumentationer visar att barnen är intresserade av och har börjat förstå hur man skall sortera sopor. Barnen visar att de lärt sig att det inte är bra att skräpa ner i naturen. Vi ser ett resultat i våra observationer när det gäller pappersförbrukningen hos barnen, att förbrukningen har minskat. Målet uppfyllt i hög grad. Våra utflykter i skogen kan vara en bidragande orsak till att barnen har en god uppfattning om vad som är skräp och inte, i naturen. Vår fantastiska utemiljö med närhet till både stora och små djur bidrar förmodligen till barnens kunnande och förståelse om djur. Även att vi pedagoger är medforskande och uppmärksammar barnens intressen med hjälp av t.ex. förstoringsglasburkar, böcker, internet och samtal kring det som intresserar kan vara en bidragande orsak. De äldsta barnen har detta år deltagit i en städdag som anordnades av Håll Sverige rent. Barnen fick vara delaktiga i att plocka skräp och städa i vår närmiljö. De fick vara med i processen att sortera soporna och sedan gå till återvinningsstationen. I samtal, lek och reflektioner runt sopor har barnen blivit mer medvetna om sopsortering. Detta tror vi har varit en del i barnens förändrade lärande. Med de yngre barnen har vi skapat i skräp och i de sammanhangen har vi samtalat mycket om hur vi/man kan återanvända material. Vi har haft ett medvetet arbete med barnen för att minska på pappersförbrukningen t.ex. med frågeställningarna: Vad skall du göra med papperet? Kan du använda blyerts först, så att det går att sudda? Kan du rita på baksidan? O.s.v. Vi tror att detta arbete är en del av det goda resultatet. INTERNATIONELLT Kunskapsnämndens mål 2013 I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Mål från arbetsplanen 2013/2014: Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin kunskap och förståelse för den mångfald som finns i barngruppen. 8

9 Datum Sidan 9(9) Vi ser skiftande resultat i grupperna, då vi arbetet olika mycket med detta mål. Målet uppfyllt i ganska hög grad. Generellt har alla avdelningar arbetet och samtalat om vilka likheter och olikheter vi människor har, samt att vi har olika styrkor och förmågor som vi kan ta vara på hos varandra. Måluppfyllelsen hos de äldsta barnen är hög. Vi har fått med barnen på en spännande resa genom samtal där vi upptäckt att många av oss har kopplingar runt om i världen, vi har då bl.a. studerat kartor och reflekterat tillsammans med barnen om Storvik, Sverige och Världen. Det har väckt intresse för varandra och för omvärlden. Barnen har fått små uppgifter med sig hem och vi har på detta sätt involverat föräldrarna i arbetet. Diskussioner har också förts hemma. Vi informerade på föräldramötet på hösten att vi skulle arbeta med mångfald. Några av föräldrarna har bidragit med sånger, räkneramsor och traditioner från andra länder. Vi har arbetat i mindre grupper med bokserien Regnbågen. Vi har läst, reflekterat och jobbat med uppgifter i böckerna utifrån samtal som kom upp från barnen. 9