Förskola. Kunskapsförvaltningen. Sätralinjens förskola - kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Kunskapsförvaltningen Sätralinjens förskola - kvalitetsredovisning Organisation Sätralinjens förskola bildar tillsammans med Förskolan Dag & Natt ett gemensamt förskoleområde. Ansvarig för utbildningen/omsorgen är förskolechef. Under läsåret har en biträdande förskolechef haft delegerat ansvar för vissa delar av utbildningen/omsorgen. Förskolan består av 2 avdelningar med plats för ca 38 barn i åldern 1-5 år. De båda avdelningarna fungerar som en enhet när det gäller personal, scheman och utnyttjandet av lokaler. Förskolans öppettider är måndag-fredag klockan Antalet barn/pedagogisk personal har under året varit i snitt 6,33. Antalet verksam personal i barngrupp har varit 6,0 heltidstjänster + 0,5 resurs till arbetslaget. En av förskollärarna arbetar 20 % (en dag i veckan) som facklig förtroendeman. Fem av de anställda på förskolan har högskoleutbildning till förskollärare, En anställd är barnskötare. Samtliga är kvinnor. Detta gällde under höstterminen Vid årsskiftet slutade 2 förskollärare, dessa tjänster tillsattes med 2 vikarier som inte har legitimation som förskollärare. En av vikarierna är man. Systematiskt kvalitetsarbete Höstterminen Arbetsplan och Likabehandlingsplan: Syftar till att synliggöra förskolans mål och arbetssätt inför kommande läsår. Planerna delges samtliga vårdnadshavare via mail, vid behov personliga papperskopior, och anslagna på avdelningarnas anslagstavlor. Planerna kommuniceras även till varje vårdnadshavare vid höstens utvecklingssamtal. Används som underlag vid kommande lönesamtal. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare. Utvecklingssamtal för medarbetare: Syftar till att fokusera på medarbetarnas mål (egna såväl som givna av förskolechefen), förutsättningar och behov av stöd inför kommande läsår. Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är medarbetare och förskolechef. Utvecklingssamtal för barn/vårdnadshavare: Syftar till att ge vårdnadshavare en bild av barnets förmågor, utveckling och kommande utmaningar, samt vad utbildningen kommer att fokusera på under läsåret. Dokumentationen sparas på förskolan. Ansvarig är förskollärare.

2 Datum Sidan 2(9) Barnkonferenser: Syftar till att genom tidiga insatser säkerställa att alla barn ges det stöd som behövs för en positiv utveckling. Konferens sker två gånger per läsår. Handlingsplaner för barn och/eller personal skrivs vid behov. Dokumentation från konferensen skrivs av förskollärare/barnskötare och förskolechef och sparas på förskolan. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare och specialpedagog. Psykosocial skyddsrond enkät via mail: Syftar till att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön på förskolan. Förbättringsområden väljs ut och dokumenteras i en handlingsplan för kommande år. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare. Mittsamtal med medarbetare december/januari: Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla utbildningen utifrån medarbetarnas utvecklingssamtal och gällande arbetsplan/likabehandlingsplan. Dokumenteras av förskollärare/barnskötare och förskolechef. Sparas på förskolan. Ansvarig är förskollärare/barnskötare och förskolechef. Vårterminen: Föräldraenkät: Syftar till att ge vårdnadshavare möjlighet att påverka verksamheten och dess innehåll. Bearbetas och används enligt förskolans rutiner. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare. Fysisk skyddsrond: Syftar till att kartlägga den fysiska arbetsmiljön på förskolan. Dokumenteras via skyddsrondsprotokoll. Ansvarig för genomförandet är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare, samt Sandviken Hus som är ansvarig för lokalerna. Lönesamtal: Syftar till att utvärdera medarbetarnas arbetsinsats under läsåret och därmed ny lön. Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är medarbetare och chef. Hela läsåret: ArbetsPlatsTräff, APT (kvällstid): Syftar till att vidareutveckla den pedagogiska utbildningen på lång sikt, samt att ge information från förskolechef så att personalen blir delaktiga i verksamhetens ekonomi och annan viktig information. En särskild punkt angående aktuell arbetssituation/arbetsmiljö finns med på varje träff. Dagordningen och de pedagogiska frågorna fastställs i förväg och beslutas av förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare. Dokumentationen sparas både digitalt och i avsedd pärm på förskolan. Ansvarig är förskolechef tillika förskollärare/barnskötare. Verksamhetsmöte (kvällstid) : Syftar till att kartlägga utbildningens nuläge samt hur det pedagogiska arbetssättet ska utvecklas på kort sikt. 2

3 Datum Sidan 3(9) Som underlag används avdelningens olika dokumentationer. Dokumentationen sparas på förskolan. Förskolechef medverkar vid behov eller efter önskemål. Ansvarig är förskollärare/barnskötare. Ett särskilt ansvar för att driva det systematiska kvalitetsarbetet framåt har den förskollärare som är utsedd LOK-are. Pedagogiska utvecklingsdagar (6 stycken under läsåret): Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla utbildningen utifrån gällande arbetsplan och likabehandlingsplan. Dokumenteras av förskollärare/barnskötare och sparas på förskolan. Ansvarig förskollärare/barnskötare i samråd med förskolechef. Ett särskilt ansvar för att driva det systematiska kvalitetsarbetet framåt har den förskollärare som är utsedd LOK-are. Förskola och hem Förskolan bjuder in samtliga vårdnadshavare till föräldramöte 1gång/år. Innan start på förskolan bjuds vårdnadshavarna till ett startsamtal med förskollärare/barnskötare, därefter inbjuds till utvecklingssamtal två gånger per läsår. I övrigt bjuds det in till ytterligare samtal vid behov från personalen eller vid vårdnadshavares önskemål. Vårdnadshavare erbjuds 3-dagarsinskolning. Under dessa dagar deltar vårdnadshavarna hela tiden, de ges därmed en god möjlighet till insyn i förskolans arbete och utbildning. Samtliga vårdnadshavare har möjlighet att utvärdera och påverka verksamheten genom kommunens årliga föräldraenkät. Utifrån resultatet av enkäten väljs nya utvecklingsområden ut inför kommande läsår. Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar en utbildad specialpedagog. Under augusti-oktober hade inte förskolan någon specialpedagog på plats, då den dåvarande specialpedagogen övergick till grundskolan. Ny specialpedagog anställdes i oktober. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogens arbetstid delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Som grund för handledning av arbetslagen ligger kartläggningar och observationer gjorda av specialpedagogen och av förskolans arbetslag. Handledningens syfte är att synliggöra våra styrkor och svagheter så att vi kan bevara det som är gynnsamt och förändra det som behövs och därmed vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. Stödteamets arbete har lett till att flera handlingsplaner har upprättats och därmed har medvetenheten hos förskollärare/barnskötare ökat vad gäller framförallt betydelsen av att ha ett gemensamt arbetssätt och bemötande. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Förskolan har under året inte haft behov av något nära samarbete med talpedagogen. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa. Under läsåret har medarbetarna på förskolan tagit del av föreläsning av kommunens specialutbildade specialpedagog från elevhälsan. Resultatet av detta är en höjd 3

4 Datum Sidan 4(9) kunskaps- och medvetande-nivå över hur viktig mitt personliga bemötande och förhållningssätt är gentemot olika barn. Övergång och samverkan Kommunens förskolor och grundskolor har en gemensam överskolningsplan och tillika tidsplan, gällande blivande 6-åringar. En utveckling av samarbetet har skett genom att en arbetsgrupp bestående av förskolechefer, rektorer och lärare/förskollärare arbetar med att för varandra synliggöra hur arbetet med barns språkutveckling kan utvecklas. Kunskapsnämndens mål 2014 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Utveckling och lärande Mål 1: Barnen förstår att turtagning i leken har betydelse Mål 2: Barnen har förståelse för att deras handlingar i leken får konsekvenser Resultat mål 1: Från vecka till vecka har resultatet ökat från 50 % till 95 % vad gäller barnens förståelse för turtagningens betydelse. Barnen använder begreppen min tur/din tur både med oss vuxna och i leken tillsammans med sina kamrater. Resultat mål 2: Vecka var det ca 40 % av barnen som förstod konsekvenserna av sina handlingar. Nu vecka har vi ingen tydlig kartläggning på så sätt att vi kan skriva resultatet i %. Vi ser dock en ökning i barnens förståelse av sitt eget agerande i vår dokumentation. Bedömning av resultat: Målet uppnått i hög grad Vi har svårt att utläsa utvecklingen angående mål 2 då kartläggningarna från ht 2014 ser annorlunda ut än nu. Detta beror bl.a. på att två 4

5 Datum Sidan 5(9) förskollärare slutade på förskolan vid årsskiftet och det var de som hade huvudansvaret för den dokumentationen. Ansvaret fick då övergå till annan personal eftersom vi inte ville lägga dokumentationskravet på våra två vikarier. Vi valde även att göra om våra barngrupper pga. av personalbytet och har då inte fullt ut kunnat se resultatet vad gäller den sociala samvaron i de olika grupperna. Vi valde att inte kartlägga alla målkriterier p.g.a. det var för många och för diffusa att mäta. Ibland kan barnen, ibland inte vilket gör att det är svårt att kartlägga. Efter att vi läst häftet Utan lek ingen utveckling anser vi att kriterierna inte är åldersrelevanta. Vi funderar på om våra kriterier har varit felformulerade, då det är svårt att kartlägga ett strävansmål utan relevanta målkriterier. Vi har genomgående arbetat med de strategier vi satte när vi gjorde vår arbetsplan. Vi har vid flertalet tillfällen pratat om innebörden av att vara aktivt närvarande i barnens lek. Resultatet av dessa samtal har lett till att vi har en samsyn på hur vi ska agera. Vi har funnits med som bollplank för att leda leken vidare, vi har berättat och förklarat vad din tur/min tur betyder i leken, vi har konsekvent använt begreppet min tur/din tur. Vi har förklarat och motiverat att man ibland får vänta på att få göra olika aktiviteter. Vi har ställt öppna frågor för att barnen själva ska få syn på konsekvenserna av sitt eget agerande. Allt detta gör att vi nått målet. Efter kartläggning tidigt på året såg vi att barnen, framförallt de äldsta, behövde fler tillfällen till fria lekar som inte var styrda utifrån alternativ som vi gav dem. Samtidigt insåg vi att vi behövde introducera fler regellekar för att utmana barnen i olika situationen där man behöver kompromissa. Vi har delat upp oss på så sätt att en grupp har varit i skogen den andra gruppen har varit kvar på förskolan. Detta gör att det blir en lugnare tillvaro för alla och vi förskollärare/barnskötare kan på ett annat sätt ha de olika målen i åtanke. För att träna på den demokratiska tillvaron har vi tagit tillvara vardagens alla lärandesituationer, som bl.a. spel, NTA-lådor, lärplattan, rörelse, köande till olika saker m.m. Trots att vi har svårigheter med en ofullständig dokumentation som är svår att mäta ser vi ändå idag en stor utveckling när det gäller barnens lek. De leker längre stunder tillsammans och de leker fler låtsaslekar. Denna observation anser vi är ett resultat av att fler barn har strategier till att utveckla leken. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP: Då vi anser att vi har ett väl inarbetat arbetssätt/förhållningssätt i hela arbetslaget runt hur vi arbetar runt den sociala samvaron, tänker vi att nästa läsårs mål ska vara inriktat mot ex matematik, språk, teknik, naturvetenskap. Ansvar och inflytande Mål 1: Barn och vuxna lägger tillbaka använda saker på sin plats Mål 2: Barnen har möjlighet att genomföra sina idéer 5

6 Datum Sidan 6(9) Resultat mål 1: Från vecka till vecka har resultatet ökat från 33 % till 100 %, vad gäller att lägga undan använda saker på initiativ av en vuxen. På eget initiativ tar nu 50 % av barnen undan använda saker mot tidigare 5 %. Resultat mål 2: Det finns nya miljöer/rum på förskolan utifrån barnens önskemål Bedömning av resultat: Målet uppnått i mycket hög grad Vi beslutade när vi skrev vår arbetsplan att förskollärare/barnskötare skulle märka upp hyllor och lådor för att underlätta för sortering och undanplockning. Detta är gjort med både bilder och ord. Uppmärkningen är enkel att förstå. Bilder ger alla barn möjlighet att kommunicera. I målarrummet tog det längre tid för oss att få ordning då vi från början där endast hade uppmärkning med text. När vi blev medvetna om detta gjorde vi i ordning In-Print bilder för att underlätta för oss alla. Vi har även märkt upp förrådet ute, då det var svårt att få ut och in saker som man behövde. Nu är det enklare vilket innebär att barnen blir självständigare och lättare hittar material till sin lek. Arbetslaget är enigt om att det ska plockas undan efter olika aktiviteter, detta har vi varit konsekventa med i vårt bemötande till barnen och vi har tilliten till varandra att sakerna läggs tillbaks. Vi vuxna på förskolan är goda förebilder och lever som vi lär. Vi kommer att fortsätta märka upp var de olika sakerna hör hemma, allt för att underlätta. När vi tittar hur förskolan ser ut och vilken undervisning som sker, ser vi, att vi under en längre tid har inrett förskolan efter barnens intressen och idéer. Vi inreder och plockar fram efter vad barnen efterfrågar. Exempel legorum på båda avdelningarna, frisörlåda, kontor, musik/dansrum och lugnt rum. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Vi har haft svårt att tillsammans lyft barnens intressen som vi senare jobbat vidare med i ett tema. En av anledningarna är att tiden inte har prioriteras och inte räckt till. Till nästa läsår behöver vi ha punkten TEMA med på våra verksamhetsmöten. Kunskapsnämndens mål 2014 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Normer och värden Mål: Barn förstår att förskolans resurser är begränsade vad gäller material 6

7 Datum Sidan 7(9) Resultat: Från vecka till vecka har resultatet förbättrats från 5 % till 0,5 % angående kastade oanvända ritark i pappersinsamlingen. Det är oförändrat vad gäller kastade ritpapper, färre i pappersinsamlingen men vi hittar ritpapper/teckningar både här och där. Ca 65 % av barnen vet nu hur papper tillverkas. Bedömning av resultat: Målet uppnått till viss del Vid den första kartläggningen såg vi att det ligger ritpapper i skräpkorgen istället för i pappersinsamlingen. Vi såg även att barnen tog fram material utan att ha en plan om vad de skulle använda materialet till. Denna information gjorde att vi tog bort skräpkorgen i ateljén för att tydliggöra att vi kastar ritpapper m.m. i insamlingen. Vi blev även medvetna om att vi inte introducerat ateljéns material på ett tydligt sätt. Pennor och sudd fick uppmärkta burkar för att det skulle vara lättare att hitta. Vi visade barnen att allt material som ligger på bänken är helt ok att använda när som helst. Ville man använda annat material ber barnen om att en förskollärare/barnskötare ska vara där tillsammans med barnen. Vi visade även barnen hur man använder papper, suddgummin, blyertspennor, att det går att sudda istället för att kasta när man gjort ett fel. Vi pratade med barnen om att skräpmaterialet som ligger i insamlingen går att återanvändas. När det gäller slöseriet med pappershanddukarna i tvättrummet är det svårt att se hur kostnaden eventuellt har minskat. Vi har köpt och satt upp nya pappersautomater till pappershanddukarna vilket har gjort det lättare för barnen att ta en handduk. Vi är också med barnen i tvättrummet oftare nu för att stötta och prata om hur många handdukar man egentligen behöver. Vi har lett in barngruppen på återvinningens betydelse. Vi har plockat skräp, sorterat det och varit till återvinningscentralen. Vi har använt flanosaga om återvinning och läst böcker. Vi har haft många intressanta samtal och diskussioner om återanvändning, miljö, kretslopp och ett stort intresse har skapats i barngruppen. UR-programmet Barr och Pinne (som handlar om miljön) har varit ett bra hjälpmedel i samtalen och aktiviteterna kring miljön. Vi vet inte om ritpapper används mer medvetet nu än tidigare, det är svårt att kartlägga. Men alla har varit intresserade av återvinning, det har varit ett roligt och tacksamt ämne att arbeta kring och som också ligger i tiden. Det är ett ämne att fortsätta med till nästa läsår. Att få komma till Sjöbergs Fäbod var ett uppvaknande. Att erbjuda ett annat material än det färdiga som finns på förskolan är något vi bör anamma. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP: Då återvinning har intresserat både barn och vuxna vill vi arbeta mer med detta. Vi behöver införa nya gemensamma rutiner angående hur vi använder verkstaden. 7

8 Datum Sidan 8(9) Mål från likabehandlingsplanen: Främjande mål: Barnen har ökad förståelse och ökad kunskap om att familjer ser olika ut Resultat: 50 % vet hur deras familj ser. Vi vuxna började använda ordet familj i fler sammanhang. Bl.a. sa vi leka familj istället för att leka mamma-pappa-barn. Vi hör att det pratas om familjer och att det nu leks familj. Vi har läst en del böcker om olika familjer. Inga barn reagerar märkbart på icke normfamilj. Vår fundering är om barnen är för unga för att ha fördomar eller normtänkande kring ämnet? Förebyggande mål: Kränkande ord har upphört Barn och vuxna vågar stå upp för varandra Alla barn vågar säga ifrån Resultat: Inga barn använder kränkande verbala ord till varandra Utvecklingen i dessa mål har gått upp och ner. Arbetslaget var överens om att prioritera detta mål, men så blev inte fallet. Vi var inte överens i arbetslaget över hur dagen skulle struktureras. Därmed hamnade vi på fel frågor och prioriterade inte LBP. Vi beslöt att utvalda förskollärare skulle göra en ny kartläggning och en tydligare struktur över dagen. Resultatet av det arbetet ledde till att vi har diskuterat och prioriterat i arbetslaget hur vi ska bemöta barnen när de säger eller gör negativa kommentarer. Detta är en pågående diskussion eftersom det är situationsanpassat agerande. Vi har funnits med nära barnen för att kunna bekräfta bra beteenden och tillrättavisa oönskade beteenden. Vi har även uppmärksammat kroppsspråk och ansiktsuttryck och vad som OK eller inte att göra. Vi har lånat boken Lika Olika av Pernilla Stalfeldt istället för att använda oss av Stegvis. Boken av Pernilla Stalfeldt har många barn velat lyssna på många gånger. De använder sig av uttrycken som finns i boken och barnen har tagit till sig av berättelsen. Kartläggningen är gjord under en vecka vilket betyder att den till en viss del är missvisande. Vi vet att det är fler barn som säger negativa kommentarer men att det oftast inte sker när vi vuxna är i närheten. Vi tycker att det även är viktigt att se hur barnen bemöter varandra, inte enbart se till hur de uttrycker sig. Ett tonfall eller kroppsspråk kan vara mer sårande och kränkande än ord. Ett förebyggande mål till nästa LBP. 8

9 Datum Sidan 9(9) Kunskapsnämndens mål 2014 MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Mål: Samtlig personal är förtrogen med och använder pedagogisk dokumentation som ett verktyg för utveckling Resultat: Dokumentationer finns över samtliga mål. På vissa mål är det svårt att utläsa skillnaden mellan första och sista kartläggningen, det som är utveckling av utbildningen. Bedömning av resultat: Målet är uppfyllt i hög grad Medarbetare och chef har tillsammans läst boken Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet och under höstens pedagogiska dialoger pratat om bl.a. Hur kan vi se barnens förändrade kunnande? Vad är det vi ska dokumentera? Hur ser vi vår egen påverkan på utbildningen?. Dialogerna har gjort att vi har kommit närmare en gemensam förståelse över vad pedagogisk dokumentation är och hur den kan används. Samtliga förskollärare/barnskötare har skriftliga dokumentationer som visar både barnens utökade kunnande och arbetslagets/utbildningens utveckling. Att dela upp huvudansvaret för olika mål har varit bra, dock blev det svårt när två förskollärare slutade samtidigt. Under året har det funnits två chefer på förskolan vilket ibland har lett till allmän förvirring. Det som är i mest behov av att utvecklas är hur vi ska få fram tydliga resultat, så att en klar utveckling av vårt arbetssätt/förhållningssätt och bildning synliggörs. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Fortsatt dialog kring målkriterier och hur vi kan se resultat. Vi behöver fortsätta diskutera när i tid och på vilket sätt våra kartläggningar ska gå till. 9