Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning Organisation Bullerbyns förskola i Storvik ingår i ett förskoleområde tillsammans med Trollflöjtens förskola i Gästrike Hammarby, med en och samma förskolechef. Dessa två förskolor har under detta år arbetat tillsammans med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Denna kvalitetsredovisning kommer tillsammans med Trollflöjtens att mynna ut i en gemensam arbetsplan inför kommande år. En spännande process som pågår. Bullerbyns förskola består av följande fem avdelningar: Sörgården som under året haft barn i åldrarna 1-3 år, Mellangården har haft en grupp med 4-åringar, Norrgårdens grupp har bestått av 1-3 åringar. Dessa tre avdelningar ligger tillsammans i Bullerbyhuset. Öppettiderna är Katthult är en ensamavdelning belägen i tingshuset i centrala Storvik och har barn i åldrarna 1-4 år. Öppettider på Katthult är Villekulla är en ensamliggande 5-års avdelning som ligger belägen i Hedängskolan F-6. Öppettider på Villekulla har varit På förskolans fem avdelningar arbetar 12 förskollärare och 5 barnskötare samt en 1-7 lärare. Förskolechef 75 % tjänst. I personalbemanningen på Katthult och Villekulla ingår arbete med förberedande av frukost och mellanmål samt dithörande disk. Katthults personal har även haft ansvar för lunch och städ under detta år. Villekullas barn och personal går till skolmatsalen och äter lunch. Båda avdelningarna beställer varor och får delvis direktleverans till sina avdelningar. Båda avdelningarna är bemannade utifrån detta. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(9) I förskoleorganisationen finns tillgång till specialpedagog, talpedagog samt skolpsykolog. Specialpedagogen möter alla arbetslag en ggr/termin i barnkonferenser, tillsammans med förskolechef. Till barnkonferensen har en kartläggning av gruppen samt enskilda barn gjorts av arbetslaget. Detta är ett led i att skapa en så gynnsam utveckling som möjligt för varje barn. Förskolechef och specialpedagog träffas en gång/månad tillsammans med två andra förskolechefer som ingår i specialpedagogens uppdragsområde, för övergripande nulägesbeskrivningar och gemensamma specialpedagogiska utvecklingsarbeten. Specialpedagogen har på uppdrag av arbetslagen gjort egna observationer och sedan handlett arbetslagen samt agerat samtalspartner i samband med utredningsarbeten kring enskilda barn. Administration Bullerbyn har tillsammans med övriga förskolor i kommunen två administratörer som är placerade centralt på kunskapskontoret och bistår med bl.a. beställningar och vikariehantering. Där hämtas även posten till förskolan av förskolechefen. 2. Systematiskt kvalitetsarbete (beskrivs i form av en plan) 3. Medborgare Normer och värden (här ingår likabehandlingsarbetet) Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att samspela med andra. Vårdnadshavarna upplever att barnen känner trygghet och trivsel på förskolan. Mål från Likabehandlingsplanen: Vi arbetar för likabehandling mellan könen. (planen har reviderats under året) Höstens dokumentationer visar att grupperna till en början var otrygga och det visade sig genom gråt och att barnen hade svårt att leka tillsammans. Under våren ser vi att det på samtliga avdelningar har skett en stor utveckling när det gäller trygghet och det sociala samspelet hos flertalet av barnen. Enkätens resultat: Mitt barn trivs i förskolan: 3,9 (2014-3,9) 2

3 Datum Sidan 3(9) Mitt barn är tryggt i förskolan: 3,8 (2014-3,8) Resultat av Likabehandlingsplanens mål: Vi har fokuserat på likabehandlingsarbetet utifrån kön, efter att vi kartlagt på respektive avdelning kom vi fram till denna diskrimineringsgrund. Vi som personal bemöter detta hos barnen på ett nytt sätt, genom att ställa öppna frågor när vi hör barnen diskutera könsrelaterade frågor. Vi har fått en högre medvetenhet om vikten av det normkritiska förhållningssättet hos oss vuxna. Målet är sammantaget uppfyllt i hög grad. Vi tror att vårt sätt att arbeta med inskolningar på ett kort och effektivt sätt där föräldrarna är mera närvarande, bidrar till trygghet och trivsel. Samtalen som vi har med föräldrarna innan barnet börjar kan också vara en bidragande orsak till resultatet. Vi har på alla avdelningar delat in barnen i mindre grupper, vilket har hjälpt till att få ner ljudnivån och få ett lugn så att leken fungerar bättre. Barn med rätt till särskilt stöd har gynnats extra mycket av detta. Vi arbetar kontinuerligt i vardagen med kamratskap, turtagande och bemötande i alla möten med varandra, barn och föräldrar. Vi har tillsammans med specialpedagog upprättat handlingsplaner där vi förändrat vårt arbetssätt i olika situationer för att möta de barn vi har på bästa sätt. Oron som vi upplevde i en del grupper under hösten kan ha påverkats av att vi haft olika vikarier i verksamheten under längre perioder. Detta påverkade både barn och vuxna. Under vårterminen har personalgrupperna blivit mera stabila vilket gett en positiv utveckling i verksamheten. För att underlätta arbetet när vi har vikarier i verksamheten, har vi utarbetat en vikariepärm. Den innehåller beskrivning av arbetssätt/förhållningssätt och rutiner. I likabehandlingsarbetet har vi bytt målområde från att bryta maktstrukturer mellan barnen till diskrimineringsgrunden kön. Vi vuxna har påbörjat ett arbete med att rikta blicken mot oss själva och kritiskt granska våra normer för att utveckla arbetet på förskolan. Vi har utvecklat vårt normkritiska synsätt genom att läsa olika artiklar och fört diskussioner i ämnet. Vi har ett återkommande högt resultat i föräldraenkäten vad gäller trygghet och trivsel. Vi har dock beslutat oss för att fortsätta ha med det som mål, då det är grundläggande för all annan inlärning. Nytt mål tillsammans med det i kommande arbetsplan kan bli diskrimineringsgrunden kön. Processen kring det normkritiska förhållningssättet fortsätter som en stående punkt på våra avdelningsmötens dagordning. Likabehandlingsplanens alla diskrimineringsgrunder skall lyftas kontinuerligt på planeringsdagarna som är utspridda under året. 3

4 Datum Sidan 4(9) Utveckling och lärande Vi strävar efter att varje barn utvecklar sitt språk samt får ett förändrat lärande inom natur och teknik. Inom språk har vi haft kartläggningen från Språktåget som hjälp för att mäta resultatet. Se bilaga 1. Vad gäller NTA kan vi se i våra dokumentationer att barnen har lärt sig begrepp som flyta, sjunka, smälta, frysa, ånga, flytande, H 2 O. Kunskaperna varierar på avdelningarna utifrån ålder. De äldre barnen har t.ex. uttryckt hemma att: det heter inte vatten, det heter H 2 O. Målet uppfyllt i ganska hög grad inom NTA. Målet uppfyllt i hög grad inom språk. Två av våra avdelningar har arbetat medvetet med en saga som tema, med framgång. På en av de yngre barnens avdelningar arbetades det med Bockarna Bruse och avdelningen för de äldsta barnen arbetade med Mumin. Dessa sagor har varit grunden i arbetet med normer och värden och språk och NTA. Dessa barns lärande har utvecklats inom många olika områden som normer och värden, språk, natur och teknik, skapande, drama, sång och musik. Det goda resultatet på dessa avdelningar tror vi beror på detta arbetssätt som varit inspirerande och verklighetsnära för barnen. NTA har fått stå tillbaka på två avdelningar, på grund av att arbetet med normer och värden har behövts prioriteras. På de två avdelningarna med de yngsta barnen, har vi regelbundet arbetat med NTA, dock inte kartlagt och följt upp processen som vi hade tänkt. På vägen har vi förstått, efter att bl.a. läst boken Att undervisa barn i förskolan, att för att det ska vara undervisning krävs en kartläggning, specifika mål, återkoppling och inramning. På en ensamavdelning, har det varit svårt att hitta planeringstid på dagtid, på grund av att barngruppen haft hög beläggning hela dagarna, alla dagar. Det har gjort att vi inte har hunnit med planering, dokumentation, utvärdering m.m. på det sätt vi önskat. På avdelningen med de äldsta barnen har vi under året arbetat systematiskt med NTA i mindre grupper. Vi har haft ett tydligt och specifikt mål med arbetet och varje gång vi jobbat, har vi återkopplat från tidigare gång. Genom den återkopplingen och kartläggningar har vi fått syn på barnens utveckling av lärandet inom NTA. Språkkartläggning- se bilaga. 4

5 Datum Sidan 5(9) Ett temainriktat arbetssätt utifrån en saga har varit ett framgångsrikt arbetssätt, det skall därför utvecklas på alla avdelningar i kommande års AP. Där skulle vi kunna få in hela arbetsplanen. Vi har kommit fram till att en saga skall ligga till grund för aktiviteter i nästa år arbetsplan. Det var svårt att mäta ett resultat när vi hade skrivit in två mål i ett och samma. Vi behöver bli bättre på kartläggning av nuläge, för att få ett mätbart resultat av vår undervisning. Vi ska utveckla arbetet med att formulera mätbara mål och målkriterier utifrån ålder på barnen. Vi behöver synliggöra matematiken och kommer att ha det som ett prioriterat mål i kommande arbetsplan. Ansvar och inflytande Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Våra dokumentationer visar att barnen dukar av efter måltider och hänger upp sina kläder efter förmåga. Däremot skiljer sig resultatet åt på olika avdelningar, då det gäller att vara rädd om förskolans material. Målet uppfyllt i hög grad. Det resultat vi kan se, tror vi beror mycket på personalens väl inarbetade och tydliga rutiner, när det gäller att duka av samt av och påklädning. Vår syn är att barn lär av varandra, att gruppen är en tillgång i det arbetet. På avdelningarna med yngre barn är barnen mer aktsamma med förskolans material, än på avdelningarna med äldre barn. Vi funderar mycket över vad det beror på, då vi har svårt att finna arbetssätt som bryter detta mönster. Vi upplever att arbetet med att hänga upp sina kläder och duka av, är väl förankrat och inget som behöver stå med som mål i nästa arbetsplan. När det gäller att ta ansvar för förskolan material, behöver vi ha som aktivitet att inventera vårt material och våra leksaker. Som det varit nu har vi haft så mycket begagnade leksaker som vi tycker bidrar till slit och släng samhället vi lever i. 5

6 Datum Sidan 6(9) 4. Förskola och hem En första kontakt sker med föräldrarna innan barnet börjar, då föräldrarna bjuds in till förskolan. Detta kan ske i ett gemensamt föräldramöte för flera eller enskilda samtal mellan personal och förälder. Ett uppföljningssamtal efter inskolningen sker en tid efter att barnet börjat och utvecklingssamtal erbjuds minst en gång per år. Möten med föräldrar har skett på olika sätt genom daglig kontakt och föräldramöten. Informationsbrev till föräldrar skickas ut från alla avdelningar med jämna mellanrum under året, där vi berättar om vad som har hänt i verksamheten och vad som kommer att ske. Vi dokumenterar kontinuerligt i/ på händelsekalender/ planeringskalender/ whiteboardtavla i hallen, där finns även daglig information. Digitala fotoramar är också ett verktyg som synliggör verksamheten för föräldrarna. Vi kan se, att där ramarna sitter i direkt anslutning till hallen, har föräldrarna uppmärksammat den mera. Föräldrasamrådet är också ett forum där olika frågor från föräldrarna lyfts fram. Bullerbyns föräldrasamråd består av föräldrarepresentanter, förskollärare/barnskötare från varje avdelning samt förskolechef. Under detta år har två föräldrasamrådsmöten ägt rum. Minnesanteckningarna sprids till alla föräldrar. Vi har under våren introducerat vårdnadshavarna på de äldsta barnens avdelning i vårt nya vårdnadshavarrum. Denna avdelning har varit en pilotavdelning för övriga förskolan. Till hösten skall detta rum vara tillgängligt för samtliga vårdnadshavare på förskolan. 5. Övergång och samverkan När barnen byter avdelning inom Bullerbyns enheter har vi överlämningssamtal mellan arbetslagen. Då har förskolechef deltagit och specialpedagogen, i vissa enskilda fall. Inskolning till Villekulla har skett vid fyra tillfällen under våren. Då har även överinskolning skett mellan avdelningarna i Bullerbyhuset. 5-årsavdelningen Villekulla har ett nära samarbete med skolan och dess personal. De har idag sin placering i skolans lokaler. Inskolningen till förskoleklassen sker detta läsår vid fem tillfällen under våren. Det kommer att bli två överlämnandesamtal, ett tidigt på våren och ett i juni sker det andra samtalet då hela gruppen lämnas över och även då med vårdnadshavares godkännande. Vid dessa överlämningar deltar lärare och förskollärare och i vissa fall förskolechef från den överlämnande skolformen samt lärare och i vissa fall rektor från mottagande skolform. 6

7 Datum Sidan 7(9) 6. Medarbetare Vi vidareutvecklar vårt systematiska arbete med pedagogisk dokumentation. Vi har en uppfattning om att arbetsbelastningen är rimlig. Alla medarbetare upplever delaktighet i verksamhetens alla delar. Medarbetarenkätens reslutat på frågan om rimlig arbetsbelastning: 2012: 77 % 2013: 95 % 2014: 95 % Vi har vidareutvecklat vårt arbete med pedagogisk dokumentation och har en bra struktur på arbetet. Alla medarbetares känsla av delaktighet har överlag varit positiv. Målet uppfyllt i mycket hög grad. Analys gällande medarbetarenkäten: se bilaga 2. Vi tror att det goda resultatet som medarbetarenkäten visar beror på att vi har en bra struktur, med fungerande LOK- möten och ett bra stöd av planen för det systematiska kvalitetsarbetet, som revideras kontinuerligt. Vårt Medarbetarindex var i år 85 i jämförelse med kommunen totalt som låg på 69. Som helhet ett mkt gott resultat. Vår analys av detta resultat kan ni läsa om i bilaga 2. Vi har också ett reflektions/uppföljningsunderlag, som är ett bra stöd vid våra planeringar och avdelningsmöten och som revideras regelbundet. Nytt för i år har varit att vi haft uppföljnings och utvärderingsdagar jämnt fördelade under hela läsåret. Vi har också haft LOK- möten gemensamt med Trollflöjtens förskola varannan vecka, nytt för i år och väldigt positivt där det blir ett fint givande och tagande mellan olika förskolekulturer. Det processinriktade arbetssättet som förskolan har kan också bidra till att arbetsbelastningen känns rimlig. Nytt mål ska bli att jämföra medarbetarindex med föregående års resultat. Målet om rimlig arbetsbelastning kvarstår. 7

8 Datum Sidan 8(9) 7. Hållbar samhällsutveckling (Socialt mål- se under normer och värden.) (Ekonomiskt mål- se under ansvar och inflytande) Ekologiskt mål- Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förståelse för sophanteringen på förskolan och för dess betydelse för vår allas miljö. I våra dokumentationer ser vi att barnen vet var vi ska lägga matrester och fruktskal. De äldre barnen kan också sortera papper, plast, glas och metall. De är också medvetna om var förskolans närmaste återvinningsstation ligger. Målet uppfyllt i hög grad. Vi har uppnått det goda resultatet, då vi jobbat medvetet på alla avdelningar med återvinning t.ex. med kompostbräda nergrävd i jord, vardaglig sortering och deltagit i Håll Sverige rents skräpplockardagar. Vi fortsätter arbetet som vi gjort med sortering och prioriterar ett mål med hälsa och hållbar livsstil. Målet skall diskuteras mera tillsammans med Trollflöjten. 8. Omvärld Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse för omvärlden utifrån där vi tillsammans befinner oss. Våra observationer visar att alla barn har utvecklat sin förståelse för omvärlden. Målet uppfyllt i mycket hög grad. Vi tror att vi uppnått det goda resultatet därför att vi anpassat undervisningen utifrån barnens utveckling, mognad och behov. För de allra yngsta barnen har det varit tillräckligt stor utmaning att utforska inne- och utemiljön på förskolan. Skogsutflykter med de äldsta barnen i de yngre grupperna, har varit en spännande och återkommande aktivitet som syftar till att utvecklat barnens förståelse om omvärlden. Vår 4-årsgrupp i Bullerbyhuset har gjort många studiebesök i närområdet, dessa har synliggjorts på en karta med foton för föräldrar och barn. Vid 8

9 Datum Sidan 9(9) studiebesöket på Hårstudion hade vi vernissage av våra alster som vi byggde av återvinningsmaterial. 5-åringarna har gjort utflykter, de har ritat sina hus och fotograferat utflyktsmål och placerat på vår Storvikskarta, som är målad på väggen. Vi har sedan fört diskussioner om vår närmiljö och byggt en modell av Storvik och även målat Storviksmotiv, t.ex. stationen, klockstapeln, Parkhallen, som sedan var med på en utställning på Wilhelminadagen i stationshuset. Vårt arbetssätt och medvetna undervisning har så klart bidragit till det goda resultatet för dessa barns utveckling. Ett mål som vi fortsätter att arbeta med utifrån att det kommer nya barn i grupperna och det är viktigt att skapa förståelse och respekt för allas vår omvärld. 9