Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för

2 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan Årets utvecklingsområden Normer och värden 5 4. Utveckling och lärande Barns inflytande 7 6. Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 9 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolechefens ansvar...10 Bilaga 1 Årsplanen 2

3 1. Presentation av förskolan Möckelns förskola består av fyra avdelningar, med ca 60 barn inskrivna. På de nybyggda avdelningarna Abborren och Braxen, går de äldsta barnen går, 3-5 år. Avdelningarna arbetar mycket tillsammans. Lokalerna är utformade kring en matsal. I matsalen äts alla måltider för dessa barn samt att vi även har verksamhet där under delar av dagen. Runt matsalen finns övriga rum med olika funktioner. Avdelningarna Gäddan och Gösen är för de yngre barnen, 1-3 år. Vi erbjuder varierande lärmiljöer i förskolans olika rum för att barnen ska kunna få leka/uttrycka sig på många olika vis. Vi har ljusa, fräscha och rymliga lokaler. Vi har en fantastisk utemiljö med en skogsbacke som inspirerar till mycket utforskande och lek. Förskolan gränsar till sjön Möckeln samt till en inbjudande skog och strövområde, Näset, där vi förlägger mycket av våra aktiviteter. Personalresurserna består av 14 pedagoger med varierande sysselsättningsgrad, varav åtta är förskollärare och sex är barnskötare. Vi har också en lokalvårdare hos oss på 65 %. Förskolans öppettider är i dagsläget mellan Varannan vecka öppnar vi kl Upptagningsområdet är främst villa bebyggelse. Möckelns förskola är en av centralortens förskolor där tillagningen av maten sker på plats. Köket bemannas med personal från kommunens kostenhet. För att få till en så bra arbetsmiljö och god verksamhet som möjligt för barnen och pedagogerna så har vi organiserat oss på följande vis: Veckomöte med representant från varje avdelning hålls på måndagar kl Mötet leds av förskolechefen. Här delges information mellan avdelningar och till avdelningar. Beslut i vissa gemensamma praktiska frågor fattas. Arbetsplatsträffar har vi dagtid i direkt anslutning till veckomötet. Pedagogerna är uppdelade i tre grupper som träffas var tredje måndag mellan där pedagogiska frågor diskuteras. Avdelningsreflektion. Varje avdelning har 2 h gemensam reflektion per vecka. Under tiden har den andra avdelningens pedagoger ansvar för barnen. Enskild reflektion. Varje pedagog har 1-2 timmar för egen planering och reflektion varje vecka. Dessa ligger fördelad under veckan. Kvalitetsdagar. Fyra dagar per år stänger förskolan för fortbildning och planering/reflektion. Dessa är under detta läsår: 15/9-15, 23/11-15, 29/1-16 och 27/5-16. Under kommande läsår blir det fortbildning i HLR och arbeta kring enkäten och projektet Ett barns första möte med förskolan. Samt uppföljning kring pedagogisk planering. Den 29/1-16 får vi fortbildning i hur vi kan arbeta med I-pads och annan information från AV- media. Samverkansmöte med all personal två gånger/läsår. Samverkansgrupp fyra gånger/läsår. 3

4 2. Årets utvecklingsområden Årets utvecklingsområden är inom områdena Utveckling och lärande, samt Förskola och hem. Vi går nu in på andra året efter vår ny och tillbyggnad av vår förskola, där vi gemensamt tog beslut att titta närmare på de lärmiljöer och de material vi erbjuder, samt hur vi interagerar detta tillsammans med barnen. Detta arbete vill jag fortsätta med. Utveckling och lärande: Mål att sträva mot: Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla sina upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelser, sång och musik, dans och drama Varje avdelning arbetar med pedagogisk planering och sammanställer arbetet i en powerpoint. Förskola och hem: Enkät undersökning Under läsårets utvecklingssamtal kommer vi att be våra vårdnadshavare att fylla i en enkät om hur de har upplevt samtalet. Detta gör vi för att vi på förskolan ska se om våra vårdnadshavare är nöjd med de samtal vi erbjuder eller om det är något vi behöver ändra på. 4

5 3. Normer och värden Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (Lpfö 98 rev, 2010:12) Nuläge: Vi har i stort sett intakt personalgrupp denna höst och liten omsättning i våra barngrupper. I början av terminen är det viktigt för oss att sätta våra ramar och rutiner för vår verksamhet. Det är både barn, vårdnadshavare, pedagoger, miljöer och material som ska respekteras på alla håll. Vi försöker lyssna på varje enskilt barn. Vi arbetar för att alla barn ska få komma till tals. Samtidigt hjälper vi barnen att respektera varandras taltid i samtalen. Detta arbete är lika viktigt bland oss vuxna. Vi hjälper barnen i det de behöver för att klara sin vardag. Vi har olika språk och uttryckssätt och vi bemöter barn och föräldrar efter deras behov. Det är viktigt att vi vuxna är överrens och att vi visar på ett gott förhållningssätt. Att vi tänker på hur vi talar och lyssnar på varandra. Det är viktigt för oss att vi respekterar kroppsspråket lika mycket som det talande språket. Vi delar barnen i grupper så ofta vi har möjlighet till det. Ur nuläget har vi valt att utveckla och förändra under kommande år. Pedagogerna fortsätter att utmana varandra genom att ställa frågor som; hur tänkte du nu? hur blev det? varför blev det så? Vi är nya för varandra i arbetslaget, men inte inom förskolan. Passa på att ta tillvara nya kollegors infallsvinklar. Fortsätta våga tänka annorlunda våga backa i sin åsikt. Vi fortsätter att ändra förutsättningarna för att kunna erbjuda en mer tillåtande och utforskande miljö. Aktiviteter för att nå målet: Diskuterar vårt förhållningssätt, vilken tilltro har vi till barnens förmåga? Lyssna in barnen och låta dem visa vägen i projektet. Vår likabehandlingsplan utvärderas och skrivs om under december/januari. Vi arbetar med en pedagogisk planering och använder powerpoint som verktyg. Gamla lekhallen är under läsåret en miljö för de yngsta barnen på Gäddan och Gösen, vilket kommer att leda till samtal mellan pedagogerna om förhållningssättet i denna miljö. Abborren/Braxen och Mörten slås ihop och blir endast Abborren/Braxen. Detta arbeta kräver diskussioner om förhållningssätt. Ständigt diskutera orden öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar både inom arbetslaget och med barnen. 5

6 4. Utveckling och lärande Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelser, sång och musik, dans och drama. (Lpfö 98 rev, 2010:12) Nuläge: Under året som gått, då vi gick från två avdelningar till fyra, upplever vi att vi idag har en större samsyn kring verksamheten. Vi har en röd tråd som löper genom hela förskolan. Pedagogerna har landat in och upplever ett större lugn som påverkar tilliten och tryggheten i barngrupperna. Våra lärmiljöer är mer tillgängliga och tillåtande. Vi erbjuder varierade lärmiljöer efter barnens behov och intressen. Vi använder oss nu mycket mer av den digitala tekniken som vi interagerar tillsammans med barnen. Vi har kontinuerliga diskussioner kring vår lärmiljö och vårt förhållningssätt för att utveckla verksamheten. Ur nuläget har vi valt att utveckla och förändra under kommande år. Pedagogerna ska fokusera på här och nu. Låta det få ta tid att forma en ny verksamhet. Barnen får prova på och erbjuds fler olika uttryckssätt att förmedla sig med. Aktiviteter för att nå målet: Fortsätta diskutera vårt förhållningssätt, vilken tilltro har vi till barnens förmåga? Ge barnen förståelse för de olika rummen bl. a genom att vara närvarande pedagoger i miljöerna. Vidare utveckla vårt arbete med digital teknik. 6

7 5. Barns inflytande Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, (Lpfö 98 rev, 2010:12) Nuläge: Förskolan är i en ny process med nya miljöer och material. Vi fortsätter vårt arbete med att introducera vårt material och våra miljöer ändras ständigt utifrån barnens behov. För att ge barnen en möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter arbetar vi i mindre grupper vid flera tillfällen under dagen. Vi kommer då närmre barnen och deras möjlighet att påverka blir större. När pedagogerna är själv med en grupp barn märker vi idag att det blir ett bättre samtal mellan vuxna och barn där barnens åsikter får komma fram på ett annat sätt. I observationer kommer vi närmre barnens tankar och åsikter genom att vi lyssnar och ser saker bättre. Observationerna tar vi sedan med oss i reflektioner där våra tolkningar kring observationerna lyfts och vi kommer närmre ett barns perspektiv. Vi ser och hör olika saker och det har stor betydelse i det här sammanhanget. Under reflektionerna diskuterar vi vårt förhållningssätt hur vi möter barnen med att lyssna och tala till barnen och hur vi ge barnen möjlighet att lyssna och tala. I miljön har vi gjort materialet mer synligt och tillgängligt. Genom våra diskussioner har vår tilltro till barnen ökat. Idag erbjuds olika material på olika stationer; ateljé, bygg, språk och matematik. För att få veta barnens tankar och åsikter krävs det flera möjligheter att kunna uttrycka sig. Buffé bordet som barnen går till för att hämta mat gör att den miljön är tillåtande och de får tid att göra sina val kring måltiden. Buffén ger möjlighet till att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, (Lpfö 98 rev, 2010:12) Ur nuläget har vi valt att utveckla och förändra under kommande år. I lärmiljön ska material bli tillgängligt för barnen. Barnen ska bli introducerade i materialet som finns. Det ska finnas en variation med olika material där barnet får utveckla sin skapande förmåga. Barnet får prova på och erbjuds fler olika uttryckssätt att förmedla sig med. Aktiviteter för att nå målet: Diskuterar vårt förhållningssätt, vilken tilltro har vi till barnens förmåga? Förbereda inför användandet av material vid något tillfälle i veckan. Ex en vuxen får en stunds förberedelse att göra materialet spännande och tillgängligt för barnen. Under året som kommer ska vi erbjuda olika material till barnen som t ex målarfärg, tyg, byggmaterial. Det ska inte vara för mycket material åt gången men det ska vara material som barnen får en möjlighet att lära känna och ett tillgängligt material. Vi erbjuder barnen samtal kring språk och matematik i smågrupper. Material som är tillgängligt och inspirerande. 7

8 6. Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. (Lpfö 98 rev, 2010:12) Vi pedagoger informerar och tydliggör för föräldrarna vilka arbetsplaner på riks-, kommunoch lokalnivå som vi har att arbeta efter. Detta sker på höstens föräldramöte. Där ger vi även föräldrarna tid och möjlighet att framföra sina egna åsikter och förslag så att de kan känna sig delaktiga i vår verksamhet och i vårt arbete med deras barn. Det är i samspel och i samverkan med föräldrarna vi pedagoger skapar de bästa förutsättningarna för varje barns utvecklingsprocess. Vi lägger därför stor vikt vid den dagliga kontakten vid hämtning och lämning. För oss är det mycket viktigt att både barn och föräldrar trivs hos oss! I avdelningarnas hallar har vi dokumentationer, i mindre skala, som håller föräldrarna uppdaterade om vårt arbete med deras barn. Dokumentationen ger också oss pedagoger ett bra underlag för att prata och reflektera tillsammans med föräldrarna om hur vi arbetar och varför vi gör som vi gör. Inskolning Vi lägger stor vikt vid inskolningen. Det är en viktig period i barnets tid på förskolan, kanske den viktigaste. Då läggs grunden för barnets trygghet hos oss, och förälderns trygghet. Ska vi kunna ha en bra dialog för barnets bästa måste vi som pedagoger och föräldrarna vara trygga med varandra. Inskolningar idag är väldigt individuella. Det går aldrig i förväg att säga hur en inskolning ska gå till för det beror helt på barnet och gruppen som barnet ska skolas in i. Vi på förskolan tar kontakt med nya föräldrar och har en informationsträff där föräldrarna kan ställa sina frågor och funderingar. Vi uppmanar föräldrarna till att avsätta två veckor för inskolning. Vi försöker att verkligen lyssna in barnet och föräldern så att det ska bli en så bra start som möjligt. Överinskolning från 1-3 års avdelningar, Gäddan och Gösen, till 3-5 års avdelningar, Abborren och Braxen, sköter vi på förskolan. Vi gör upp en plan för hur den överinskolningen ser ut och delger föräldrarna så att det vet vad som kommer att hända. Förskolan har en föräldraförening. Under läsårets utvecklingssamtal kommer vi att be våra vårdnadshavare att fylla i en enkät om hur de har upplevt samtalet. Detta gör vi för att vi på förskolan ska se om våra vårdnadshavare är nöjd med de samtal vi erbjuder eller om det är något vi behöver ändra på. 8

9 7. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Vi följer Älmhults kommuns plan för övergångar mellan förskola och förskoleklass/fritidshem. All personal känner till planen och arbetar efter den. Vi utvärderar planen i maj. 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Arbetsplanen, som bygger på läroplanens rubriker är grunden i kvalitetsarbetet. I arbetsplanen finns utvecklingsområden som kommer från förra årets utvärdering. I år har förskolechef valt att fortsätta fokusera kring området utveckling och lärande. Förra läsåret tog vi ett gemensamt beslut att titta närmare på de lärmiljöer och de material vi erbjuder, samt hur vi interagerar detta tillsammans med barnen. Både förskolechef och pedagoger vill arbeta vidare kring området. Vi kommer också att ha en enkät för vårdnadshavare kring de utvecklingssamtal vi erbjuder som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. För att underlätta arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling så gör pedagogerna kontinuerliga avstämningar i sin pedagogiska dokumentation av temat i Power Point. Vi arbetar efter en årsplan (se bilaga 1) I denna finns indelat varje månad vad som ska göras för att vi ska få ett så kvalitativt kvalitetsarbete som möjligt. Uppföljning görs månadsvis. I december/januari och i maj görs en sammanställning av hur arbetet gått och skickas in till förskolechef. Analys av utvärderingen under det gånga året leder till förbättringsområden. Det systematiska kvalitetsarbetet kan liknas vid denna bild som är hämtad från skolverket: 9

10 9. Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. (Lpfö 98 rev, 2010:12) Under kommande läsår kommer jag att prioritera följande mål från Lpfö: Förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Aktiviteter för att nå målen: Besöka arbetslagsreflektionerna under hela läsåret. Vara en synlig ledare för verksamheten och tillsammans med pedagogerna se till så att våra lärmiljöer utvecklas. Vara drivande och utmanande i frågor som gör att förskolan utvecklas. Följa upp arbetsplanen/power Pointen i dec/januari och maj, där jag som chef sedan sammaställer en analys för året. Medarbetarsamtal i oktober/november, resultatsamtal i februari/mars och lönesamtal i april/maj. Ge gemensam information till vårdnadshavarna genom brev några gånger/termin. Ha en god dialog med föräldraföreningen. Delta i de fortbildningar som kommunen har bl.a. genom det regionala kommunnätverket för förskollärare och förskolechefer. Fortsätta min rektorsutbildning, år 3. Jenni Karlsson, förskolechef Möckelns förskola