Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) Åsa Wijk Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Blåsippans förskola ingår i ett förskoleområde tillsammans med Västanby förskola och två DBV/Pedagogisk omsorg, som har sin verksamhet i Västanbyn. En förskolechef ansvarar för utbildningen för verksamheterna. Blåsippans förskola har fyra avdelningar. Två avdelningar med barn 1-3 år och två avdelningar med barn 3-5 år. Förskolan har hög beläggning och barnens närvarotider sträcker sig över hela dagen måndag till fredag. Arbetslagen arbetar medvetet med att förskolan ska vara öppen och fungera som en enhet tillsammans. Förskolan har en väl anpassad innemiljö för barngruppen och en stimulerande utemiljö. Blåsippans förskola har tillagningskök med egen kokerska. Öppethållande/vecka Blåsippans förskola har vid behov öppet mellan måndag fredag. Antalet inskrivna barn/pedagogisk personal har under året varit skiftande. Vid verksamhetsårets start var det ca. 5,8 barn/pedagogisk personal, vilket även inkluderar en resursförstärkning Under höstterminen fick Blåsippans förskola ytterligare två resursförstärkningar vilket gjorde att vi då fick ca 5 barn/pedagogisk personal. Den resursförstärkningen har förskolan haft under hela våren På Blåsippans förskola har det under verksamhetsåret arbetat 13 kvinnor och 2 män. Förutsättningar för att utveckla verksamheten ges vid den pedagogiska utvecklingstiden och syftar till att reflektera, följa upp, utvärdera och planera.

2 Datum Sidan 2(11) Under året har ett antal av förskollärarna deltagit i NTA- fortbildningar och gemensamma föreläsningar. Två lärplattor finns tillgängliga för barnen och förskollärarna. Under verksamhetsåret har ett föräldraråd skapats, rådet ska ha möte 2 gånger per termin tillsammans med förskolechef och två förskollärare. Första mötet som samrådet hade skedde under mars månad, under maj genomförde även samrådet tillsammans med övriga föräldrar en mycket lyckad gårdsfixar kväll. Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar en utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla undervisningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med behov av särskilt stöd. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildad lekarbetspedagog samt lekarbetsrum på förskolan. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa, skolpsykolog och specialpedagog. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Plan för det systematiska kvalitetsarbetet på Blåsippans förskola: VAD NÄR TILL VEM ANSVAR Arbetsplan Augusti Kvalitetssamordnare Förskolechef Arbetslag Krisplan revideras Augusti Personalhandläggare Förksolechef Krisgrupp Medarbetarsamtal september Förskollärarna Förskolechef Medarbetarenkät Sep-okt Personalkontoret Föräldramöte Sep-okt Vårdnadshavare Arbetslag, Förskolechef Pedagogisk revision September Skolformschef, kvalitetssamordnare Förskolechef, LOKgrupp Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oktober Förskollärarna, barn och vårdnadshavare Förskolechef ansvarig för LBP 2

3 Datum Sidan 3(11) Skyddsrond Psykosocial Oktober Personalhandläggare Förskolechef, skyddsrond Utvecklingssamtal, barn Erbjuds i november Vårdnadshavare Ansvarig förskollärare Barnkonferens Okt-nov Specialpedagog Förskolechef, arbetslag Utvecklingsdag uppföljning arbetsplanen arbetslag samt individuellt 3dgr/termin Förskolechef LOK:are + arbetslag APT 2,5 h 1 gång i mån Förskollärarna Förskolechef och LOK:are Avdelningsmöte reflektion, uppföljning och planering av verksamheten 2 h 1 gång i mån. Förskolechef LOK:are och arbetslag Föräldrasamråd 2ggr/termin Vårdnadshavare Förskolechef LOK-möte En halvdag /månad Arbetslagen Förskolechef LOK:are Synpunktshantering 31 december Kunskapsförvaltningen Förskolechef Brukarenkät Vecka 4 Vårdnadshavare Förskolechef Uppföljning brukarenkät Mar-april Förskolechef LOK:are och arbetslagen Servicedeklaration 30 mars Vårdnadshavare Förskolechef Skyddsrond Barnsäkerhetsrond Likabehandlingsplan inlämnad Arbetsutvärdering Lönesamtal Utvecklingssamtal barn till förskoleklass Mars Personalhandläggare Förskolechef Skyddsombud 30 mars Kvalitetssamordnare Förskolechef ansvarig för LBP April Förskollärarna Förskolechef Senast 15 april Vårdnadshavare Ansvarig förskollärare Barnkonferens Mars-april Specialpedagog Förskolechef Arbetslag Överlämning till förskoleklass och fritidshem Enlig plan för hela kommunen Mottagande skola Förskolechef specialpedagog Synpunktshantering 30 juni Kunskapsförvaltningen Förskolechef 3

4 Datum Sidan 4(11) Plan för arbetet med enkäten till vårdnadshavare VAD NÄR VEM Föräldraenkäten förmedlas till Vecka 4 vårdnadshavare Påminnelse på e-post Vecka 6 Förskolechef Enkätsvar inför APT Mars Förskolechef och förskollärare Delge vårdnadshavare genom anslag i Mars- april hallen era och diskutera svaren. Fokus Mars- april på två utvecklingsområden. 2 utvecklingsområden lyfts på April-maj utvecklingssamtalen et redovisas i Maj kvalitetsredovisningen Åtgärder och nya mål för valda Augusti områden Delge föräldrar åtgärder och nya mål på September- oktober höstens föräldramöte Frågeställningar från Juni utvecklingsområden och ev. synpunkter redovisas på utvecklingsdagar. Rutiner för brukarenkäten revideras November-december Förskolechef och förskollärare Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Normer och värden Barnen är trygga vid utevistelse på förskolans gård. 4

5 Datum Sidan 5(11) Alla barn på förskolan lämnar den vuxnes sida och utforskar gården på egen hand. Alla barn är aktiva och samspelar utifrån deras mognad och ålder. De flesta barn samspelar på ett respektfullt sätt. Många barn leker även med barn från de övriga avdelningarna på förskolan. et är uppfyllt i hög grad Vi har förändrat vårt arbetssätt, vi har delat upp oss i små grupper vid utgång. Det har resulterat i färre konflikter och minskad oro. Genom att vi på en avdelning har flyttat ut en stor del av verksamheten och tar emot de barn som kommer efter frukost ute det har lett till att det blivit lugnare och färre övergångar och mer arbetsro för barnen. Vi har förändrat vårt arbetssätt och barnen har möjlighet att vänta utomhus vid ett bord, på att en vuxen kommer ut för att minska väntetiden i hallen. Detta har också lett till att det är färre konflikter och minskad oro. Ansvaret har stärkt barnen och gett dem bättre självkänsla. Vi vuxna är fördelade på gården och leker och stöttar barnen i leken och samspelet. Genom detta har barnen lärt sig lekregler och att i ökad utsträckning respektera och lyssna på varandra. De extra personalresurserna som funnits i verksamheten har förbättrat förutsättningarna för verksamhetens utveckling, vi kan se att det har kommit barnen till godo genom det har blivit lugnare vardagar med framsteg i barnens förhållningssätt mot varandra. Vi har lekt lekar och arbetat tematisk för att stärka jaget och kroppsuppfattningen. Vi har även lekt mycket samarbetslekar som har lett till att samspelet förbättrats mellan barnen. 2 Verksamheten utformas så att barnen får möta likheter och olikheter. Barnen accepterar och respekterar varandras likheter och olikheter i ökad utsträckning. Barnen kan nu påvisa likheter och olikheter. et är uppfyllt i hög grad Vi har jobbat med att stärka identiteten genom att arbeta med bland annat kroppsuppfattning. Detta har lett till bättre finmotorik som vi kan se vid av- och påklädning, toalettbesök samt bordsskick. Vi har läst sagor om 5

6 Datum Sidan 6(11) känslor för att barnen ska kunna sätta ord på sina egna känslor och för att träna på att avläsa andras. Detta har resulterat i att barnen kan kommentera kompisars känslouttryck och sätta ord på sina egna känslor. Vi har lyft likheter och olikheter i vardagen, till exempel hur man firar sin födelsedag. Vi har använt stegvis-materialet som gett barnen ett redskap som de använder sig av i vardagssituationer. Det är 4-6-åringar som regelbundet träffas och arbetar med materialet. Barnen visar i den vardagliga verksamheten att de använder sig av det de lärt sig. Barnen har diskuterat om olika hudfärg och ursprung. Detta har visat att de flesta barn respekterar varandra och oss vuxna oavsett språk, kön och hudfärg. Arbetssättet med dela barngruppen i olika vardagliga situationer har gett ett bra resultat. Vi tänker oss att fortsätta använda och utveckla det arbetssättet. Likabehandlingsarbetet Under året har det vid olika arbetsplatsträffar diskuterat och reflekterats över de främjande insatserna i likabehandlingsarbetet. Vi har även i mötet lyft det förebyggande arbetet som olika avdelningar kommit fram till i sin barngrupp. Under våren har vi påbörjat ett samtal kring likabehandlingsplanen för att få den mer levande och öka förståelsen kring uppbyggnaden av planen. Förskolechefen har deltagit i Diskrimineringsombudsmannens två dagars utbildning, vara den ena dagen bestod av en introduktion till diskrimineringslagen och den andra dagen handlade om att leda målinriktat för lika rättigheter och möjligheter. Utbildningen kommer verksamheten till godo inför arbetet med att skapa nästa års likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. 4. Utveckling och lärande Barnen ska uppleva att gården är en stimulerande och lärorik miljö. Barnen använder material som finns. De flesta av de äldre barnen tar initiativ till regellekar som labyrinten, kurragömma, under örnens vingar mm. Barn efterfrågar material som inte är tillgängligt som t.ex. vatten, grävskopor, trähästarna, målning, såpbubblor mm 6

7 Datum Sidan 7(11) et är uppfyllt i ganska hög grad. I samtal och intervjuer med barnen så har det kommit önskemål och förslag på hur barnen vill ha det på gården. Barnen har tillsammans med oss vuxna varit delaktiga i utformningen av gården genom olika samtal och de intervjuer som utfördes. Samråds gruppen har med ute gruppen ordnat en arbetskväll på vår gård där barnens önskemål togs tillvara. Vi har organiserat om i vårat ute förråd, satt upp hyllor och hängare, gjort material mera synligt och tillgängligt för barnen, sorterat material. Planeringen av att göra i ordning ryggsäckar med mattematik, språk och NTA materialet ute har inte hunnits med, men det finns ett behov av inspirerande och lättillgängliga lärande /aktivitets verktyg. Vi hade för höga ambitioner och hann inte göra i ordning ryggsäckar, så vi tar med oss detta till nästa arbetsplan. Ryggsäckarna ser vi som ett bra arbetsmaterial som kan tillföra olika lärande upplevelser i vår utemiljö. 5. Ansvar och inflytande Barnen känner och upplever att det är min gård, där deras idéer har tagits tillvara och att det finns flera områden på gården med olika aktiviteter som inbjuder till lek. Barnen tycker det är roligt att gå ut och att vara ute på gården. De vill gå ut! Barnen tar ett ökat ansvar, deltar i större utsträckning i städningen och hjälps åt. et är uppnått i hög grad. Vi har intervjuat barnen om hur de vill ha gården. Utifrån intervjuerna har vi tillsammans med barnen samtalat kring deras önskemål, det har lett till att vi har kunna tillmötesgå barnens önskemål till viss del. Barnens inflytande har lett till ökad gruppaktivitet på gården. Vi har ex. utifrån barnens önskemål utvecklat grupplek med barnprogrammet Labyrint som utgångspunkt. Vi upplevde att städsituationen på gården var för många barn en stund av mycket konflikter. Genom att vi introducerade städdiplom kunde vi observera att motivationen ökade, konflikterna minskade. Vi har börjat 7

8 Datum Sidan 8(11) med vuxenvärdar i förrådet (en vuxen som hjälper till att sortera vid ihop plockningen). Det är ett arbetssätt som leder till en mer tillgänglig och stimulerande miljö för barn i alla åldrar, dock kan vi se att strukturen med värdar behöver utvecklas. Vi har plockat fram nytt material för att inspirera till lek. Det nya materialet har utvecklat leken, vi ser att fler barn leker tillsammans. Barnen plockar ut och använder det material de behöver/vill ha. Vi har uppmuntrat barnen att själva hämta material eller att upptäcka olika ställen på gården. Vi uppmuntrar de äldre barnen att ta ansvar för/hjälpa de yngre. Vi kan se att på gården leker barnen till stor del åldersblandat. Barnen hjälper varandra och hämtar hjälp vid behov. Vi vuxna tänker medvetet på att vara tillåtande i vårt arbetssätt vilket lett till att barnen frågar mer om material de önskar använda. Vi vuxna ser till att vi finns där barnen leker. Vi kan se ett behov av att vidareutveckla bildstödet för att alla barn ska kunna få inflytande över sin tid på gården. Vuxenvärdar i förrådet har inte fungerat som det var tänkt, vi behöver göra upp ett system/rutin för hur det ska se ut. 6. Förskola och hem Vårdnadshavare känner och upplever att de är delaktiga i förskolans mål. En samrådsgrupp har skapats. Vi kan inte se ett resultat från brukarenkäten på grund av för låg svarsfrekvens et är uppnått till viss del. Under hösten har vi inventerat intresset av att vara med i samrådsgrupp, vilket ledde till att en samrådsgrupp skapades. En mycket positiv gårdsfixar kväll genomfördes av samrådsgruppen och förskollärarna i utegruppen. Vi fick för få inlämnade svar på brukarenkäten för att kunna se ett resultat. Reflektioner tillsammans med samrådsgruppen har gjorts angående den svarsfrekvens som vi fick på årets brukarenkät. Reflektionen resulterade i en möjlig insats för hur vi kan öka deltagandet i enkäten, påminnelse genom mail och sms. 8

9 Datum Sidan 9(11) Genom att vi har skapat föräldrar rummen på edwise har vi ökat möjligheterna till inflytande och delaktighet till alla vårdnadshavare. Vi bör informera bättre och mer om föräldrarummen och lägga in mer information där för att på så sätt få en rutin kring informationshämtande genom EdWise. Det finns ett behov av att i olika forum med vårdnadshavarna förmedla brukarenkätens vikt för deras eget inflytande. Vi tar med oss samrådets reflektion och slutsats om behovet av fler påminnelser för att svara på enkäten, ex. via mail. 7. Övergång och samverkan Vi använder oss av kommunens övergripande plan för övergång från förskola till förskoleklass och fritidshem. Under perioden maj-juni genomförs överlämningssamtal till skolans mottagande pedagoger. Dessa samtal grundar sig på barnets senaste utvecklingssamtal. Information som överlämnas har godkänts av vårdnadshavarna. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Alla medarbetare på förskolan ska känna att de har en rimlig arbetsbelastning. Genom att slå ihop små och stora avdelningarna vid öppning och stängning så har vi fått en hållbar struktur och en ökad trygghet. Planeringstid på måndags förmiddagar har införts. Medarbetare känner mera delaktighet genom att årshjul använts. Alla avdelningar har årspärmar där våra styrdokument och arbetsverktyg finns samlade, det har underlättat vårt arbete. et är uppnått till viss del. 9

10 Datum Sidan 10(11) Många inskolningar under hösten gör att det blir svårt att ha planering på dagtid, speciellt med de yngsta barnen. Planerings tid på dagtid på måndagar har fungerat bra under våren då barngrupperna har kommit in i alla rutiner. Genom att vi använt de pedagogiska utvecklingsdagarna till delutvärderingarna och uppföljningarna så har vi fått en bra struktur. Arbetet med att arbeta som ett helt arbetslag och omstruktureringen av öppningar och stängningar har lett till ökad trygghet och sammanhållning. I början av höstterminen kan dagplaneringen se annorlunda ut, istället för hela arbetslaget planerar tillsammans så kan det vara enskild planering vilket ger mindre stress i barngruppen. När barngruppen sedan är mer trygg har vi möjlighet att planera och reflektera i ökad utsträckning under dagen i hela arbetslaget. Vi kan se ett behov av att diskutera att förändra rutinerna för utvecklingssamtalen med föräldrarna till nästa verksamhetsår. Vi kan även se ett behov av att öka samarbetet i huset för en mer hållbar verksamhet. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Hållbar samhällsutveckling utformas så att barnen ges möjlighet, erbjuds och uppmuntras till en hälsosam och sund livsstil Vi ser att barnen tvättar händerna själva en del med hjälp av bildstöd och vuxen stöd. De flesta barnen provar oftast olika maträtter och grönsaker. Alla avdelningar har ljuddämpande bord, plasttallrikar och yngre barnen har plastglas. Barnen är kreativa och använder skräpmaterial som vi erbjuder eller tar med själva. Dom är medvetna om att skräp ej skall vara i naturen t.ex. tar upp själva när det ser. et uppfyllt till ganska hög grad. Genom att vi utvecklat vårt arbetssätt med att använda oss av bildstöd kan 10

11 Datum Sidan 11(11) vi se att barnen följer olika rutiner i en ökad omfattning. Vi kan se att besöken till skogen i vår närmiljö stärker barnens relation till naturen genom att barnen själv uppmärksammar vad som händer i naturen och om det ligger något som inte ska vara i naturen. Detta har vi också förstärkt genom att delta i Håll Sverige Rent stiftelsens skräpplockar dagar. Använder stegvis materialet där barnen utvecklar sin förståelse kring olika känslor och samtalar och reflekterar om hur man på ett bra sätt kan förhålla sig till varandra för att må bra. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheten utformas så att barnen får möta likheter och olikheter samt får inblick i och förståelse för existerande kulturer i samhället. Barnen accepterar och respekterar varandras likheter och olikheter bättre. Barnen kan nu påvisa likheter och olikheter. et är uppfyllt till viss del Vi har lyft likheter och olikheter i vardagen, till exempel hur man firar sin födelsedag. Vi har använt stegvis-materialet som gett barnen ett redskap som de använder sig av i vardagssituationer. Det är 4-6-åringar som regelbundet träffas och arbetar med materialet. Barnen visar i den vardagliga verksamheten att de använder sig av det de lärt sig. Barnen har diskuterat om olika hudfärg och ursprung. Detta har visat att de flesta barn respekterar varandra och oss vuxna oavsett språk, kön och hudfärg. Vi kan se i verksamheten att vi fokuserat arbetet på den ena delen av målet vad gäller likheter och olikheter. Arbetet med att öka barnens förståelse för existerande kulturer i samhället är något som verksamheten behöver arbeta mer med. Vi kan dock se att det finns ett behov av att börja arbeta med barnens närmiljö, utforska och utveckla förståelse kring närmiljön som en del i samhället. Ett utvecklingsområde till nästa års arbetsplan är att utveckla och inspirera barnens utforskande i förskolans närmiljö. 11