Kvalitetsredovisning för Sätralinjens förskola

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Kunskapsförvaltningen Kvalitetsredovisning för Sätralinjens förskola Organisation Sätralinjens förskola bildar tillsammans med Förskolan Dag & Natt ett gemensamt förskoleområde. Ansvarig för verksamheten är förskolechef. Förskolan består av 2 avdelningar med plats för ca 38 barn i åldern 1-5 år. De båda avdelningarna fungerar som en enhet när det gäller personal, scheman och utnyttjandet av lokaler. Förskolans arbetslag arbetar i ett team och byter avdelning var tredje vecka efter ett rullande schema. Förskolans öppettider är måndag-fredag klockan Antalet barn/pedagogisk personal har under året varit i snitt 6,33. Antalet verksam personal i barngrupp har varit 6,0 heltidstjänster. En av förskollärarna arbetar som facklig förtroendeman varje måndag. Fem av de anställda på förskolan har högskoleutbildning till förskollärare. En anställd är barnskötare. Samtliga är kvinnor. Systematiskt kvalitetsarbete Höstterminen Arbetsplan och Likabehandlingsplan: Syftar till att synliggöra förskolans mål och arbetssätt inför kommande läsår. Används som underlag vid kommande lönesamtal. Planerna delges samtliga vårdnadshavare via mail, personliga papperskopior och anslagna på avdelningarnas anslagstavlor. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare. Utvecklingssamtal för medarbetare: Syftar till att fokusera på medarbetarnas mål (egna såväl som givna av förskolechefen), förutsättningar och behov av stöd inför kommande läsår. Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är medarbetare och förskolechef. Utvecklingssamtal för barn/vårdnadshavare: Syftar till att ge vårdnadshavare en bild av barnets förmågor, utveckling och kommande utmaningar, samt vad utbildningen kommer att fokusera på under läsåret. Dokumentationen sparas på förskolan. Ansvarig är förskollärare. Barnkonferenser: Syftar till att genom tidiga insatser säkerställa att alla barn ges det stöd som behövs för en positiv utveckling. Handlingsplaner för barn och/eller personal skrivs vid behov.

2 Datum Sidan 2(7) Dokumentation från konferensen skrivs av förskollärare/barnskötare och förskolechef och sparas på förskolan. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare och specialpedagog. Psykosocial skyddsrond enkät via mail: Syftar till att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön på förskolan. Förbättringsområden väljs ut och dokumenteras i en handlingsplan för kommande år. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare. Mittsamtal med medarbetare december/januari: Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla utbildningen utifrån medarbetarnas utvecklingssamtal och gällande arbetsplan/likabehandlingsplan. Dokumenteras av förskollärare/barnskötare och förskolechef. Sparas på förskolan. Ansvarig är förskollärare/barnskötare och förskolechef. Vårterminen: Föräldraenkät: Syftar till att ge vårdnadshavare möjlighet att påverka verksamheten och dess innehåll. Bearbetas och används enligt förskolans rutiner. Ansvarig är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare. Fysisk skyddsrond: Syftar till att kartlägga den fysiska arbetsmiljön på förskolan. Dokumenteras via skyddsrondsprotokoll. Ansvarig för genomförandet är förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare, samt Sandviken Hus som är ansvarig för lokalerna. Lönesamtal: Syftar till att utvärdera medarbetarnas arbetsinsats under läsåret och därmed ny lön. Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är medarbetare och chef. Hela läsåret: ArbetsPlatsTräff, APT (kvällstid): Syftar till att vidareutveckla den pedagogiska utbildningen på lång sikt, samt att ge information från förskolechef så att personalen blir delaktiga i verksamhetens ekonomi och annan viktig information. En särskild punkt angående aktuell arbetssituation/arbetsmiljö finns med på varje träff. Dagordningen och de pedagogiska frågorna fastställs i förväg och beslutas av förskolechef i samråd med förskollärare/barnskötare. Dokumentationen sparas både digitalt och i avsedd pärm på förskolan. Ansvarig är förskolechef tillika förskollärare/barnskötare. Verksamhetsmöte (kvällstid) : Syftar till att kartlägga utbildningens nuläge samt hur det pedagogiska arbetssättet ska utvecklas på kort sikt. Som underlag används avdelningens olika dokumentationer. Dokumentationen sparas på förskolan. Förskolechef medverkar vid behov eller efter önskemål. Ansvarig är förskollärare/barnskötare. Ett särskilt ansvar för att driva det systematiska kvalitetsarbetet framåt har den förskollärare som är utsedd LOK-are. Pedagogiska utvecklingsdagar (6 stycken under läsåret): 2

3 Datum Sidan 3(7) Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla utbildningen utifrån gällande arbetsplan och likabehandlingsplan. Dokumenteras av förskollärare/barnskötare och sparas på förskolan. Ansvarig förskollärare/barnskötare i samråd med förskolechef. Ett särskilt ansvar för att driva det systematiska kvalitetsarbetet framåt har den förskollärare som är utsedd LOK-are. Förskola och hem Förskolan bjuder in samtliga vårdnadshavare till föräldramöte 1gång/år. Innan start på förskolan bjuds vårdnadshavarna till ett startsamtal med förskollärare/barnskötare, därefter inbjuds till utvecklingssamtal två gånger per läsår. I övrigt bjuds det in till ytterligare samtal vid behov eller vid vårdnadshavares önskemål. Vårdnadshavare erbjuds 3-dagarsinskolning. Under dessa dagar deltar vårdnadshavarna hela tiden, de ges därmed en god möjlighet till insyn i förskolans arbete och utbildning. Samtliga vårdnadshavare har möjlighet att utvärdera och påverka verksamheten genom kommunens årliga föräldraenkät. Från återkopplingen av denna enkät väljs nya utvecklingsområden ut inför kommande läsår. Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen är även utbildad lekarbetspedagog och lekarbetsrum finns på närliggande förskola. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. Stödteamets arbete har lett till att flera handlingsplaner har upprättats och därmed har medvetenheten hos förskollärare/barnskötare ökat vad gäller framförallt betydelsen av att ha ett gemensamt arbetssätt och bemötande. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Förskolan har under året inte haft behov av något nära samarbete med talpedagogen. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa. Under läsåret har medarbetare från elevhälsan (skolläkare, BNP-sköterska, skolpsykolog, specialpedagog och talpedagog) genomfört utbildning i föreläsningsform för samtlig personal inom kommunens förskolor. Resultatet av detta är en höjd kunskaps- och medvetande-nivå bl. a. över hur viktig miljön på förskolan är för olika barn. Samt vikten av mitt personliga bemötande och förhållningssätt gentemot olika barn. Övergång och samverkan Kommunens förskolor och grundskolor har en gemensam överskolningsplan och tillika tidsplan, gällande blivande 6-åringar. Överlämnandet till grundskolan har i år varit något försenat och svårt att överblicka. En förklaring av detta är skolans införande av fritt skolval som försenade processen. 3

4 Datum Sidan 4(7) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Utveckling och lärande Barnen har en uppfattning om tidsperspektiv och tidsmedvetenhet I den pedagogiska dokumentationen framgår det att barnen använder sig av tidsbegrepp i relevanta situationer. Barnen accepterar bättre när de får svar i tidsenheter istället för om en stund eller snart. De är medvetna om att det finns kortare och längre tid, att tiden går. De vet i vilken ordningsföljd måltiderna kommer, i vilken ordning de ska ta på sina kläder utan bildschema. Vi har ökat resultatet i föräldraenkäten fråga 25. Resultatet är helt uppfyllt Vi förskollärare/barnskötare har enats om ett gemensamt förhållningssätt; att vi ska använda oss av olika tidsbegrepp/klockslag i de dagliga samtalen/situationerna med barnen. T ex benämner vi tiden i minuter/kvartar/timmar. Detta har lett till att barnen accepterar att vänta bättre än vad de gjort när vi sagt snart eller om en stund. Vi har använt oss av stödbilder för att förstärka tidsbegreppen och ge ett visuellt stöd till barnen. Vi har använt olika bildscheman som visar på före och efter måltider, den analoga/digitala klockan, i vilken ordning kläder ska tas på. Bildscheman har använts dagligen i olika situationer. Barnen behöver inte nu använda bildschema när de t ex klär på sig. Annat material vi har använt är bl.a. stoppur och timglas. Äggklocka har vi använt när vi tränar på turtagning. Vi har ställt den på en viss tid, när klockan ringer och det är dags för barnen att byta har de accepterat bytet bra. Vi har haft olika aktiviteter för få en känsla/medvetenhet över hur en lång eller kort stund känns t ex hur det känns att sitta och vänta i en minut kontra att gör något roligt i en minut. Vi har i samtalen relaterat till barnens verklighet för att de ska få ett tidsperspektiv. 4

5 Datum Sidan 5(7) Vi är överraskade över att barnen har haft så lätt för att ta till sig om tiden trots att det är ett ganska abstrakt begrepp. De har varit intresserade och nyfikna. Vi har på verksamhetsmöten och arbetsplatsträffar haft dialoger om hur vi ska utmana barnen på olika sätt. Dessa dialoger har lett till att vi köpt in nytt material, möblerat om i lokalerna etc. Förskollärare/barnskötare har läst ett kompendium från Förskoletidning om TID som har gjort oss mer medvetna om tiden. Att det är upp till oss vad vi använder tiden till, att tiden är det mest jämställda i världen och att det är upp till varje individ vad den använder sin tid till. Ansvar och inflytande Barnen uttrycker sina tankar/önskemål I den pedagogiska dokumentationen framgår det att barnen vågar uttrycka sin vilja/tankar/önskemål till förskollärare/barnskötare. Barnen på förskolan är medvetna om att deras åsikter har betydelse. Vi har använt oss av stödtecken. Vi har ökat resultatet i föräldraenkäten fråga 24. Målet uppnått till ganska hög grad Vi förskollärare/barnskötare har på verksamhetsmöten och arbetsplatsträffar enats om ett gemensamt förhållningssätt/arbetssätt. Det medvetna arbetssättet ger barnen mer tid för att svara på frågor vi ställer och vi undviker att lägga ord i munnen på dem. Vi har varit närvarande vuxna där vi har uppmuntrat och gett barnen stöd/alternativ för att de ska bli tydligare i att uttrycka det de vill. De barn som verbalt inte kan uttrycka det de vill visar med kroppsspråk/gester vad de vill förmedla t ex pekar eller gör rörelse till en sång. Barnen känns trygga och vågar fråga om olika saker eller be om hjälp i olika situationer. Även föräldraenkäten och samtal med vårdnadshavarna, vid olika tillfällen, visar att det finns en trygghetskänsla bland barnen. Denna trygghetskänsla gör att barnen vågar berätta det de önskar. Vi använder stödtecken, framförallt stopptecken / handpåläggning för att visa den som påkallar uppmärksamhet att jag ser dig men nu får du vänta och den som redan är i samtalet ska förstå att du är viktig och jag tänker lyssna färdigt på vad du har att säga. Barnen accepterar vårt förhållningssätt och bemötande, och vi har även sett att några barn använder sig av det själva. Vi ska nästa läsår använda oss av aktivitetskort för att ge hjälp och stöd till val av aktivitet/sysselsättning. Normer och värden Barn och vuxna respekterar andras lek 5

6 Datum Sidan 6(7) I den pedagogiska dokumentationen framgår det att barn och vuxna till viss del respekterar andras lek. Vi har ökat resultatet i föräldraenkäten i fråga 17. Vi har inte diskuterat målet på djupet på verksamhetsmöten och arbetsplatsträffar. Målet uppfyllt till viss del När förskollärare/barnskötare är närvarande i leken, ger stöd/alternativ och är ett bollplank så fungerar leken. Barnen frågar om de får vara med, kliver inte bara rakt in i leken. De förstör inte det någon annan gjort utan att de först frågar vem som har gjort och om de får använda materialet ex legobyggen. Efter kartläggning av hur barnen nyttjar lokalerna och rummen har vi möblerat om och skiftat hur rummen används. Vi har inte diskuterat målet och vad det innebär tillräckligt bland oss personal. Följande frågor borde ha varit med på agendan: Vad betyder respekt i leken? På vilket sätt skapar våra rutiner förutsättning/hinder för barns lek? Vad är bra/dålig lek? Hur kan vi gynna fantasilekar? Vi inser att vi vuxna inte är barn av barnens tid utan barn av vår tid. Vilka konsekvenser får det på vårt sätt att se leken. Målet har varit väldigt stort och diffust. Det har inte varit konkret vilket gör att det är svårt att utvärdera. Ett mål angående lek kommer att finnas på nästa års arbetsplan. Mål från likabehandlingsplanen: Främjande mål: Alla barn är med i förskolans olika aktiviteter Förebyggande mål: Barnen kan kommunicera på så sätt att de kan avböja på ett icke kränkande sätt Det främjande arbetet tillsammans med barngruppen är helt uppfyllt. Vi är tillsammans med barnen och hör att det inte framkommer några uttalanden om att ingen får vara med pga. olika diskrimineringsgrunder. Vi tillåter samtliga barn att vara med på olika aktiviteter och finns med i närheten för att stötta och hjälpa till, ex. inget barn är för litet för att få prova rutschkanan eller att gå ut i skogen. De överenskomna åtgärderna för det förebyggande målet har genomförts enligt planen. Samtlig personal finns utspridda i de olika rummen där barnen vistas. Vi är förebilder och visar aktivt hur det är ok att bemöta varandra. Vi reagerar och agerar när vi hör och ser att barn säger eller gör nedlåtande saker till varandra. Vi har mycket svårare att agera när barn uttalar dessa nedlåtande kommentarer i smyg. Resultatet ser vi i barngruppen på det sättet att barnen är medvetna om hur de ska säga till varandra, men vi ser att barnen inte ännu kan omsätta det i praktiken. Vi behöver utveckla vårt arbetssätt angående hur vi visar på att vi har olika känslor och att dessa känslor har olika betydelser. Enligt föräldraenkätens frågor angående trygghet och genus har vi i år 6

7 Datum Sidan 7(7) högre siffror än tidigare år. Rutinerna för akuta händelser har vi inte behövt använda under läsåret. Främjande mål läsåret 14/15: Barnen har ökad förståelse och ökad kunskap om att familjer ser olika ut Förebyggande mål läsåret 14/15: Kartläggningen inför nästa läsårs förebyggande mål är i skrivande stund inte helt klart Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. På vår förskola följs arbetsplanen upp kontinuerligt för att utveckla undervisningen I vår dokumentation syns det att arbetsplanen har följts upp vid varje möte. Målet är uppfyllt i mycket hög grad Vi har under läsåret haft många dialoger om hur utvecklingen av verksamheten/utbildningen ska dokumenteras. Vad är viktigt att dokumentera? Ska vi dokumentera målen i arbetsplanen enbart eller hela utbildningen? Ska vi dokumentera barn? Oss personal? Under vårterminen läste och diskuterade vi tillsammans, på arbetsplatsträffarna, skolverkets xxxx. Dessa diskussioner har lett till en ökad förståelse över hur vi ska fokusera på arbetsplanen och dess mål. Det har även gett oss kunskaper över hur vi ska dokumentera andra planer som finns inom förskolan. Vi har använt oss av dokumentationsmallar vid våra uppföljningar. Dessa mallar ska vi utveckla inför kommande läsår. 7