Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Annica Matsson Vår vision Abborrens förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla ska känna att det är tryggt, roligt och lärorikt att vara här. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Genom intervjuer(utifrån ålder och mognad), samtal och daglig kontakt. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom information via vår hemsida, veckobrev, föräldramöte, föräldraråd, arbetsplan och utvecklingssamtal samt daglig kontakt. Personalens delaktighet Vi har arbetat med denna plan vid arbetsplatsmöten, avdelningsmöten, ledningsgruppsmöten och på våra utvecklingsdagar. Förankring av planen Denna plan kommer att förankras genom föräldramöten, samtal med barnen och utvärdering mellan personal på förskolan och på arbetsplatsträffar. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vid höstens arbetsplatsmöten. Som underlag till utvärderingen använde vi oss av bland annat Markör undersökningen som är en föräldraenkät utskickad av Lidingö stad samt av utvärdering av de aktiviteter och samtal som pedagogerna haft med barn och föräldrar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolans pedagoger och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förhållningssätt i barngruppen upplevs som god. Föräldrar behöver bli ytterligare informerade om planen. Vissa områden kan förbättras. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att utvärderas på avdelningsmöten och arbetsplatsmöten. Planen kommer även att utvärderas med underlaget från föräldrarenkäten. Genom samatal diskutera normer och värden med barnen. Vi använder även våra arbetsplaner som verktyg i arbete mot kränkande behandling. Vi använder oss av ett verktyg från skolverket som heter BRUK. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef Annica Matsson 3/7

4 Främjande insatser Namn Kränkande behandlingar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Kränkande behandling Vårt mål är att barnen är empatiska och visar respekt för allas lika värde och att de har redskap för att lösa konflikter. Att barnen lär sig att ta hjälp av och att hjälpa varandra. Diskutera med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Att barnen ska känna till innebörden av att ha rättigheter och skyldigheter. Kön Målet är att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. På samlingar kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Stärka barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn. Pojkar och flickor ska få tillgång till samma lekmaterial. Etnisk tillhörighet Att alla barn oavsett etnisk tillhörighet ska ha samma rättigheter och möjligheter. Insats Kränkande behandling Att pedagogerna har ett respektfullt bemötande gentemot barn och vuxna, genom att vi inte pratar över huvudet på barnen om barn och föräldrar. Vi strävar efter att barnen ska visa hänsyn, respekt och solidaritet i gruppen. Vi strävar efter att vara lyhörda för lekens innehåll och att vara goda förebilder samt skapa ett tillåtande klimat där man respekteras för den man är. Genom att vi låter barnen få sitt talutrymme vid konflikthantering och att alla barnen känner att de blir lyssnade på. Att vi föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Kön Att vid samtal på samling och vid måltider låta alla barn få möjlighet till lika stort talutrymme. Att med dramaövningar och genom lek arbeta med att låta barnen kliva in i olika roller. Att genom litteratur synliggöra olika könsroller för barnen. Att vi använder oss av sagor och skönlitteratur som visar annat än traditionella könsroller, samt att vi i befintliga sagoböcker byter ut roller utifrån kön. Att uppmuntra barnen till blandade lekar, så att de inte leker endast traditionella flick- och pojklekar. Vi vistas i skogen där vi leker med okodade/neutrala material som inte endast inbjuder till traditionella flick- och pojklekar. Etnisk tillhörighet Möta barnens frågor och funderingar i vardagen. Ansvarig Arbetslagen Datum när det ska vara klart /7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningsmetoder Genom intervjuer(utifrån ålder och mognad), enkätundersökning till föräldrar (Markör), utvecklingssamtal, föräldramöten, dagliga samtal med barnen, Ap-möten, planeringsdagar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har involverats genom dagliga samtal om normer och värden, attityd och hur goda relationer kan vårdas. Föräldrarna har involverats genom regelbundna föräldrarådsmöten, föräldramöten, arbetsplan och Markörenkäten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har arbetat med kartläggningen genom arbetslagsmöten och på utvecklingsdagar samt under reflektionstid. Vi diskuterar även regelbundet våra egna normer och attityder i arbetet med barnen. Resultat och analys 5/7

6 Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Ålder Mål och uppföljning Målet är att utveckla metoder för att kartlägga var risker för kränkande behandling kan förekomma på förskolan så att vi på förskolan kan vidta relevanta åtgärder. Till exempel med det dagliga arbetet med värdegrunden. Uppföljningen sker genom att kritiskt granska de rutiner och regler och attityder som redan finns. Åtgärd Ett mer aktivt och gemensamt arbete med likabehandlingsplanen så att den utvecklas kontinuerligt och blir ett levade dokument och ett arbetsverktyg för hela verksamheten. Motivera åtgärd Åtgärden görs för att förebygga kränkande behandling. Ansvarig Arbetslagen och förskolechefen. Datum när det ska vara klart /7

7 Rutiner för akuta situationer Policy Mot bakgrund av skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd mot diskriminering och kränkande behandling råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom att vi är lyhörda och närvarade i våra relationer med barnen samt att vara observanta på vad som händer i barngruppen för att tidigt kunna stävja kränkande behandling i barngruppen och även bland personalen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar ska kunna vända sig till alla i arbetslaget. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Ta enskilt reda på allas version av händelsen och försök reda ut vad som har hänt. Dokumentera det som har hänt. Samtal med föräldrar. Skriva en incidentrapport. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Samtal med berörd pedagog Förskolechef samtalar med berörd pedagog Dokumentera händelsen Förskolechef samtalar med föräldrar och barn (beroende på ålder) En anmälan görs till Skolverkets barn- och elevombud Skriva en incidentrapport Rutiner för uppföljning Observationer, blanda in berörda föräldrar, kontakta förskolepsykologen för handledning. Uppföljningssamtal med föräldrar, barn och berörd pedagog. Rutiner för dokumentation När barn kränker barn är det ansvarspedagogen och förskolechefen som ansvarar för dokumentationen. När vuxen kränker barn är det förskolechefen tillsammans med den som har observerat händelsen som ansvarar för dokumentationen. Förskolechefen handhar all dokumentation som rör kränkande händelser. Ansvarsförhållande Förskolechef Annica Matsson. 7/7