Brukets Förskolas kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) Anki Nyberg Kunskapsförvaltningen Brukets Förskolas kvalitetsredovisning Organisation Brukets förskola bildar tillsammans med Takläggarens förskola ett gemensamt förskoleområde. Ansvarig är förskolechef. Förskolan består av tre avdelningar med plats för ca barn. Två avdelningar för äldre barn och en avdelning för de yngre barnen. Barnantalet har under 2013/ 2014 varit 55 barn fördelade på 15 barn 1-2,5 år och två avdelningar med 20 barn/avd. i åldrarna 2,5-5 år. Antalet inskrivna barn/pedagog har under året varit 6,1 Öppethållandet på förskolan är måndag-fredag klockan Det arbetar 8 förskollärare och 2 barnskötare på förskolan, och fördelningen mellan könen är 10 kvinnor och 0 män. Brukets förskolas upptagningsområde är till största delen från närliggande hyreshusområde med övervägande flerspråkiga familjer. Det gör att förskolan är en mångkulturell förskola och vi har förmånen att ha ett stort antal barn och familjer med annat modersmål än svenska. Behovet av tolk har under året varit stort. Förskolan har tillgång till fyra stycken Ipad:s som använts i verksamheten för att stärka modersmålet hos barnen genom att t.ex. lyssna på sagor på deras modermål. Det har under året funnits 15 olika språk representerad på förskolan. Förskolan har haft modersmålstöd ca en dag/vecka på arabiska och kurdiska. Lokalerna är små och dåligt ljudisolerade. Personalen har med små medel vidtagit bullerdämpande åtgärder som t.ex. textilier på väggarna, ljuddämpande bordsdukar, möbeltassar under stolarna samt plasttallrikar och glas. Utemiljön är tillfredsställande dock saknas det sovtak för alla barn som sover ute. Tillgången på pedagogiskt material i lokalerna är tillfredsställande, likaså den tekniska utrustningen för den digitala dokumentationen. Förskolans närmiljö bjuder på närhet till lekpark och stora grönytor. Den inre miljön är en flexibel miljö för lek och lärande. Vi har gjort i ordning rum för att kunna dela barngrupperna så att barnen ska få större möjligheter till att utveckla språk och kommunikation på olika sätt, att de utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik men också för estetiska lärprocesser av olika slag. Förskolan har ett tillagningskök med egen kokerska. En central vikarieorganisation har underlättat när behov av vikarier funnits. Förskolan har tillgång till utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov.

2 Datum Sidan 2(10) I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång lekarbetsrum på Takläggarens förskola. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet är förskolechef. Förskolechef och LOK- (Lokala kvalitetsutvecklare) representanter från varje arbetslag bildar en LOK:grupp Möte sker varannan vecka och heldag eller halvdag vid behov. Innehåll: systematisk kvalitetsarbete, information och aktuella frågor inför nästkommande APT. Höstterminen: Arbetsplanen: Vid pedagogiska utvecklingsdagar i augusti Synliggöra förskolans mål och arbetssätt inför kommande läsår. Vad behöver utveckla mer på vår förskola? Den delges samtliga vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och är även anslagna på avdelningarnas anslagstavlor. Används som underlag vid kommande lönesamtal för medarbetare Ansvarig: Förskolechef i samråd med Lok- representanter från varje avd. Utvecklingssamtal för medarbetare under september: Syftar till att fokusera på medarbetarnas mål, förutsättningar och stöd inför kommande läsår. Särskild mall används som underlag för att kommunicera om och dokumentera de egna målen för varje förskollärare. Målen ska hämtas ur den lokala arbetsplanen och vara kopplad till förskolans läroplan Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskolechef och medarbetare Utvecklingssamtal för barn/vårdnadshavare: Syftar till att ge vårdnadshavare en bild av barnets förmågor och utveckling, samt vad verksamheten kommer att utmana barnen med. Dokumentationen sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskollärare. Barnkonferens: Syftar till att genom tidiga insatser säkerställa att alla barn ges det stöd som behövs för en positiv utveckling. Handlingsplaner för barn och/eller personal skrivs vid behov. Dokumentation från konferensen skrivs av förskollärare och förskolechef och sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskolechef tillsammans med berörd förskollärare och specialpedagog. Psykosocial skyddsrond: Syftar till att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön på förskolan genom medarbetarenkäter. Förbättringsområden väljs ut och dokumenteras i en handlingsplan för kommande år. Ansvarig är: Förskolechef i samråd med medarbetare. Pedagogisk utvecklingsdag i december: Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla verksamheten utifrån gällande arbetsplan. Dokumenteras av förskollärare och sparas på förskolan. Ansvarig är: LOK-representant i samråd med förskolechef. 2

3 Datum Sidan 3(10) Vårterminen Arbetsutvärdering medarbetare jan Syftar till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla verksamheten utifrån medarbetarnas utvecklingssamtal och gällande arbetsplan. Dokumenteras av förskollärare och förskolechef och sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskolechef och medarbetare. Föräldraenkät: Syftar till att ge vårdnadshavare möjlighet att påverka verksamheten och dess innehåll. Bearbetas och används enligt förskolans rutiner. Ansvarig är: Förskolechef i samråd med LOK-representanter Fysisk skyddsrond: Syftar till att kartlägga den fysiska arbetsmiljön på förskolan. Dokumenteras via skyddsrondsprotokoll. Ansvarig är: Förskolechef Lok- representanter, samt Sandviken Hus som är ansvarig för lokalerna. Lönesamtal under april: Lönesamtal sker på våren utifrån en arbetsutvärdering av de mål som bestämdes på utvecklingssamtalet Dokumenteras av både chef och medarbetare och sparas på förskolan. Ansvarig är: Förskolechef och medarbetare Pedagogisk utvecklingsdagar i juni Följa upp, utvärdera och verksamheten utifrån gällande arbetsplan och likabehandlingsplan. Skriva kvalitetsredovisning och en ny likabehandlingsplan. Dokumenteras av förskollärare och sparas på förskolan. Ansvarig är: LOK-representant i samråd med förskolechef Under hela läsåret: APT (arbetsplattsträff) En gång/månaden: Arbetsplatsträffar sker enligt FAS 1 ggr månad. Utsedd dag finns i vårt kalendarium med datum och klockslag. Ansvarig är förskolechef. Ett öppet dokument finns tillgänglig i förväg som ger möjlighet för alla på Brukets förskola att lägga in ärenden på dagordningen inför kommande APT. APT innehåller genomgång av föregående minnesanteckningar, en informations - dialogoch beslutsdel. Förskolechef delger aktuell information och fakta som är av vikt. Även en ekonomirapport för förskolan. Dialog sker i hela arbetsgruppen innan beslut fattas. Viss del av kommunikation och en stor del av information sker i Edwise. Genomgång av brukarenkät, medarbetarenkät och övriga aktuell fakta kommuniceras på APT. Ansvarig är: Förskolechef och LOK-representanter Arbetslagsmöten 1 gång/ månad: Ansvariga är de förskollärarna i Lok-gruppen. Mötet är forum för dialog runt det dagliga arbetet, uppföljning, reflektion och dokumentation kring sitt arbete för att följa upp undervisningen och barns lärande. Reflektion och analys av arbetsplanen sker kontinuerligt vid planering. PUT-tiden har stor betydelse inför planering, genomförande, dokumentation, uppföljning, reflektion och analys och skapa underlag för utvecklingssamtal, barnkonferenser och kvalitetsredovisningen. Ytterligare strategier för att öka verksamhetens kvalitet är att en förskollärare från varje avdelning är ansvarig utvecklingsledare på förskolan. Dokumentationen sparas på förskolan. Förskolechef medverkar vid behov eller efter önskemål. 3

4 Datum Sidan 4(10) Ansvarig är: LOK-representanten Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen Information och dialog om förskolans arbetsplan, innehåll och resultat från brukarenkät sker på föräldramöte varje höst. Information om barnens utveckling och lärande, likabehandlingsplan, barnens trygghet och trivsel diskuteras på utvecklingssamtalen. Kvalitetsredovisning, arbetsplan, likabehandlingsplan och brukarenkät finns tillgängliga på utsedd plats på förskolan. Inskolningssamtal -, uppföljning efter ca sex veckor och utvecklingssamtal. Dokumentation och verksamhetspärm samt styrdokument finns tillgängligt på avdelningen. Information via Sandvikens kommuns hemsida. Genomgång av brukarenkäten: utdelning i januari, returneras i mars, genomgång av resultat på ett APT, lyfter två utvecklingsområden som delges föräldrar. Framkommer även i kvalitetsredovisningen och fokuserar på i den nya arbetsplanen Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Normer och värden Mål Alla ska känna sig välkommen till Brukets förskola. Bli bemötta och respekterade utifrån sina egna förutsättningar och utveckla ett demokratiskt förhållningssätt där alla får möjlighet göra sin röst hörd. Skapa empati och förståelse för varandra och se möjligheter som den mångkulturella och sociala mötesplats vi är. Vi ser genom vår pedagogiska dokumentation att atmosfären i barngruppen präglas av tolerans, empati och trygghet. Vi ser att barnen hjälper varandra spontant och har lättare för att vänta på sin tur och att ta hänsyn till varandra. Vi ser en ökad tolerans hos barnen för varandras olikheter och att barnen visar empati och medkänsla med varandra när någon är ledsen. Vi har sett att nya barn tas emot positivt i gruppen. Bra att ha haft tillgång till en modersmålspedagog en dag i veckan för att tillsammans med arbetslaget förstärka på barnens modersmål hur det känns att vara ledsen glad osv. Mycket tid har lagts på att föra dialog och samtalat både i personalgruppen och tillsammans med barnen om hur vi ska lösa konflikter och hur man förhåller sig till varandra och allas lika värde. Barnen har tillsammans med personal vistats i en miljö där olika nationaliteter har setts som en tillgång och styrka. Endast på två avdelningar har schemalagd modersmålspedagog funnits att tillgå. Vid inskolningssamtal har vi tillgång till tolk om det finns på barnets modersmål. Vi har arbetat mycket med hur vi ska vara en bra kompis och det leder till att barnen hanterar konfliktsituationer bättre. 4

5 Datum Sidan 5(10) Resultaten i årets föräldraenkäten är lika eller något lägre än föregående år vad gäller bemötande, och hur barnen tas emot på förskolan Förtroendet för personalen har däremot ökat. Målet är uppfyllt i hög grad. Alla förskollärare och barnskötare har fokuserat på att vara mer närvarande och delaktig för att stötta barnen i leken (lekregler, samförstånd, turtagning, ömsesidighet). Vi har använt oss av rollspel, tecken och känslobilder som stöd för att gestalta känslobegreppen vilket har varit framgångsrika aktiviteter. Vi har också pratat mycket om känslor och haft hjälp av vår modersmålspedagog att förtydliga, litteraturen och Ipad för detta ändamål. Vi pratar mycket om att vara en bra kompis. Vi har lyft olikheter som något positivt och använt oss av barnens olika styrkor. Vi förskollärare har dragit åt samma håll och varit positiva förebilder. Vi ingriper och agerar direkt vid eventuella kränkningar genom att ställa öppna frågor och få barnen att tänka efter själva. Vi har dialoger med barnen där vi pratar om hur det känns när någon säger något dumt och försöker få dem att förstå känslan av att t.ex. inte få vara med och leka. Vi är noga med att förstärka det som är bra och ger positiv feeedback. Barnen har varit delaktiga och haft möjlighet att ha synpunkter på förskolans rutiner och regler för att skapa trygghet och trivsel för alla. I samband med utvecklingssamtal med vårdnadshavare har vi med hjälp av bilder berättat för vårdnadshavare hur vi arbetar utifrån målen i vår arbetsplan och med likabehandlingsplanen. Vi personal har upplevt att både arbetsplanen och likabehandlingsplanen är ett bra stöd i verksamheten. Fokus har legat på att få barngruppen att bli trygg och att acceptera varandras likheter men även olikheter. Brukets förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Resultat : Genom våra utvecklingssamtal med vårdnadshavare har samtliga uttryckt sig positivt, alla känner sig väl bemötta och välkomna oavsett kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund eller religiös tillhörighet. Målet uppfyllt i mycket hög grad. Vi upplever att våra äldre barn och föräldrar har stor acceptans för varandras olika kulturella bakgrunder. Vi strävar åt att samtliga barn känner sig trygga och trivs på förskolan. Vi ger varje barn tid och uppmärksamhet, möter dem där de är, visar barnen att de och deras föräldrar är viktiga för oss Fokusområde: Fortsätta arbetet med att vi alla ska utvecklas och lära av varandra och tillsammans lägga en trygg grund även om vi har olika förutsättningar och kommer från olika kulturer. Vi ser även att vi förskollärare/ barnskötare behöver öka vår kunskap och hitta nya redskap att nå en ökad måluppfyllelse och att utgå från ett interkulturellt förhållningssätt, där olika kulturer, dvs. etniska, livsstilar, livsuppfattningar, språk, tankesätt etc. samverkar och berikar varandra. För att detta ska kunna ske krävs det att vi pedagoger visar förståelse och respekt för olika kulturer och nyfikenhet på våra barns och vårdnadshavares kulturer så vi kan samverka och berika varandra. Ta mer hjälp av vårdnadshavarna och bjuda in för att berätta om deras olika kulturer för både barn och vuxna. 4. Utveckling och lärande Mål

6 Datum Sidan 6(10) Tillsammans med barnen skapa en miljö där språket genom leken lyfts och får en framträdande roll och att våra olika kulturer och språk möts i en härlig blandning. Fokus ligger på språket då det är grunden för lärande och ge stöd och stimulans till varje barns språkutveckling och kommunikation. De matematiska begreppen blir en naturlig del i vardagskommunikationen. Ta tillvara på barns nyfikenhet och skapa förutsättningar på förskolan för att utforska, bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material. Att utveckla användandet av Ipad som en del i undervisningen. Språket har utvecklats och barnen har genom det blivit mer självständiga. De vågar prata mer i samlingen, frågar och berättar och återberättar händelser de varit med om. Barnen är trygga och stolta över sitt egna modersmål och gärna vill berätta vad saker heter på sitt språk. Vi ser också att i konfliktsituationer kan barnen själva lösa problem tack vare att man kan sätta ord på det man vill. Barnen har utvecklat sin förmåga att samarbeta och utvecklat sina kunskaper om natur, teknik och matematik t.ex. inom matematik lärde barnen sig olika matematiska begrepp som liten, stor, lika, olika geometriska figurer, räkna, sortera och jämföra. genom observationer sett att de på ett naturligt sätt använder begreppen i vardagen t ex när barnen spelar spel och vid dukning osv. så räknar man. Benämner former och lägesbegrepp En del barn vill även ha matematik uppgifter på papper som sina äldre syskon. I ateljén pågår ett skapande med olika material olika tekniker och har genom skapande tillägnat sig både språk och matematik. Barnen har provat på olika experiment både med vatten och luft Genom att vi vuxna och barnen tillsammans diskuterar både före under och efter vad som sker och flera barn har börjat förstå olika samband som t.ex. att vatten finns på olika ställen och ändra form från flytande Ovärderlig hjälp har varit vår moderspedagogen för att förklara på barnens språk samtidigt som det svenska språket vad som sker i de olika experimenten. Bedömning : Målet är uppfyllt i hög grad. Vi kan se att barnen har utvecklat sin förmåga att kommunicera, de flesta har utökat sitt ordförråd, kan samtala, återberätta och reflektera. Flertalet av barnen kan visa och se om en kamrat är ledsen, glad eller arg.genom att vi medvetet arbetet med språket och använt oss av bilder, sångpåsar, rim och ramsor, bokläsning Vi förskollärare/ barnskötare har tagit del av litteratur, bl. a Flerspråkiga barn som gett oss ökad kunskap om barn med annat modersmål. Vi använder oss av kunskaper vi fått från Språktåget och AKK och NTA. En bidragande faktor till barnens ökade intresse för sitt eget modersmål beror på vår ökade kunskap kring arbetet med flerspråkiga barn. Vi har bra material tillgängligt som lockar barnen till lek/byggkonstruktion. T ex pussel, plusplus, matematikknappar och pärlor mm. I ateljén har vi ett tillåtande klimat där barnen får använda sig av olika material/tekniker. Fokusområde: Vi vill ta tillvara mera på de utbildningar som vi redan har gått exempelvis, språktåget, AKK, NTA samt att använda oss mera utav Ipad: som ett komplement i undervisningen. Vi vill behålla den nyfikenhet, experimentlust och sångglädje som finns idag och vara en medforskande pedagog. 5. Ansvar och inflytande Mål : Ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar. Ge förutsättningar så att barnen får uttrycka sina egna tankar och åsikter. Barnens intresse, nyfikenhet och behov är alltid grunden i vårt arbete. Vi pedagoger är lyhörda, ser och hör varje individ i barngruppen. Vi stöttar där det behövs och 6

7 Datum Sidan 7(10) uppmuntrar barnen att ta egna initiativ i alla aktiviteter. Material finns tillgängligt. Vi ser att barnen har stärkt sin självkänsla genom att de vågar ta för sig mera. Barnen har tränat att ta eget ansvar genom att städa efter sig, duka av, samarbeta, vänta på sin tur och lyssna på varandra. Vi stödjer barnens förmåga till ansvarstagande till att vara rädda om varandra, djur och natur. Målet är uppfyllt i hög grad. Vi har haft en tillåtande miljö där vi har funnits tillhands för att så långt som möjligt kunna tillgodose barnens önskemål. Vi är duktiga på att lyssna på barnen, bjuda in till samtal och försöka få barnen att göra egna val och i den mån det går så delat in barnen i små grupper vilket i sin tur inneburit att lättare kunnat tillgodose deras önskemål göra sig hörda. Materialet är tillgängligt och barnen får själva välja vad de vill göra. Vår möblering på avdelningen är helt baserad på observationer av barnens behov och intressen.barnen kan även titta och peka på aktivitetstavlan för att berätta vad de vill göra, det är till stor hjälp när barnen inte har språket. Genom att vi vuxna pratar med barnen om att saker som går sönder att det kostar pengar och inte går att köpa nya istället så har de blivit mer aktsam och vill försöka att laga Barnen dukar även av och lägger i kompostpåse det som finns kvar på tallriken. Förskolans ökade resultat på föräldraenkäten visar att vårt arbete med barns inflytande och delaktighet också uppmärksammats av våra vårdnadshavare. Vi har jobbat mycket med att vara delaktiga och barnens lek, Är vi där och ställer öppna frågor och ger barnen tid att reflektera har barnen ökat sin förmåga att argumentera och att lösa konflikter själva med en dialog. Fokusområde: Skapa större förutsättningar att ge barnen ökat ansvar och inflytande utifrån barnens mognad. 6. Förskola och hem Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Lpfö 98 Reviderad 2010 Trots att vi personligen delade ut enkäterna och förklarade att det var viktigt för oss att ta del av vad de ansåg om förskolan så har endast 46% svarat. Vid utvecklingssamtal, uppföljningssamtal har vårdnadshavarna uttryckt stort förtroende för förskolans personal och verksamhet och intresse för ett gott samarbete finns. Vårdnadshavarna ser barnens utveckling och lärande och är intresserade vid utvecklingssamtalen. För många vårdnadshavare är förskolan den plats där man kan ställa frågor och få hjälp att veta var man ska vända sig. Målet uppfyllt i mycket hög grad. Vi stävar efter en god samverkan med hemmet genom att ha daglig kontakt där vi informerar dem om dagen kring deras barn och aktiviteter de kommande dagarna. Den kritik som finns är att vi inte fått in önskat antal svar på Brukarenkäten. I år delades enkäten ut personligen till enskild familj med uppmaning att fylla i den för att vi ska kunna utveckla verksamheten utifrån vårdnadshavares synpunkter. Vi måste hitta andra 7

8 Datum Sidan 8(10) alternativa lösningar. Många förstår inte vad frågorna betyder och översättningar finns inte på alla språk. Vid lämning/hämtning förs dagliga samtal med barnens vårdnadshavare. Utvecklingssamtal planeras kontinuerligt. Föräldramöten och gårdsfest. Fortsatt arbeta för att få 100 % uppslutning på föräldramöten. Innan start på förskolan bjuds föräldrar in till ett startsamtal med förskollärare, därefter till utvecklingssamtal två gånger per läsår. I övrigt bjuds det in till ytterligare samtal vid behov eller vid vårdnadshavares önskemål. Vårdnadshavare erbjuds 3-dagarsinskolning. Under dessa dagar deltar vårdnadshavarna hela tiden, de ges därmed en god möjlighet till insyn i förskolans arbete och verksamhet. Behövs mer tid för inskolning erbjuds det. Samtliga vårdnadshavare har möjlighet att utvärdera och påverka verksamheten genom kommunens årliga föräldraenkät. Från återkopplingen av denna enkät väljs nya utvecklingsområden ut inför kommande läsår. 7. Övergång och samverkan Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnets övergång till dessa verksamheter. Läroplan för förskolan, Lpfö98 rev S. 14 Den skola som ligger i vårt rektorsområde har vi haft mycket bra kontakt med. Möte med rektor, förskollärare och specialpedagoger har ägt rum där barn i behov av särskilts stöd lyfts. Ett överlämningsmöte har också ägt rum där en förskollärare från förskolan samverkat med en förskollärare från skolan. En förskollärare från förskolan har följt med barnen till skolan vid de två tillfällen som skolan bjudit in till. Föräldrar har fått information om våra överlämningsrutiner. Vi har följt den kommungemensamma plan för överlämning förskola till förskoleklass, fritidshem. Målet uppfyllt i hög grad. För att stödja de äldre barnens övergång till förskoleklass/fritidshem har samverkan med personal i förskoleklass, skola och fritidshem skett, där vi uppmärksammat och informerat om varje barns behov av stöd och stimulans genom samtal och överlämnande av dokumentation/verksamhetsbeskrivning. För att avrunda och avsluta förskoleperioden för de barn som går vidare till förskoleklass har vi planerat in både en enskild avslutningsaktivitet samt uppmärksamma dem vid förskolans sommarfest. När barnen slutar sin tid på förskolan samlas barnens dokumentationer och bilder som sedan överlämnas till barn och vårdnadshavare.samt avslutas med en avtackning på vår sommarfest. Övergång mellan avdelningar: Barnens tidigare personal är alltid delaktig i övergången till barnets nya avdelning. Vid behov informeras den nya personalen genom samtal om barnet. Vid arbete med övergång och samverkan med barn med rätt till särskilt stöd har personalen samtal mellan den tidigare och nya avdelningen. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Mål : 8

9 Datum Sidan 9(10) All personal tar ansvar för att vi ska ha en god arbetsmiljö på förskolan Att förskollärarna och förskolechef utvecklar det systematiska kvalitetsarbetet. Genom medarbetarenkäten ser vi att arbetsmiljön är mycket god på förskolan. Vi tar ansvar för att alla ska ha en hållbar arbetssituation och hjälper varandra Över avdelningarna om det inte finns vikarier att tillgå. Vi har även blivit bättre på att skriva minnesanteckningar vid avdelningsmöten och lägga in i Edwise. uppnått i hög grad Ett utvecklingsområde som vi måste fortsätta att arbeta med. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål Göra barnen medvetna om sin delaktighet i naturens kretslopp i praktiken. Verksamheten ska utformas så att barnen får en medvetenhet om kompostering. Barnen har blivit mer medveten om varför vi skrapar tallriken och det hamnar i kompostpåsen. De äldre barnen kan återberätta vad som sker med matavfallet. Samtidigt kommit till insikt om att man bara ska ösa på så mycket mat som man tror sig orka äta upp. uppnått i hög grad Vi ser att barnen tycker det är roligare att skrapa av maten när de börjar förstå att det blir jord genom att läsa böcker se på bilder. Jord som de sedan sådde frön i som grodde och började växa till en planta. Focusområde: Se över hela källsorteringen och utveckla den mer på förskolan Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet EKONOMI Förskolans nyckeltal ligger i nivå med jämförbara kommuner. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Mål Verksamheten ska utformas så att barnen får möjlighet att uppleva olika kulturer genom musik. Musiken och rytmen har vi gemensamt var vi än kommer ifrån i världen 9

10 Datum Sidan 10(10) Genom att lyssna på musik från olika delar av världen och ser de små barnens takt till dessa rytmer talar det för sig själv. Vi behöver bli bättre på att fråga efter vårdnadshavares tips på musik. Vi kan även se att våra barn blivit mer intresserad av och nyfiken på vad vardagliga saker heter på olika språk och varför vi äter olika maträtter. Bedömning : Uppnått i hög grad Analys : Spelat musik från olika länder och använt Ipad för att söka fram barnvisor. Ser att det här är ett utvecklingsområde då musik ofta är något alla kan ta till sig. När vi pedagoger deltar nära och är intresserade så växer nyfikenheten hos barnen. Vi behöver ta till oss kunskap och tips från vårdnadshavare mer än vad vi gjort. Vid matsituationer har vi t.ex. benämnt vad som finns på bordet på de språk som det finns barn representerade från och självfallet om barnet själv vill berätta. Samtidigt blev samtalen om varför vi äter olika maträtter. Focusområde: Använda rytminstrument och fråga och ta del av vårdnadshavares tips på musik. 10