Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Månen

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Månen

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, sida 8-9 skolan och fritidshemmet 3. Uppföljning, utvärdering och sida 9-10 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Att få barnen förstå att det finns olika uppleveler, alla tänker inte lika. Utifrån mognad och förmåga får barnen ta eget ansvar. Vi arbetar utifrån likabehandlingsplanen. Vi lär oss om våra olika kulturer. Vi diskuterar trivselregler och vårt förhållningssätt mellan varandra. Det är viktigt för oss att vårdnadshavaren känner sig trygg. Lämning och hämtning Vi bemöter barn och vårdnadshavare med respekt. Har en öppen dialog för att skapa trygghet hos personalen och vårdnadshavarna. Vi försöker lära oss hälsningar på de olika språken. I tamburen Vi hjälper barnen vid på och avklädning men samtidigt uppmuntrar dem till att prova själv (i deras egen förmåga) Vi hänger upp flaggor och hälsningar på de språken vi har på avdelningen. Vi sätter upp bilder och annan information i tamburen så att vårdnadshavarna får ta del av verksamheten. Matsituationen Barnen får ta sin egen mat i den mån de kan. Vi uppmuntrar dem till självständighet. Det är viktigt att barnen får prova på själva för att utveckla sin självkänsla. Vi uppmuntrar barnen till att smaka nya saker. Vi lär ut ett trevligt bordsskick. 4

5 Vi sätter ord på det vi gör/ser och förstärker även med bilder och tecken. Samling Vi uppmärksammar alla barn genom att vi lär oss varandras namn. Vi tränar på att barnen ska lära sig turordning. Vi uppmärksammar alla barn och uppmuntrar barnen till att våga göra sig hörda. Vi har gemensamma samlingar två gånger i veckan, där vi sjunger, dansar och rör på oss. Det skapar en bra gemenskap mellan avdelningarna. Lek Vi erbjuder pedagogiska lekmiljöer som stimulerar samspel mellan barnen. Det ska utveckla deras nyfikenhet och fantasi. Miljöerna ska vara anpassade utifrån genus och etniska perspektiv. Vi arbetar med självkänsla och empati. Hur man är en bra kompis. Regler och rutiner Arbetslaget har samma förhållningssätt. Vi vuxna är förebilder för barnen. Vi planerar vardagen efter barnens rytm. Rutiner skapar trygghet. Vi respekterar allas trosuppfattning men det är viktigt att både personal och vårdnadshavare visar förståelse för varandra. Vi firar födelsedagar och svenska traditioner. Vi visar även intresse av andra traditioner genom att prata med barn och vårdnadshavare som kommer från andra kulturer. Genus Vi introducerar alla barn, oavsett kön, för samma lekar och material. Vi strävar efter att alla barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: 5

6 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 6

7 Vi ska ge barnen positiv förstärkning, stimulera barnen till att våga, vilja, jag kan, det är inte farligt att misslyckas. Vi vuxna ska föregå med gott exempel. Vi lånar böcker från biblioteket som passar den aktuella barngruppen. Språkdomäner kommer att användas i samtal med vårdnadshavare. Samling Vi har samlingar där vi arbetar med olika projekt och teman utifrån barnens intresse. På så sätt utvecklar vi barnens självkänsla och nyfikenhet. Vi använder temabunden sångpåse på samlingarna. Vi använder Babblarna som ett språkstimulerande redskap. Vi använder tecken och bildstöd till våra sånger och sagor. För att stimulera barnens språkutveckling. Fruktstund. Matsituation Vid matsituationerna ger vi alla barn talutrymme. För oss är det viktigt att sätta ord och tecken på de olika sakerna runt omkring oss. Vi har även bildstöd som ligger på varje bord, där barn utan språk kan göra sig förstådd. Vi tränar varje dag på uppförandet. Det är viktigt att barnen får förståelse för turordning, och träna på sitt bordsskick. Vi tränar varje dag på att duka av och på maten. Hallsituation I hallen hänger vi upp bilder på olika klädesplagg som visar i ordning hur barnen kan klä på sig. Det gör att barnen lättare kan lära sig att klä på sig själva. Vi finns som stöd och hjälper dem vid behov. Vi beskriver och benämner plaggens namn för att sätta ord på saker. Vi visar tydligt att barnen får ta ansvar för sina egna saker. Te.x. hänga upp kläderna och sätta upp skorna på hyllan. Via vädertavlan i hallen kan barnen själva se vilka kläder som passar efter vädret. Lek och skapande Vi skapar en miljö som inbjuder till utforskande och kreativitet. Vi uppmuntrar barnen till att vara självständiga individer. Vi vill att barnen ska leka själständigt men att vi pedagoger ändå finns med som stöd eller inspiration (som t.ex. medkonstruktör inom skapandet). Barnen får själva ta ansvar för att plocka fram och plocka undan efter sig. Vi delar in barnen i grupper för att få en lugnare atmosfär. 7

8 Dokumentation Vi synliggör barnens utveckling genom pedagogisk dokumentation. Vi använder pedagogisk dokumentation som en grund vid vår planering för att skapa optimala förutsättningar till barnens utveckling och lärande. (Aktiviteter och miljö som är anpassade för just våra individer). Vi utnyttjar vår fotoram i tamburen för dokumentation. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Genom att vi utgår från barnens intresse så låter vi dem påverka verksamheten. Vid pyssel och skapande så ska vi ha olika alternativ som barnen kan välja på. Genom observation kan både miljö och materiella ting anpassas utifrån barnens intressen och behov. Vid matsituationen låter vi barnen beskriva och välja vilken smörgås och pålägg de vill ha. För de barn som inte har språket använder vi bildstöd vid matsituationen. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra, lösa konflikter och vara en bra kompis. Vi pedagoger finns tillhands som stöd. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer 8

9 Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Vi har inskolningssamtal, uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, portfoliosamtal, föräldramöten, trivselkväll och luciafirande. Innan inskolning skickar vi inbjudan till inskolningssamtal och informerar vårdnadshavare hur inskolningen kommer gå till. Vid behov finns inskolningsstöd tillgängligt. Vi har en öppen dialog med vårdnadshavarna. Dem är alltid välkomna med sina tankar och åsikter. Vi har även en brevlåda där föräldrar anonymt kan komma med tankar och synpunkter. Vid behov använder vi telefontolk. Vi har somaliskt och arabiskt språkstöd en gång i veckan. Föräldrarinflytande/delaktighet: Vi strävar efter att ha en öppen och bra dialog med vårdnadshavare. Planeringskalendern uppdateras varje vecka så vårdnadhavare får en inblick på vad vi gör. Vi gör vårdnadhavare delaktiga i vårt bokprojekt. Vi synliggör vårt arbete kring läroplanen via dokumentation i hallen som vårdnadshavare tar del av. Varje barn har sin egen portfoliopärm som vårdnadhavare kan ta del av för att se barnets utveckling. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: 9

10 Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Vi har tydliga planer för överlämnande mellan verksamheterna. Vi har en tydlig plan för överlämnande av Portfoliopärmen. Vi har i vår överlämnandeplan tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. Vi ser över rutinerna kontinuerligt för hur överlämnandet mellan verksamheterna ska gå till. Innan överlämnandet får barnen besöka den nya verksamheten tillsammans med pedagog. För att skapa trygghet. 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och 10

11 att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Personalen använder portfolio för att synliggöra varje barns utveckling Personalen använder dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger Personalen använder kontinuerligt barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten Personalen använder TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen Personalen använder systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Personalen reviderar arbetsplanen utifrån uppföljning/utvärdering Personalen tar del av resultatet av föräldraenkäten, förändrar och utvecklar verksamheten utifrån detta Personalen har tre dagar för planering och uppföljning per år Vi använder oss av årshjulen. 11