Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Transkript

1 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa kvaliteten på förskolan. Alla avdelningar arbetar inte med allt på samma gång och på exakt samma sätt, men vi arbetar alla mot samma mål med utgångspunkt i läroplanen. Den svarta texten är utdrag ur läroplanen för förskolan (lpfö) och den gröna texten visar vilka mål som prioriteras på förskolan under hösten och våren 2012/2013 och hur vi arbetar med dem. V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn (vx),

2 Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Prioriterade mål för förskolan 2012/2013: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Diskussioner och reflektioner med barnen i den dagliga verksamheten. Bland annat om olikheter och likheter, alla är vi olika, men lika mycket värda. Dialog med barnen om hur vi ska göra för att alla ska trivas på förskolan. Vi, pedagoger och barn, hjälper varandra vid alla situationer. Barnen lär sig att se när andra behöver hjälp Vi ger barnen förtroende och låter dem ta ansvar. Vi vill se att alla barn visar respekt för varandra genom att barnen har förmågan att lyssna på varandra och att respektera att nej är nej. Barnen ber om hjälp i olika situationer, t.ex. i konflikter. Så att vi tillsammans kan lösa det på bästa sätt. Frågeställningar som hur kan vi lösa konflikter på bästa sätt?, är ständigt närvarande.

3 Sid 3 (10) Vi pratar hur viktigt det är att alla får vara med i leken Vi ger barnen möjligheter att ex hjälpa varandra. Vi är goda förebilder och lyssnar aktivt på barnen och hjälper dem att reda ut saker på ett bra sätt. Vi pratar om djur och natur och ger barnen kunskap. Vi är medupptäckare och förebilder. Vi skräpar inte ner och plockar upp skräp. 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål identitet och kroppsuppfattning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

4 Sid 4 (10) Vi arbetar ofta i smågrupper, där varje barn får möjlighet att höras och bli sedd. Varje barn får komma till tals. Barnen ges utmaningar, som ger ett lärande i sig. Vi sätter leken i centrum. Barnen får möjlighet att prova själv och/ eller hjälpa till, vilket ger en delaktighet i verksamheten. Motoriken tränas mycket utomhus, då barnen leker, springer, hoppar över stock och sten. Inomhus vid olika aktiviteter, såsom miniröris. Vi uppmuntrar barnen äta frukt, lunch och mellanmål. Magen blir glad, Barnen ska orka leka hela dagen!! Mål språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

5 Sid 5 (10) Vi går till biblioteket, barnen väljer böcker. Vi läsvila, för de barn som är vakna. Vi diskuterar, sjunger, ramsar och tramsar med barnen om enkla, lätta vardagliga saker. Vi delar in barnen i mindre grupper där vi sett att behovet av språkstimuland varit större. I gruppen arbetar man med språk på olika sätt, bland annat genom att spela spel, ha munmotorikövningar t.ex. blåsa såpbubblor, bubbla med sugrör i såpvatten, blåsa på fjädrar mm. Syftet med grupperna är att i liten grupp få möjlighet att i lugn och ro hålla på länge med det som intresserar. Arbetar med rim och ramsor, sång och dans på exempelvis samlingen och i den dagliga verksamheten. Vi uppmuntrar barnen att skriva sitt namn på t.ex. teckningar mm. De lite äldre barnen, många av dem vill skriva, och letar runt om i miljön efter ord att skriva av, t.ex. allas namn på avdelningen. Vi använder oss av tecken som stöd och har nya tecken varje vecka som vi övar på. På samlingarna har vi några sånger som vi har tecken till, barnen är mycket intresserade att lära sig tecken. Vi arbetar i smågrupper i Ateljén. Vi uppmuntrar och ger barnen möjligheter att använda språk och tecken för att kommunicera med varandra. Vi använder språket som ett redskap. Mål matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

6 Sid 6 (10) Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Vi ställer frågor till barnen, som leder till problemlösningar. Vi benämner färger, antal, former, lägesord och mycket mer när vi pratar med barnen. Vi ställer utmanande frågor. Vi räknar i vardagen. Lär oss enkla figurer, såsom cirkel, kvadrat och triangel samt lär oss några av grundfärgerna. Jämför begrepp exempelvis liten och stor Vi tränar på lägesord, såsom på, i, under, över osv. Mål naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,

7 Sid 7 (10) Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, I vårt temaarbete får barnen fundera och sätta ord på vad tror ska hända innan vi gör själva experimentet. Vi pratar också om de har sett nått liknande i naturen, för nästan alla experiment bygger på naturfenomen. Ofta har vi en stund efter där vi reflekterar tillsammans, och barnen ritar vad som hände under experimentet. Vi har märkt att det förstärker det som vi gjorde innan. Alla grupper går på utflykter, då har de med olika övningar studerat naturen i närmiljön. De har tagit reda på vad för djur som lever i vår skog, förutom de som de ser själva. Träden som växer, vad heter de? Pedagoger och barn har letat i böcker och på datorn efter fakta. Barns frågor om naturvetenskap kommer vid fler tillfällen än på utflykter, t.ex. när vi är ute på gården så följer vi naturen på nära håll. Deltar i Skräpplockarveckan. Vi jobbar med NTA- tema. Där har vi haft tillfällen varje vecka där vi gör experiment, vissa i mindre grupp och en del i större. Barnen får lära sig namn på de vanligaste förekommande träd, buskar och djur. De lär sig känna igen träden och buskarnas blad. Vi introducerar olika material. Barnen får bekanta sig med och prova på dessa tillsammans med oss pedagoger. Vi utnyttjar barnens vetgirighet, intresse och nyfikenhet. Vi forskar tillsammans med barnen och ger dem utmaningar

8 Sid 8 (10) Vi använder oss av naturens material ex. snö, sand, pinnar, kottar, stenar mm. 2.3 BARNS INFLYTANDE Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Vi samtalar med barnen om vår verksamhet, vad vi har för planer för dagen. Vi tyder barnens signaler (de som inte har språket än) Barnen har möjlighet att påverka sin situation. Vi pratar med barnen om vad som är rätt och fel i olika situationer. Barnen lär sig ta ansvar vid konflikter med stöd från pedagog.

9 Sid 9 (10) 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Tydlig kommunikation mellan förskolan och hemmet. Inskolningen anpassas efter barnets behov. Möjlighet till vårdnadshavares delaktighet. Vår inskolning har ett tydligt basupplägg som vårdnadshavarna delges den första dagen. Inskolningen anpassas efter barnens behov. Vårdnadshavarna är delaktiga under inskolningen. Vi har en tydlig kommunikation mellan hemmet och förskolan. Det är viktigt för oss att vårdnadshavarna litar på oss, och att de och barnen känner sig trygga på förskolan. Vi har utvecklingssamtal 2 ggr/år. Vi utgår efter en väl utarbetad mall (individuell utvecklingsplan). Vi har ett föräldramöte 1 ggr/termin. Då har vårdnadshavarna möjlighet att komma med förslag gällande verksamheten. Vi tar fasta på de förslag vårdnadshavarna ger. 2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och

10 Sid 10 (10) avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. 2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Vi dokumenterar, reflekterar och utvärderar verksamheten kontinuerligt Vi dokumenterar genom foton, intervjuer och reflektioner med barnen Vi ställer frågor, såsom vad tyckte du var roligast, tråkigast mm. Vi ändrar och förbättrar. Vi har en digital fotoram i hallen, som barn och föräldrar kan titta på. Tanken med den är att barnen ges möjlighet till att reflektera med varandra, pedagoger och föräldrar, utifrån bilderna. Bilderna byts ut varje dag. Vi arbetar utifrån ett årshjul. Barnen har en varsin portfoliepärm. Det ger barnen möjlighet att se tillbaks och även bli medveten om sin utveckling och sitt lärande.