förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Transkript

1 förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN LÄSÅRET

2 Läsårets nyfikenhetsfråga: Vad kan hållbarhet vara? Vision Barnens utveckling och lärande i fokus: i en verksamhet som utgår från barnens intresse, erfarenheter och verklighet, som är meningsfull för barnen och där barnen har lust att lära. Med ett hållbart ledarskap och med en hållbar organisation där vi lär och utvecklas tillsammans, med och av varandra, och där processer och resultat är synliga och påverkar det fortsatta arbetet. Pedagogiska året Det visar de fasta aktiviteterna som händer i verksamheten och vad pedagogen gör. Vårt läsår börjar med inskolning och projektet sommaruppgiften. Därefter har vi en utvecklingsdag som ger inspiration till och är starten på läsårets övergripande nyfikenhetsfråga., Vad kan hållbarhet vara? På utvecklingsdagen förbereder arbetslagen hur just deras projekt ska starta. Varje projekt dokumenteras och reflekteras tillsammans med barn och kollegor. När projektet är slut sammanställs dokumentationen till en berättelse över arbetet. Därefter påbörjas ett nytt projekt som hänger ihop med läsårets nyfikenhetsfråga Vad kan hållbarhet vara? I slutet på varje månad har vi en reflektionsvecka och då reflekterar, analyserar och färdigställer vi den dokumentation som vi hittills har över projektet. Dessutom dokumenterar och tittar pedagog och barn på den lärmiljö de är ansvariga för. I slutet av terminen gör varje arbetslag en sammanställning och utvärdering av alla sina projekt. Dokumentation: Syftet med dokumentationen Med hjälp av dokumentationen undersöker och analyserar vi valda delar av det vardagliga förskolearbetet för att följa och utvärdera förskolans kvalitet och för att skapa goda villkor för barnens lärande och utveckling. Detta läsår dokumenterar vi det vi gör tillsammans med barnen i projekten. Att förbereda sig inför ett projekt När ett projekt startar förbereder vi det genom att diskutera varför vi startar just detta projekt och formulerar en nyfikenhetsfråga. Vi funderar över vilka Lpfö mål som kan ingå i projektet. Vi skriver också ner vilka val vi gör och varför vi valde så. Detta gör vi på Lotusblomman. När projektet är i gång Pedagogerna eller barnen dokumenterar det som barnen gör och säger när de håller på med projektet. Dokumentationen reflekteras tillsammans med barnen. På varje arbetslagsplanering reflekterar alla över den senaste dokumentationen. Det är dokumentationen som bestämmer hur vi ska gå vidare, vad vi ska ge tillbaka till barnen.

3 Så här reflekterar vi: Reflektion 1. Beskriv vad barnen gör. 2. På hur många olika sätt kan vi förstå det här? 3. Vad vet du nu som du inte visste innan? 4. Hur ger du det tillbaka till verksamheten? Varje gång vi reflekterar över dokumentationen från projekten använder vi planeringsdokumentet. När projektet är slut När projektet är slut ska det sammanställas och utvärderas. Vi använder den dokumentation som vi har samlat under projektets gång. När vi sammanställer projektet funderar vi över vilka val vi har gjort och varför vi gjorde de valen och vilka nyfikenhetsfrågor vi ställde. Vi beskriver också barnens teorier och vad som intresserat barnen mest. Vi frågar barnen och ibland föräldrarna om efter deras reflektioner över projektet. I sammanställningen finns också de sidospår som inte hörde ihop med projektet. Vi använder underlaget Utvärdering av projekt. När projektet och berättelsen ska rektor också ha ett exemplar. Hur dokumentationen förvaras Det är verksamheten som äger dokumentationen. Den finns i verksamhetens pärm. Verksamhetens pärm finns antingen i datorn i en mapp eller i pappersform i en pärm. I verksamhetens pärm samlas det som har betydelse för arbetslagets pedagogiska arbete: Styrdokument (Lpfö, prioriterat mål, grön flagg) Vår pedagogiska idé (verksamhetsplanen) Projekt Nyfikenhetsfrågor med reflektioner Avslutade projekt som är sammanställda och utvärderade dvs berättelsen om projektet. Pedagogiska samsyner Utvärdering dvs sammanställningar av projekten under terminen.

4 Decem ber Nove mber Oktober September Augusti Pedagogiska läsåret Vad händer i verksamheten Inskolning Projekt sommaruppgift APT 13/8 Alm 14/8 Få APT 27/8 Få 28/8 Alm Utvecklingsdag 28/8 Få 29/8 Alm Reflektionsvecka (35) Projektet börjar. Projektarbete i större eller mindre grupper Föräldramöte Vad gör pedagogen Pedagogens huvuduppdrag är att observera och dokumentera vad barnen gör och säger i sommaruppgiften. Inskolning Lärmiljöerna Bestäm vilken lärmiljö varje pedagog är ansvarig för. Därefter pratar respektive pedagog med barnen Vad kan hållbarhet vara? Börja planera för projekt Inspirationsdag för temat Vad kan hållbarhet vara? Fm med Naturskolan Em planering av första projektet i arbetslagen Använd: Lotusblomman projektet. Projektet har börjat och presenteras på föräldramötet Introduktionssamtal APT 26/9 Få o.alm Reflektionsvecka (39) Projektarbete i större eller mindre grupper APT 16/10 Få 18/10 Alm Reflektionsvecka (44) Projektarbete i större eller mindre grupper Reflektionsvecka (48) Utveckl. dag 14/12 Få Alm Julaktiviteter Lyssna på föräldrarnas berättelse om deras barn och förväntningarna de har på förskolan Skolverkets stödmaterial Uppföljning, utvärdering och utveckling ska vara läst. projektet Gemensam reflektion av dokumentationen från projektet. Ta med dokumentationen! projektet Utvärdera alla projektberättelserna. Använd: Utvärdering av projekt Planera för julsammanslagningen

5 Juni Maj April Mars Februari Januari Vad händer Pedagogens uppdrag Inskolning Pedagogens huvuduppdrag är att observera och dokumentera vad barnen gör och säger. Projektarbete Juluppgift? Reflektionsvecka Projektarbete i större eller mindre grupper Reflektionsvecka Projektarbete i större eller mindre grupper Påskaktiviteter Utvecklingsdag Reflektionsvecka Projektarbete i större eller mindre grupper Utvecklingssamtal Reflektionsvecka Projektavslutning med föräldrar och barn Utvärderingsdag Planering av hösten Sommarverksamhet och sammanslagning projektet projektet Preliminärt språk och kommunikation/modersmålsstöd Alla BSF Lund Öster s förskolor. projektet Beskriv vad barnet gör i projektet och lyssna på föräldrarnas önskemål Utvärdera alla projektberättelserna. Använd: Utvärdering avprojekt Redovisning av projektsammanställning

6 LOTUSBLOMMA Förbereda ett projekt Skapande Inflytande Matematik Värdegrund Lek Projekt: Modersmålstöd Första nyfikenhetsfrågan: Varför valde ni denna nyfikenhetsfråga: Normer och värden Naturvetenskap och teknik Språk och kommunikation Helhet/allsidighet

7 Skapande utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Lek utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, Normer och värden öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Inflytande utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, LOTUSBLOMMA utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Matematik utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, LÄROPLANEN Naturvetenskap och teknik utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Språk och kommunikation tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, Värdegrund Trygghet - Det ska kännas bra för alla att vara i förskola/skolan Ansvar - Vi tar hand om varandra och vår skola/förskola Respekt - Vi ska vara rädda om varandra, lyssna på varandra och följa reglerna. Jämlikhet - Alla är lika viktiga och betyder lika mycket. Empati - Vi bryr oss om varandra och försöker förstå hur andra känner sig. Modersmålstöd som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Helhet/allsidighet utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinations förmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

8 Veckoplanering Måndag: Planering datum: Tisdag: Onsdag: Torsdag: Fredag: Vår nyfikenhetsfråga Vår dokumentation Hur ska ni dokumentera det som barnen gör och säger? Vem ska dokumentera det som barnen gör och säger? Dokumentationen ska samlas tillsammans med detta papper! Reflektion Efter att dokumentationen på nyfikenhetsfrågan är insamlad reflekterar ni: 5. Beskriv vad barnen gör. 6. På hur många olika sätt kan vi förstå det här? 7. Vad vet du nu som du inte visste innan? 8. Hur ger du det tillbaka till verksamheten, vilken är nästa nyfikenhetsfråga? Vilka val gör ni och varför Skriv ner vilka val ni gjorde. Vad valde ni bort och varför valde ni bort det? Vad valde ni och varför?

9 Spaltdokumentation DATUM: GÖR SÄGER REFLEKTIONER

10 Utvärdering av projekt En berättelse VAD rubrik, avdelning/grupp/datum VARFÖR Skriv ner vilka nyfikenhetsfrågor ni har arbetat med och varför ni valde just dem. Skriv vilka val ni gjort och varför. Vilka mål i Lpfö har varit med i projektet? Titta på Lotusblomman ni fyllde i när projektet startade. HUR Berätta om projekt ni har arbetat med. Använd foto och den dokumentation som ni har samlat in under projektet. Hur började projektet, hur slutade det och vad hände där emellan? Ge exempel i berättelsen på vad barnen gjorde och vad de sa. SIDOSPÅR Finns det sidospår? Vilka och varför uppstod de? ANALYS Varför blev det som det blev? Varför fungerade vissa saker men inte andra? Hade ni kunnat göra andra val? Fundera över: Barnens delaktighet och inflytande Hur var barnen delaktiga? Skriv med: Brödtext (ex. Times New Roman 12 p) Maila berättelsen till eva.grandelius@lund.se Intressant, roligt och meningsfullt Vad har intresserat barnen mest? Hur visade barnen att det var intressant, roligt och meningsfullt? Kommunikation och samspel Hur samspelade barnen? Hur samspelade pedagogerna med barnen? Hur samspelade barn och miljö? Kunskap Vad utvecklade barnen ett förändrat kunnande om? Vad utvecklade pedagogerna för nya kunskaper? Förutsättningar, organisation och struktur Hur påverkade organisationen och strukturen? Föräldrars reflektioner och reaktioner Vilka reflektioner hade föräldrarna? Var föräldrarna delaktiga och hur var de delaktiga?