- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

Transkript

1 NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER (Spridda utdrag ur Lpfö-98 som är baserad på SKOLFS 1998:16. Ändring införd t.o.m. SKOLFS 2006:22) - Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. - Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den önskade kvalitetsutvecklingen i förskolan. - Riktlinjer för personalen i förskolan anger det ansvar arbetslaget har för att arbetet inriktas mot målen i läroplanen. - Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Arbetslaget skall ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten och se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten /JAH

2 2. MÅL OCH RIKTLINJER (utdrag ut LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN, 1998, ss 7-9. NUMRERINGARNA nedan är mina/jah) Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den önskade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Riktlinjer för personalen i förskolan anger dels det ansvar som vilar på alla som arbetar i förskolan, dels det ansvar arbetslaget har för att arbetet inriktas mot målen i läroplanen. MÅLEN (2.1 Normer och värden) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar 1) öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar 2) förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 3) sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen 4) förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och 5) respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (2.2 Utveckling och lärande) 6) utvecklar sin identitet och känner trygghet i den 7) utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära 8) utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga 9)känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 10)utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar 11) utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 12)utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sittvälbefinnande 13) tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld 14) utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar 15) utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner 16) utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 17) utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker 18) utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang 19) utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum 20) utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur 21) som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (2.3 Barns inflytande) 22) utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 23) utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 24) utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

3 FÖRSKOLA I BRYTNINGSTID (valda utdrag ut Skolverkets rappport 239, Kursiveringarna nedan är mina /JAH)) De svenska läroplanerna både förskolans och skolans innehåller ( ) övergripande målbeskrivningar för att stärka det professionella utrymmet och tanken om s.k. deltagande målstyrning är en viktig utgångspunkt. Ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete ses som en viktig förutsättning för ett lyckat resultat.(fotnot: Deltagande målstyrning innebär att de som berörs av målen också ska delta i bearbetningen och konkretiseringen av målen). ( ) Målen i läroplanen är formulerade som strävansmål och anger vad förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar i olika avseenden. De beskriver således verksamhetens processer snarare än färdiga resultat. En konsekvens av detta är att det enskilda barnets resultat inte ska bedömas eller utvärderas.( ) Förskolans läroplan skiljer sig därmed från skolans där även uppnåendemål formuleras och där elevernas prestationer som ytterst uttrycks i betygen är ett viktigt resultatmått. Tyngdpunkten i förskolans läroplan ligger däremot på att barn ska utveckla lust och nyfikenhet samt en tilltro till sin egen förmåga inte uppnå en viss bestämd kunskapsnivå.( ) I försöken att bedöma kvalitet inom förskola och skola talar man ofta om tre olika aspekter av kvalitet: struktur-, process- och resultatkvalitet.( ) Strukturkvalitet handlar om ramar och yttre förutsättningar som förskolepersonalen inte kan påverka (t ex. barngruppernas storlek och sammansättning, tillgången till utbildad personal och vikarier samt lokalerna och den inre miljön ).(..) Processkvalitet handlar om det som sker i verksamheten, i de processer som äger rum i förskolan (t.ex. hur personalen tänker och handlar, vad som sker i mötet mellan personalen och barnen samt i mötet mellan barnen). Resultatkvaliteten rör måluppfyllelse och resultat, d.v.s. om verksamheten uppnår det som eftersträvas. Resultat i förskolan kan definieras och studeras på olika sätt. En form av resultat är servicekvalitet, där man talar om resultat i termer av uppnådd service, t.ex. hur föräldrar uppfattar mötet med förskolan, i vad mån de är nöjda med verksamheten, men också hur de ser på väntetider, tillgänglighet och möjligheterna att själv välja förskola för sina barn. Servicekvalitet studeras i de flesta kommuner i form av brukar- eller nöjdhetsundersökningar, där föräldrarna tillfrågas om hur nöjda de är med förskolan i olika avseenden.( ). Resultatkvalitet kan även definieras som pedagogisk kvalitet, vilket i förskolesammanhang bl.a. kan avse hur verksamheten utvecklas irelation till läroplanens mål.(..) Här är det väsentligt att utgå från att förskolans läroplan endast innehåller strävansmål, d.v.s. mål som beskriver önskvärda processer snarare än färdiga resultat. Detta innebär att resultatkvalitet, i form av pedagogisk kvalitet, inte går att särskilja från processkvalitet i förskolan. Verksamhetens utformning och de processer som pågår blir samtidigt en del av resultatet. Sammanställning av forskning visar att diskussionen kring vad som är resultatkvalitet i förskolan inte är särskilt utvecklad.(..) Uppnåendemål är en utgångspunkt för att värdera elevernas kunskaper i syfte att göra nationella jämförelser av kvaliteten, medan strävansmålen handlar om verksamhetens inriktning och den kvalitet det vardagliga arbetet ska sträva efter. I förskolan skall verksamheten utvärderas i relation till strävansmålen, men det enskilda barnets resultat skall dock inte utvärderas.(..) 1

4 I vissa fall innehåller arbetsplanerna en blandning av strävansmål- och uppnåendemål, vilket tyder på att man har svårt att skilja mellan de två målnivåerna. Att utvärdera strävansmålen genom att observera och dokumentera enskilda barn är vanligt förekommande i fallförskolorna. I vissa fall blir barnens utveckling en mätare på verksamhetens kvalitet, vilket är tveksamt i förhållande till läroplanens skrivningar om att det enskilda barnets resultat inte ska utvärderas i förskolan. Sammanfattning och diskussion (valda delar/jah) Förskolans läroplan har flera likheter med den obligatoriska skolans. Det finns dock en avgörande skillnad. Förskolans läroplan innehåller endast strävansmål och anger vad förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar i olika avseenden. Målen har således fokus på verksamhetens processer. En konsekvens av detta är att det enskilda barnets resultat inte ska bedömas eller utvärderas. Detta uttrycks tydligt i förskolans läroplan (..) Förskolans läroplan skiljer sig därmed från skolans där även uppnåendemål formuleras och där elevernas prestationer som ytterst uttrycks i betygen är ett viktigt resultatmått. Tyngdpunkten i förskolans läroplan ligger däremot på att barn ska utveckla lust och nyfikenhet samt en tilltro till sin egen förmåga inte uppnå en viss bestämd kunskapsnivå.(..) I flertalet fall kommuner behandlas förskola och skola gemensamt i skolplan och kvalitets redovisningar. I dokumenten läggs tonvikten på det som betraktas som gemensamt vad gäller verksamheternas uppdrag och mål utan att problematisera att förskola och skola delvis har olika typer av mål. Detta leder till att gränsen mellan strävansmål och uppnåendemål blir flytande och inte synliggörs. Ibland får det till följd att skolans mål blir norm även vid bedömningar av förskolans verksamhet. En av de 10 fallkommunerna har i skolplanen formulerat egna uppnåendemål för förskolan, vilket strider mot intentionerna i läroplanen. Men det finns också kommuner som formulerat mer verksamhetsspecifika mål utifrån strävansmålen i förskolans läroplan, där måluppfyllelse mer systematiskt bedöms i relation till barnens gensvar på det som verksamheten erbjuder, om barnen är trygga, trivs och har roligt. Detta är ett sätt att involvera barnen i bedömning av förskolans måluppfyllelse, utan att bedöma deras prestationer.(..) Skolverket anser att det finns problematiska inslag i den pågående utvecklingen. Att utvärdera enskilda barns prestationer i relation till uppnåendemål strider mot läroplanens och reformens intentioner. Det är därför angeläget att skillnaderna mellan uppnåendemål och strävansmål tydliggörs och blir föremål för en fördjupad diskussion på olika ansvarsnivåer i systemet. Det är också angeläget att utveckla utvärderingsmodeller med strävansmålen som grund.(..) Skolverket ser att barns lärande tillmäts allt större betydelse i förskolan efter reformen. En sådan utveckling ligger i linje med reformens intentioner att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag. Skolverket anser emellertid att en alltför stark betoning på tidigt formellt lärande kan få negativa konsekvenser som strider mot andra övergripande mål i läroplanen. I förskolan ska omsorg, fostran och lärande ses som en helhet och i uppdraget ingår att utveckla barns lust och nyfikenhet och att främja barns allsidiga utveckling. Det är därför angeläget med en fördjupad diskussion bland ledningsansvariga och professionella kring vad begreppen utveckling och lärande innebär för barn mellan 1 5 år i förskolan. En sådan diskussion kan bidra till att stimulera förskolans fortsatta pedagogiska utveckling. 2

5 Arbetsinstruktion Formulera egna mål! Syftet med denna uppgift är att ni ska få pröva på att formulera egna mål. ARBETSFORM REDOVISNINGSFORM TIDER grupparbete resultatet redovisas på blädderblocksblad grupparbete börjar klockan. redovisningen börjar klockan. FÖRSLAG TILL ARBETSGÅNG: 1 Välj ut ett område i er förskola som känns angeläget att utveckla. 2 Formulera ett verksamhetsmål (uppnåendemål) inom detta område. 3 Förklara /förtydliga i målformuleringen ingående nyckelord dvs.formulera målkriterier och /eller ordförklaringar 4 Sammanfatta resultatet på ett blädderblocksblad och ta med det till återsamlingen.