VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

Transkript

1 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering. Lärstilar ingår i enhetens lokala pedagogiska planeringar. Enhetens handlingsplan för genus går att spåra i samtliga verksamhetsplaner och är levande dokument. o Kommunala mål Enheten definierar inom vilket område vi vill vara mer attraktiva än omkringliggande skolor. Det systematiska kvalitetsarbetet - Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö, de kommunala skolorna ska vara mer attraktiva än friskolorna. Hälsa - samtliga skolverksamheter ska arbeta förebyggande mot kränkande behandling utifrån forskningsbaserade metoder. Handlingsplan mot kränkande behandling ska finnas och fungera på alla skolor. o Enhetens mål All personal upplever att de nyttjar sin yrkeskompetens. Enhetens samtliga verksamhetsplaner är synliggjorda på hemsidan för all personal samt brukare. Det syns på alla avdelningar att vi arbetar med barns lärstilar.vi har en gemensam definition på vad som kännetecknar professionell kommunikation. Våra brukare upplever att vi är professionella i vår kommunikation.

2 Ur LPFÖ Genus Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende kön. Verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Språk Att barnen utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta och reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, samt ökar sitt ord- och begreppsförråd, att tala inför grupp och att reflektera över sitt handlande. Hälsa/miljö Att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Barnen ska få tillfälle att utveckla självständighet och tilltro till sin egen förmåga. Miljöcertifiering. Matematik Varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, samt utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Lärstilar Förskolan skall ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Förskolan skall främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. Föräldrasamverkan Arbetslaget skall ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i verksamheten. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik samt lägga grunden för ett livslångt lärande. KOPPLING TILL UPPDRAG/VISION Ur Fokusområde 16 hämtar vi; "Alla elever ska kunna läsa och skriva senast efter årskurs 2" Ur Lpfö "Utveckla ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar. "Utveckla sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och förståelsen av symboler samt deras kommunikativa symboler". " Uveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.

3 NULÄGESBESKRIVNING Att respektera varandras likheter/olikheter. Att bli trygga i sin identitet. Vi uppmuntrar barnen att tala i grupp,genom att tex ställa frågor. Rim, ramsor och sagor. Dagliga samtal i vardagliga situationer, så som vid samlingar, runt matbordet, i tambur etc etc där vi ger barnen möjlighet att utöka sitt ordförråd samt ordfförståelse. Hälsa/miljö Daglig utevistelse, t.ex gå till skogen, samt promenader i vår närmiljö för att utveckla grovmotorik, läran om årtidsväxlingarna samt lära barnen visa hänsyn till djur och natur. Vi deltar i skräpplockardagen, källsorterar, komposterar. Matematik/ natur och teknik Vi använder oss av matematiska termer i det dagliga arbetet. Uppmuntrar barnen till konstruktionslekar med hjälp av olika material och tekniker. Benämna former, antal och storlekar. Kontinuerliga vardagskontakten med våra föräldrar. AER(arbetsenhetsråd) och ER (enhetsråd) där föräldrar har möjlighet att påverka och få en mer tydlig inblick i vårt dagliga arbete. Föräldramöte, utvecklingsamtal och informationblad. Vi ger barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva, som lärande och skapande individer.

4 NYLÄGESBESKRIVNING Vi erbjuder alla barn samma förutsättningar när det kommer till lekmatierial, aktiviteter och litteratur genom att använda oss av aktivitetskort. Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att kunna uttrycka sig. Att skapa en förförståelse för skriftspråk/ bildspråk och symboler. För att förstärka språket finns numera bilder med teckenspråk. Vi försöker nu lägga in tecken som stöd i kommunikationen med barnen. Vi lär oss även vissa sånger med både text och tecken. Hälsa/ miljö HYFS, lära sig egen vård genom att tvätta händer, snyta sig och börja klara toalettbesök. Omsorg och hänsyn till andra människor. Att barnen utvecklar sin förståelse för naturens kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Återkommande naturpromenader, rytmik, rörelse och sång. Matematik/ natur och teknik Att barnen använder sig av matematiken som tex sortering och klassificering, ser former och mönster, att barnen har får ett ökat ord och begreppsförråd. Att föräldrarna har en bra inblick i vår pedagogiska verksamhet. Förtroende för vårt uppdrag och våra pedagogiska ansvarsroller. Synliggöra vårt pedagogiska arbete för föräldrar genom informationsblad och dokumentation på avdelningen. Det syns på avdelningarna att vi arbetar med lärstilar genom att vi börjat skriva PP(pedagogisk planering). Vi vill öka medvetenheten om användandet av de olika lärstilarna hos oss själva.

5 BEHOVSANALYS Vi har det vi behöver för att kunna arbeta med detta. Vi har vi kunskap och material för att kunna arbeta vidare. På förskolan finns möjlighet att fördjupa sig i teckensspråket. Hälsa/miljö Vår lärandemiljö är utformad med de hjälpmedel barnen behöver för att lära sig grundläggande rutiner kring hälsa. Att vara rädd om sin miljö och aktivt delta i vårt arbete med källsortering och kompostering. Matematik/natur och teknik Vi behöver lära oss att upptäcka och synliggöra hur enkel teknik fungerar. Att pedagogerna kommunicerar tydligare med föräldrarna. Vi arbetar utifrån vår proffession. AKTIONSPLAN - NÄSTA STEG Som metod kommer vi att arbete utifrån ett gemensamt tema, mini-rede, som står för respekt, empati, djur och etik. Ett utvecklingsprogram utarbetat av Djurskyddet Sverige. Att arbeta med aktivitetskorten, detta för att barnen ska upptäcka att de kan leka med olika barn och att de får testa nya material som de annars kanske inte hade valt i första hand. Att vi benämner begrepp och föremål. Att vi läser sagor och ramsor och återkopplar angående nya ord och begrepp för att utveckla ordförrådet och reflektionsförmågan hos barnet.

6 Att ge verktyg för att utveckla sin egen konflikthanteringsförmåga genom att vara goda förebilder och påvisa när det blir mindre bra. Vi visar barnen olika tecken för att förtydliga orden. Hälsa/miljö Vi går igenom HYFS och förtydligar rutinerna med bilder och träning. Lär oss "tvätta händerna" sången. Matematik/ natur och teknik Vi använder oss av konstruktionslek. Att alltid ha med matematiken i vardagen så fort vi får möjlighet, både form, färg och antal. Att vi som arbetslag ger samma signaler till föräldrarna så att de får en medvetenhet om vad som gäller. Att vi väver in lärstilar i alla de andra målen så att de genomsyrar verksamheten. HUR VET VI VAR VI ÄR? Utifrån gemensam planering och utvärdering, enskild planering, bilder och text i tamburen gör vi analyser för att återkoppla till vår verksamhetsplan, våra styrdokument och läroplanen. Mer ingående analys och utvärdering sker vid terminsslutet. Att barnen visar lust och nyfikenhet och vågar leka med språket, exempelvis genom rim och ramsor och för olika matematiska begrepp i vardagen. När leken utvecklas genom att barnen kommunicerar med varandra. Vi ser när samspelet ökar och konflikterna minskar. Tecken som pekar på att vi är på väg åt rätt håll är när vi ser på grupp och individer att utveckling har skett inom aktuella utvecklingsområden. Tecken på att vi har kommit dit vi vill är när vi ser att barnens utvecklingssteg håller i sig över tid och situation.