Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gullvivan

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gullvivan

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 9 3 Uppföljning, utvärdering och sida 9 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Vi pedagoger är goda förebilder. Vi deltar aktivt i barnens aktiviteter och försöker se varje barns förutsättningar och behov i olika situationer. Vi pedagoger är ett stöd och resonerar med barnen om hur man ska vara mot varandra, visa barnen att vi alla är olika, t.ex. att vi ser olika ut, vi är bra på olika saker, men att alla har samma värde. Som förebilder vill vi också visa barnen hur vi värnar om djur och natur vilket vi gör genom vårt Grön Flagg arbete. Vi uppmärksammar barnens ursprung genom att sätta upp flaggor, hälsningsfraser och information om olika länder. I samlingen: barnen får vänta på sin tur när de ska få sin frukt, välja sång, våga vara i centrum och även uppmuntra barn som inte vågar vara i centrum till att ta plats. Vi använder tecken och bilder som stöd. Måltid: vänta på sin tur när de får mat, lyssna när någon annan pratar, vänta på varandra, duka av efter förmåga. Fri lek: ute och inne vi låter barnen hjälpa varandra, turas om med leksaker och samsas, visa hänsyn, våga säga vad man tycker. Vi pedagoger fungerar som en medforskare i leken. Vi finns till hands medan barnen styr leken. Vi pedagoger ger barnen nya infallsvinklar och vi stimulerar låtsasleken med material och inspiration. Materialet ska finnas tillgängligt i barnens höjd och den ska vara lätt att ta fram och plocka undan. Vid konflikt ger vi barnen alternativ och vi finns med som stöd och visar hur man kan göra istället. Vi försöker stärka gruppen genom att ha olika aktiviteter samt att göra de trygga med de nya miljöerna. Toalett: vi låter barnen klättra upp på skötbordet och göra så mycket de kan själva. Genus: Vi har samma förhållningssätt till pojkar och flickor. Vi försöker undvika ordet inte. Vi benämner barnen vid namn i stället för pojkar och flickor. 4

5 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 5

6 Metoder: Vi anpassar aktiviteter efter barnens intresse och mognad. Vi uppmuntrar och erkänner barnens önskningar och åsikter i möjligaste mån. Barnen får ta ansvar och konsekvenserna för sitt handlande efter förmåga. Skapande verksamhet: Spontan och planerad. Barnen ska ges tillfälle att välja skapande aktiviteter efter deras förmåga. Vi byter namn på målarrummet till skapanderummet. Rörelse: Planerad rörelse i samling, skogen och ute på gården. Grön Flagg: Vi arbetar efter våra Grön Flagg mål, t.ex. planerar in i veckoplaneringen när vi ska tömma våra sorteringskärl tillsammans med barnen. Under året sår vi kärnor och frön. Vi är ute i alla väder då upplever barnen årstidsväxlingar och vad som sker i naturen. Vattenlek: Enkla experiment med vatten, t.ex. frysa vatten, smälta is, färga vatten. Sapere: Vi har sapere med de stora barnen. Detta för att de ska få utveckla sina sinnen och få tid att uttrycka sig och få säga sin åsikt. Måltid: Vi har bestämda platser, vi väntar tills alla sitter ner vid bordet. Vi börjar med en ramsa och turas om att börja. Vid måltiden får barnen göra så mycket som möjligt själva efter förmåga t.ex. lägger upp maten själva, och dukar av. Vi vuxna är goda förebilder. Barnen äter själva. Vi samtalar vid matbordet och får då in språk och matematik. Traditioner: Vi firar de svenska traditionerna med sånger, lekar, bak och skapande. I december har vi en julfest tillsammans med barn och föräldrar. På / Avklädning: Vi uppmuntrar barnen att klä av och på sig själva. Vi uppmärksammar när barnen har lärt sig något vi ger beröm och dokumenterar det i portfolion. Vi låter barnen vänta på sin tur, ta ansvar och göra det man kan utifrån sin förmåga. Ha väl fungerande rutiner och ha några barn åt gången i hallen vid av och påklädning för att alla ska ges tid att träna utifrån sin egen förmåga. Toalett: Vi låter barnen göra så mycket som möjligt själva. Språk: Vi vuxna är bra förebilder, har ett vårdat språk och samtalar mycket med barnen. Vi använder språket i den dagliga verksamheten på olika sätt, t.ex. vid maten, i den fria leken, påklädning, utifrån barnens mognad. Vi konkretiserar så mycket som möjligt med bilder och figurer för att tydliggöra. I dessa situationer delar vi upp barnen i mindre grupper så alla barn får talutrymme. Vi arbetar med TRAS för att se vad gruppen har för behov och ser över barnens språkutveckling höst och vår. I samlingen: Sånger, ramsor, lekar. Byta ut dem med jämna mellanrum följa projektet. Vi delar upp barnen i mindre grupper efter mognad. Läser sagor: Spontant och planerat. Vi anpassar utbudet av böcker efter barnens intresse. Måltid: En vuxen sitter vid varje bord. Vi vuxna får tillfälle att prata med alla barn. Vi benämner saker vid deras rätta namn. Ramsa före maten. 6

7 Fria leken: Vi kommenterar och benämner saker och det vi gör, till exempel om barnet i leken bjuder den vuxna på mat sätter vi ord på sked, kastrull, glas, smaka med mera. Med portfolioarbete: Genom att intervjua barnen äldsta vid ett tillfälle. Vi skriver som barnen pratar. Dokumenterar deras utveckling. Intervjuerna planeras in inför samtal. Vi försöker få med barnens kommentarer. Matematik: Vi använder matematiska begrepp i den dagliga verksamheten så fort tillfälle ges. Vi använder boken. Leka och lära matematik ute. Vi använder rumsliga begrepp som t.ex. framför, bakom, mittemot. På samlingen: Räknar barn, räknar frukt, ramsor, årstidssånger. Vid måltid: Räknar barn, ramsa, porslin, bestick, mat. Skötbordet: Begrepp, räknar kroppsdelar, sång, ramsor. Fri lek: Radar upp saker, konstruktionslek i sandlådan, lego och klossar. Vattenlek: Hälla, mäta, jämföra mm. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Vi utgår från barnens intressen och behov och utformar aktiviteter och miljö utifrån det. Vi observerar barnen för att se alla barns behov, även dem som inte har något språk ännu. Vi delar in barnen i mindre grupper i möjligaste mån för att aktiviteter ska vara på en lämplig nivå för barnen. Vi frågar barnen om deras önskningar t.ex. när vi går till skogen om vad de vill göra där. Vi försöker tillmötesgå önskningarna och strävar efter att alla barn är delaktiga i besluten så mycket som möjligt. Barnintervjuer- vi vill komplitera text med bilder. Vi vill ändra utformningen av intervjun och göra den i större forman, med b.la. Större bilder 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, 7

8 utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vi erbjuder barnen stimulerande aktiviteter utifrån barnens önskningar och behov. Daglig kontakt med föräldrar. Vi uppmanar dem att komma med frågor och synpunkter. Inskolning: Vi skolar in barnen enskilt eller i grupp beroende på behov och omständigheter. Vid behov använder vi tolk vid samtal. Med flerspråkiga barn går vi igenom språkdomäner. Föräldramöte: Vid gruppinskolning med föräldrarna innan barnet börjar. Vi informerar om hur en gruppinskolning går till och om vår verksamhet. Om föräldrarna vill har vi ett enskilt samtal med dem. Varje höst innan v. 41 har vi föräldramöte då vi informerar om vår verksamhet och föräldrarna ges möjlighet att komma med önskningar och synpunkter. Uppföljningssamtal: När barnet kommit in i vår verksamhet efter ca 6-8 veckor. Vi berättar hur barnet fungerar på förskolan och samtalar utifrån boken: En dag på Gullvivan. Utvecklingssamtal: 1 gång/termin eller oftare om behov uppstår. Vi talar om barnets utveckling: portfolio. Överskolnings/utskolningssamtal: Föräldrar är med på överskolningsamtal. När barnen byter förskola har vi utskolningssamtal med föräldrarna och mottagande personal. Trivselaktiviteter: Trivselkväll på vårterminen med hela förskolan tillsammans. 5 Vi synliggör vad vi gör i vår verksamhet genom att t.ex. sätta upp bilder i hallen, byta bilder i digitalramen och på avdelningen. Föräldrarna är alltid välkomna att delta i verksamheten och komma med önskningar och synpunkter. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. 8

9 Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör detmöjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, 9

10 vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Varje pedagog har huvudansvar för sina ansvarsbarn, men vi diskuterar barnens utveckling tillsammans. Vi observerar barnen och dokumenterar deras utveckling i portfolion och väver där in läroplanens mål. Vi arbetar med TRAS och ser över barngruppens behov vad gäller språket och hur vi kan utveckla verksamheten utifrån det. Vi utvärderar och reviderar arbetsplanerna varje år. Vi pedagoger strävar efter att ha ett öppet klimat där vi tar tillvara varandras kompetenser och ger feedback för att kunna utvecklas. 10