Förskola. Datum

Transkript

1 Förskola Handläggare Katarina Nyström Datum Kvalitetsredovisning Nävergårdens förskola 2013/14 1.Organisation/Personella förutsättningar 74 barn 6,4 inskrivna barn/förskollärare/. 55% av barnen i förskolan har ett annat modersmål än svenska. 11,50 anställda med utbildning avsedd för förskolan. 11 förskollärare och 1. Samt modersmålsstöd 37%. En förskolechef som delas med Jernvallens förskola och Familjecentralen Bj/Va och Storvik. Förskolan består av fyra Två yngre barns 1-3 år och två äldre barns 3-5 år. Nävergårdens förskola har haft öppet mellan under verksamhetsåret, samt till vid behov. Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Barnkonferenserna som leds av förskolechef och specialpedagog har varit mycket framgångsrika. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Hennes arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar /utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildade lekarbetspedagoger samt lekarbetsrum på förskolan. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa, skolpsykolog och skolläkare. har fortbildning i barn med neurologiska svårigheter. Åtta förskollärare har deltagit i kommunens föreläsningsserie Barn med exekutiva funktioner. Materiella förutsättningar (lokaler, utrustning) - Lokalerna är små och dåligt ljudisolerade. Personalen har med små medel vidtagit bullerdämpande åtgärder som t.ex: textilier på väggarna, ljuddämpande bord, möbeltassar under stolarna. - Utemiljön är tillfredsställande. - Tillgången på pedagogiskt material i lokalerna är tillfredsställande, likaså den tekniska utrustningen för den digitala dokumentationen.

2 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Månad Barn Vårdnadshavare Förskoll./barnsk. Organisation Syfte Ansvarig Augusti Utvecklingsdag Utarbeta likabehandl.pl/ arbetsplan Inskolning och Trygga barn och Inskolningssamtal Inskolningssamtal överskolning vårdnadshavare Måndagar och, likb. Fsklärare/barnsk, likb. och fsk.chef Konferens varje måndag September Kulturfest Kulturfest Kulturfest Utvecklingssamtal med förskolechef Måndagar och Insyn i olika kulturer skapa gemenskap,likb., likb. Lägga grunden inför lönesamtalet. 2 Fsklärare/barnsk och fsk.chef Konferens varje måndag Oktober November Presentation av förskolans arbetsplan Utvecklingssamtal och uppfölningssamtal Utvecklingssamtal och uppfölningssamtal Utvecklingsdag Arbetsplan delges i små föräldragrupper AVD-Möte APT Workshop med Jernvallen Barnkonferenser Utvecklingssamtal och uppfölningssamtal Utvecklingssamtal och uppfölningssamtal APT AVD-möte Psykosocial medarbetarenkät Måndagar och Specialpedagog deltar Konferens varje måndag Måndagar och Uppf. likabehandl.pl / arbetsplan Vårdandsh.delaktighet i Förbereda inför barnkonf. och utv.samtal Delge varandra tips och ideer Kartlägga behovet av särskilt stöd i vht Delge vårdnadshavarna barnet/vht utveckling Delge vårdnadshavarna barnet/vht utveckling Uppföljning av barnkonferenserna Kartläggning av den psykosociala arbetmiljön Fsklärare/barnsk och fsk.chef Fsklärare/barnsk och fsk.chef.. Konferens varje måndag December Måndagar och Fsklärare/barnsk och fsk.chef Konferens varje måndag Julavslutning med Jernvallens förskola Utvecklingsdag Personalvård Utvärdera likabehandl. plan/ arbetsplan

3 3 Månad Barn Vårdnadshavare Förskoll./Barnskötare Organisation Syfte Ansvarig Bedömning förskolans Brukarenkät Januari kvalitet Kunskapsförvaltn. Måndagar och,,likb. Fsklärare/barnsk och, likb. fsk.chef Konferens varje måndag Februari Utvecklingsdag Utvärdering arbplan./ likab. plan Fysisk skyddsrond Inventera fel och brister i och den fysiska arbetsmiljön skyddsombud Måndagar och AVD-Möte APT Konferens varje måndag Mars April AVD-Möte Workshop med Jernvallen Barnkonferenser Måndagar och Specialpedagog deltar Konferens varje måndag Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal APT AVD-möte Lönesamtal Måndagar och Konferens varje måndag Maj Måndagar och,likb. Uppföljning/analys av brukarenkäten. Skriva handlinsplan utifrån medarbetarenk. Förbereda inför barnkonf. och utv.samtal Delge varandra tips och idéer Kartlägga behovet av särskilt stöd i vht Uppföljning av barnkonf., utvsamtal Värdering av årets arbetsprestation Fsklärare/barnsk och fsk.chef Fsklärare/barnsk och fsk.chef Delge vårdnadshavarna barnet/vht utveckling Fsklärare/barnsk och fsk.chef Juni Avslutningsfest för 6-åringarna Avslutningsfest för 6-åringarna Fsklärare/barnsk och fsk.chef Konferens måndag Utvecklingsdag Kvalitetsredovisning Avslutningsfest för 6- Ett bra avslut för de som åringarna börjar i förskoleklass Utvecklingsdag Kvalitetesredovisning Måndagar och Fsklärare/barnsk och fsk.chef Konferens måndagar Sommaravslutning Personalvård Fsklärare/bsk och förskolechef

4 4 Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan får fram underlag genom pedagogisk dokumentation, observationer och barnens utvecklingsplaner som analyseras och ligger till grund för nya mål i. Arbetsplanen med koppling till kvalitetsredovisningen utvärderas regelbundet på arbetslagsträffar och arbetsplatsträffar. Pedagogerna har arbetat i tvärgrupper under året när de har utvärderat arbetsplanen och skrivet kvalitetsredovisningen, vilket har inneburit ett fungerande samarbete i förskolan. Framgångsfaktor för samarbetet och samsynen har under verksamhetsåret varit de på dagtid strukturerade och kontinuerliga utvecklingsmötena, gemensam fortbildning, bokcirkel om kvalitet i förskolan, kalendarium tid och ansvar, morgonmöte varje dag med representant från varje avd, arbetslagskonferens där alla deltar, tydlig struktur och dagordning i förväg på Apt och Avd. möten samt minnesanteckningar från alla sammankomster. Förskolan prioriterar friskvård på arbetstid. Hälsoinspiratör finns på enheten. Förskollärarna är utbildad i hjärt- och lungräddning samt brandkunskap. Aktuellt introduktionsprogram för nyanställda finns men behöver revideras. Egenkontrollpärmen är känd för personalen. Alla förskollärare är utbildade i hot och våld. Tydlig och reviderad Krisplan som är väl känd bland all personal finns på förskolan. Den psykosociala arbetsmiljökartläggningen visade på mycket goda resultat verksamhetsåret 13/14. Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: en för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 2. Normer och värden Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra oavsett kultur. Vi har genom observationer och dokumentationer sett att de flesta yngre barn utvecklat sin förmåga att vänta på sin tur och lyssna på varandra. De flesta äldre barn väntar på sin tur och lyssnar på varandra. De flesta yngre barn har utvecklat sin förmåga att trösta och hjälpa varandra oavsett kultur. De flesta äldre barn tröstar och hjälper varandra oavsett kultur. Enligt föräldraenkäten är våra vårdnadshavare mycket nöjda med hur vi bemöter dem och barnet vid lämning. et visar också att vårdnadshavarna anser att barnet trivs och är tryggt på förskolan samt att flickor och pojkar behandlas likvärdigt. Den visar också att de har förtroende för förskolans personal. Likabehandlingsplanen har legat till grund för planering och genomförandet av aktiviteter. Målet är uppfyllt i hög grad.

5 Analys Det har funnits ett tydligt ansvar för området normer och värden. En förskollärare från varje avdelning har haft övergripande ansvar för planering, utförande och utvärdering på respektive avdelning. Detta arbetsätt har bidragit till det positiva resultatet. Några avdelningar har valt att arbeta i små grupper för att ha bättre förutsättningar att arbeta med turtagning, visa hänsyn och sätta ord på känslor etc. och det har varit framgångsrikt. Alla förskollärare och har fokuserat på att vara mer närvarande och vi har tänkt på att fördela oss för att stötta barnen i leken och finnas där (lekregler, samförstånd, turtagning, ömsesidighet). Detta arbetssätt väljer vi att fortsätta med. Vi har använt bilder, tecken som stöd för att gestalta olika rutinbegrepp och det har skapat trygghet och struktur hos barnen. De flesta barn har ett familjekort som främjat barnens stolthet över sin familj. Familjefika, kartläggning över hur ofta vi har kontakt med vårdnadshavare har främjat relationen till familjerna. Vi har inte uppmärksammat olika kulturers traditioner. Vi hade inte enats om vilka traditioner vi skulle uppmärksamma. Vår intention för att främja våra relationer till familjerna och för att utveckla arbetet med mångfald är att ha en familjefest i höst. Vi för diskussion om hur vi ska göra barnen medvetna om att likabehandlingsplanen finns. Tydliga rutiner och ett gemensamt arbetssätt och förhållningssätt där vi arbetar med positiv förstärkning på hela förskolan har bidragit till resultatet. 3.Utveckling och lärande Naturvetenskap och teknik Mål 1: Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp. Lpfö 98/2010 Mål 2: Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Lpfö 98/2010 Alla barnen använder kompostpåsen vid samlingen och måltider för att kasta frukt/mattrester. De flesta av de äldre barnen vet vilket material som ska sorteras var. De reagerar när de ser skräp som ligger i naturen och påvisar vad de hittat. Många barn har utvecklat sitt intresse för källsortering, plantering och experiment. De äldre barnen har fått en ökad förståelse för vad växter behöver för att växa, då barnen i leken planterar och vattnar. Vi har systematiskt observerat, dokumenterat och utvärderat för att se hur vi kan planera utifrån barnens intressen och förmågor och enligt arbetsplanens mål. De äldsta barnen återberättar experimenten de gjort kring vatten och luft. De visar intresse genom att i leken experimentera med vatten och luft. Alla barn kan lösa tekniska problem i vardagen utifrån sin egen förmåga. Målet uppfyllt i ganska hög grad Analys: Vi har märkt att kontinuerligt arbete med kompostering och källsortering har gett ett gott resultat då barnen vet vad och var materialet ska sorteras, de efterfrågar kompostpåsen vid måltider och samling om den saknas. De äldre barnen har frågor och funderingar kring kretsloppet. Att vi har haft möjlighet att träffas i våra arbetsplansgrupper har gjort att vi systematiskt kunnat arbeta med våra mål, vilket har lett till ett mer utvecklande arbete. Vi förskollärare och har fortbildning i NTA inom vatten och luft, det har lett till ett ökat intresse hos personalen. Det har gjort att barnen har getts större möjlighet att utveckla sin förståelse för fenomen. Vi har gjort våra experimentlådor mera synliga för barnen. Barnen frågar mer spontant efter experimenten. Arbetet med Natur och Teknik fortsätter att utvecklas. Vi behöver utveckla arbetet kring kretsloppet efter barnets intresse och förmåga. 5

6 6 Språkutveckling Verksamheten ska bidra till att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö 98 s.10. Genom att vi systematiskt har observerat, dokumenterat och utvärderat vårt arbete har vi kunnat se att alla barnen förmedlar en önskan, genom talspråk, bildstöd eller kroppsspråk. De flesta av barnen har utvecklat sitt ordförråd, barnen sjunger, rimmar och återberättar ramsor/ sagor som vi arbetat med tematiskt i. De flesta av de äldre barnen kan utifrån sin förmåga sätta in orden i sitt rätta sammanhang. Många av barnen har utvecklat sin förmåga att använda olika begrepp i olika situationer. Samtliga avdelningar har arbetat kontinuerligt med barnen i mindre grupper. et från föräldraenkäten visar att barnen utvecklat sitt språk och sin förmåga att kommunicera i ganska hög grad. De flesta av de äldre barnen leker spontant med ord både på svenska och på modersmålet. Många av barnen tok rimmar och sätter till ändelser till ord. De äldre barnen för en dialog och resonerar med varandra i leken. Många barn visar sin nyfikenhet genom att ställa frågor och vill gärna ha ett svar. : Målet är uppfyllt i ganska hög grad. Analys: Vi har arbetat med ett språkutvecklande arbetssätt där vi har använt oss av bildförstärkning språkappar på ipad, språktåget, AKK och har genom det höjt kompetensen på förskolan. En förskollärare/ på varje har gått språktåget. Eftersom vi har arbetat kontinuerligt i mindre grupper har barnen fått mer talutrymme, vilket har gjort att barnen har utvecklat sin dialog och samspelet med varandra och oss vuxna. Arbetssättet har varit utvecklande för samtliga barn men speciellt för våra flerspråkiga barn som har utökat sitt ordförråd och lärt sig nya begrepp. Grupperna har anpassats efter barnens behov och förkunskaper. Vi har använt flanosagor, sånger och sagoböcker som varit uppskattat av barnen. Bra när det är mobilt och kan flyttas till olika utrymmen. Eftersom vi har haft möjlighet att träffas kontinuerligt i våra arbetsplansgrupper där vi delgett varandra idéer och arbetsätt har vi kunnat arbeta mer systematiskt mot våra mål. Det har lett till ett mer utvecklande arbetssätt som vi vill fortsätta med under nästa läsår. Matematik Utvecklar grundläggande egenskaper hos mängder, antal, talbegrepp och ordning. Lpfö98/2010 Genom observationer och dokumentation har vi sett att barnen har utvecklat sin matematiska förmåga. En del av de yngre sorterar efter egen förmåga medan de flesta av de äldre barnen sorterar efter storlek, färg och former. En del av de äldre barnen kan koppla ihop antal och siffra mellan 0-5. En del av de yngre barnen och de flesta av de äldre barnen har utvecklat sin förmåga att använda grundläggande matematiska begrepp såsom först, sist, stor, liten, mycket, lite, framför, bakom osv. I föräldraenkäten ser vi att vårdnadshavarna upplever att barnen utvecklar sin förmåga att använda matematik i den dagliga. Målet uppfyllt i ganska hög grad.

7 7 Analys Vi har sett framsteg hos barnen i leken och i de planerade aktiviteterna. Aktiviteterna har lockat barnen och de har visat glädje och intresse. Vi behöver göra matematikmaterialet mera synligt och lättillgängligt på avdelningarna för både förskollärare/ och barn. Ipaden har använts i under året som ett hjälpmedel. Barnen har tränat sortering, räkning, former genom olika appar. En har använt materialet Matteburkarna som barnen har upplevt varit ett roligt och utvecklande material. Dansmatte är ett nytt arbetsätt som vi utbildats i under året. Barnen har ofta efterfrågat att få göra dansmatte, vi vill introducera fler låtar som utmanar barnen i deras matematiska utveckling. Arbetet inom färg och form vill vi utveckla. efterfrågar fortbildning inom matematik. Under nästa läsår kommer vi att ha mindre antal mål i vår arbetsplan. 4. Ansvar och inflytande Förskolan ska sträva efter att barnen får möjlighet att påverka sin situation. Det är svårt att mäta i hur stor grad barnen upplever att de varit delaktiga i planering och utvärdering. Genom observationer, dokumentation och samtal har vi sett att de flesta äldre barn uttrycker sina tankar och åsikter och en del av de yngre. Observationerna har även visat att de flesta barn tar egna initiativ till aktiviteter. Föräldraenkäten visar att vårdnadshavarna upplever att förskolan utformar sin verksamhet i samråd med barnen till viss del. Målet uppfyllt i ganska hög grad. Analys Vi har utvecklat vårt arbete med att medvetandegöra barnen om att de är delaktiga i planeringen och utvärderingen. Några avdelningar har börjat utvärdera tillsammans med barnen efter utflykter och andra aktiviteter vilket har varit givande för att få komma till tals och få möjlighet att påverka och för att barnen ska få förståelse för att de kan påverka. En avdelning har provat på utvärdering på storbild (på väggen)med varierande resultat. Vi har i år arbetat med kartläggningar i form av intervjufrågor gällande barnens syn på sitt eget inflytande. Där ser vi att de flesta barn inte tycker att de får bestämma på förskolan. Temaarbetet som metod för att se barnens inflytande blev inte som vi tänkte, vi valde temat vilket inte var så lyckat. Vi tänker att det skulle ha varit bättre om barnens intressen fått påverka valet av Tema. Vi har till viss del använt oss av begreppen ansvar, inflytande och demokrati tillsammans med barnen, vi har upplevt att det är svårt att använda dessa begrepp naturligt i vardaglig dialog. 5. Förskola och hem Synliggöra för vårdnadshavarna. Genom dokumentation såsom samtal och föräldramöte har vi synliggjort för vårdnadshavarna. Vi har märkt att våra barn och vårdnadshavare i större utsträckning benämner förskolans och avdelningarnas namn. Det var hög närvaro på föräldramötet och positiv respons på informationen de fått. Föräldraenkäten visar att vårdnadshavarna anser att utvecklingssamtalet gav bra information och att de känner till målen i arbetsplanen.

8 8 Målet uppfyllt i hög grad. Analys Det var framgångsrikt att göra vårdnadshavarna delaktiga i föräldramötet genom att dela in dem i små grupper, vi hade även anlitat tolk och modersmålslärare till de vårdnadshavare som behövde. Diskussioner om utveckling sker för att ytterligare öka vårdnadshavarnas delaktighet i Tack vare att vi erbjöd vårdnadshavare att stanna kvar på förskolan och svara på frågorna eller ta hem och svara på föräldraenkäten fick vi en hög svarsfrekvens. Vi var noga med att samla in svaren på förskolan. Vi hjälpte vårdnadshavarna att fylla i avdelningens namn eftersom det är otydligt på enkäten, vilket gjorde att vi fick ett tydligare resultat i år. Under året har vi satt upp skyltar som tydligt visar förskolans namn samt avdelningar på huset. 6. Övergång och samverkan Rutiner för överskolning till förskoleklass med innehåll, ansvarig och aktuell dokumentation ska gälla mellan alla förskolor och förskoleklass i kommunen. Rutinerna utvärderas och revideras efter varje läsår. Vi på förskolan har önskemål om att skolan kontaktar oss så tidigt som möjligt så vi hinner planera och boka tid för överlämning. Inplanerade överskolningssamtal har genomförts med aktuella skolor inför överlämnande. Dokumentation som vårdnadshavare godkänt lämnas då till mottagande pedagog. Besök sker i förskoleklass efter överens kommelse tillsammans med vårdnadshavare i första hand. En skola hälsar på sina blivande förskolklassbarn på förskolan andra inte. Efterfrågan på gemensamt förhållningssätt önskas gentemot blivande förskoleklassbarn som t.ex. besök på förskolan. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. 7. Medarbetare Alla ska uppleva att man har inflytande och är delaktiga i alla mötesformer. Alla ska känna sig behandlade på ett respektfullt sätt. : et på årets medarbetarenkät var mycket positivt. : Målet uppfyllt. Analys: Vi har haft en tydlig struktur i alla mötesformer och diskussionsgrupper. Vi har ett årskalendarium där vi skriver upp aktiviteter, möten samt återkommande traditioner för att lättare kunna planera. Årshjul för förskolans aktiviteter under verksamhetsåret är under utveckling. Alla aktiviteter har varit genomförbara och alla har tagit sitt ansvar för dessa. Detta har varit en framgångsfaktor som vi kommer att fortsätta med.