Kvalitetsredovisning för Jernvallens förskola

Transkript

1 Förskola Handläggare Datum Sidan 1(10) Katarina Nyström Kvalitetsredovisning för Jernvallens förskola Organisation/Personella förutsättningar 55 barn 5,5 inskrivna barn/pedagogisk personal. 10 kvinnliga förskollärare med utbildning avsedd för förskolan. En förskolechef som delas med Nävergårdens förskola och Familjcentralen Bj/Va och Storvik. Förskolan består av 3 En yngre barns 1-3 år med 18 barn, två äldrebarns 3-5 år med 24 resp. 14 barn i varje. Få barn har annat modersmål än svenska. Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Barnkonferenserna som leds av specialpedagog och förskolechef har varit framgångsrika. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Hennes arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar /utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn i behov av särskilt stöd. I kommunen finns tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildade lekarbetspedagoger samt lekarbetsrum. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa, skolpsykolog och skolläkare. Förskollärarna har fortbildning i barn med neurologiska svårigheter. Materiella förutsättningar (lokaler, utrustning) - Lokalerna är rymliga, men dåligt ljudisolerade. Personalen har med små medel vidtagit bullerdämpande åtgärder som t.ex: textilier på väggarna, nya ljuddämpande bord, möbeltassar stolarna samt plasttallrikar och glas. - Utegården är inte helt tillfredsställande vilket också tydligt har framgått av föräldraenkäten tidigare år. Den nedre utegården delas med Jernvallsskolan. - Närmiljön är stimulerande och utnyttjas ofta. - Tillgången på pedagogiskt material i lokalerna är tillfredsställande, likaså den tekniska utrustningen för den digitala dokumentationen.

2 Sidan 2(10) 2. Plan för systematiskt kvalitetsarbete. Verksamhetsåret 15/16 Månad Barn Vårdnadshavare Förskollärarna Organisation Syfte Ansvarig Augusti Utvecklingsdagar Utarbeta likabehandl.pl/ arbetsplan Inskolning och Trygga barn och Inskolningssamtal Inskolningssamtal överskolning vårdnadshavare Höstfest Höstfest Höstfest Skapa goda relationer September Alla deltar Utvecklingssamtal med förskolechef Alla samma dag,likb., likb. och Konferens måndagar Information Alla samma dag,likb., likb. Lägga grunden inför lönesamtalet. och Alla deltar Konferens måndagar Information Oktober November December Presentation av förskolansarbetsplan Utvecklingssamtal o uppfölningssamtal Utvecklingssamtal o uppfölningssamtal Utvecklingsdag Uppf. likabehandl.pl / arbetsplan Arbetsplan delges i små Vårdandsh.delaktighet i föräldragrupper AVD-Möte Alla samma dag Förbereda inför barnkonf. och utv.samtal Workshop med Att undervisa i fsk. och Nävergården Lekens betydelse. Barnkonferenser Specialpedagog deltar Kartlägga behovet av särskilt stöd i vht Utvecklingssamtal och Delge vårdnadshavarna uppfölningssamtal barnet/vht utveckling Föreläsning Alla deltar Lekens betydelse Alla deltar Konferens måndagar Information Utvecklingssamtal och uppfölningssamtal APT AVD-möte Psykosocial medarbetarenkät Alla deltar Delge vårdnadshavarna barnet/vht utveckling Uppföljning av barnkonferenserna Kartläggning av den psykosociala arbetmiljön Förskollärarna och Konferens måndagar Information Alla samma dag och Alla deltar Konferens måndagar Information Julavslutning med Nävergårdens förskola Personalvård 2

3 Sidan 3(10) Månad Barn Vårdnadshavare Förskollärarna Organisation Syfte Ansvarig Januari Utvecklingsdag Utvärdera likabehandlpl /arbetsplan Brukarenkät Bedömning förskolans kvalitet,,likb. Alla samma dag och, likb. Alla deltar Konferens måndagar Information Februari Mars April Maj Juni Avslutningsfest för 6-åringarna Avslutningsfest för 6-åringarna Fysisk skyddsrond AVD-Möte APT Alla samma dag Inventera fel och brister i den fysiska arbetsmiljön,likb. Uppföljning/analys av brukarenkäten. Skriva handlinsplan utifrån medarbetarenk. och skyddsombud och Alla deltar Konferens måndagar Information AVD-Möte Workshop med Nävergården Barnkonferenser Alla deltar Utvecklingssamtal Alla samma dag Specialpedagog deltar Förbereda inför barnkonf. och utv.samtal Att undervisa i fsk. Lekens betydelse Kartlägga behovet av särskilt stöd i vht och Konferens måndagar Information Utvecklingssamtal Delge vårdnadshavarna barnet/vht utveckling APT och AVD-möte Uppföljning av barnkonf., utvsamtal Lönesamtal Värdering av årets arbetsprestation Alla deltar Konferens måndagar Information Alla deltar Alla samma dag och Konferens måndagar Information Utvecklingsdag Kvalitetsredovisning Avslutningsfest för 6- Ett bra avslut för de som åringarna börjar i förskoleklass Utvecklingsdag Kvalitetesredovisning Alla samma dag och Alla deltar Konferens måndagar Information och Personalvård Sommaravslutning förskolechef 3

4 Sidan 4(10) Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan får fram underlag genom pedagogisk dokumentation, observationer och barnens utvecklingsplaner som analyseras och ligger till grund för nya mål i. Arbetsplanen med koppling till kvalitetsredovisningen utvärderas regelbundet på arbetslagsträffar. Förskollärarna har arbetat i tvärgrupper under året när de har utvärderat arbetsplanen och skrivet kvalitetsredovisningen, vilket har inneburit ett fungerande samarbete i förskolan. Framgångsfaktor för samarbetet och samsynen har under verksamhetsåret varit de på dagtid strukturerade och kontinuerliga utvecklingsmötena, gemensam fortbildning, förutbestämd litteratur, kalendarium med tid och ansvar, morgonmöte varje dag med representant från varje avd, arbetslagskonferens där alla deltar, tydlig struktur och dagordning i förväg på Apt och Avd. möten samt minnesanteckningar från alla sammankomster. Förskolan prioriterar friskvård på arbetstid. Hälsoinspiratör finns på enheten. Förskollärarna är utbildad i hjärt- och lungräddning samt brandkunskap. Aktuellt introduktionsprogram för nyanställda finns. Egenkontrollpärmen är känd för personalen. Alla förskollärare är utbildade i hot och våld. Tydlig och reviderad Krisplan som är väl känd bland all personal finns på förskolan. Kunskapsnämndens mål 2014 under MEDBORGAR-perspektivet Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Normer och värden(här ingår likabehandlingsarbetet) När barnen har förståelse för att alla människor har lika värde, oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Under våren träffade våra barn en förskola med barn från många olika kulturer. I observationer och dokumentationer från detta möte framkom att barnen sökte upp varandra oavsett vilken förskola de kom från. Intresse för aktiviteten styrde barnens lek. Vissa av de äldre barnen har arbeta med olika uppväxtvillkor men har inte haft några funderingar kring ämnet. Under läsåret observerade förskollärarna att de ständigt fick påminna barnen om förhållningssättet till varandra. Yngre barn behöver ständigt vuxenstöd i sociala kontakter. Barnen har börjat reflektera över sina ansiktsuttryck och visar med kroppsspråk samt sätter ord på dessa. Flera av de äldre barnen klarar nu att lösa konflikter utan vuxenstöd annars söker barnen vuxen för stöd. Barnen har lärt sig att använd tecknet stopp och löser fler konflikter verbalt. I slutet av vårterminen förekom stopptecknet mindre frekvent. De äldre barnen har fått kännedom om likabehandlingsplanen och förskollärarna har delgivit och diskuterat innehållet på barnens nivå. Barnen känner igen dokumentet och förstår delar av det så som att vara en bra kompis, kränkningar och att vi alla är olika. Vi har observerat att arbetet med gruppstärkande lekar fungerar bäst i de uppdelande grupperna.. Målet uppfyllt till viss del. 4

5 Sidan 5(10) Metoder för nulägeskartläggning finns men vi får inte fram ett tydligt resultat. Vi upplever inte att barnen reflekterar över varandras uppväxtvillkor, kulturer etc. Har vi rätt arbetssätt? Arbetssättet utifrån stegvis har likabehandlingsplanen och de dagliga samtalen gett positiva resultat. Att barnen har slutat med stopptecknet tror vi kan beror på att det är mindre konflikter i grupperna och att barnen utvecklats verbalt. När det gäller pojkar och flickor är skillnaden mer individuell än könsbunden. Barnens utvecklingsnivå gör att de behöver vuxenstöd i sin sociala utveckling. Eftersom frågorna från föregående kvalitetsredovisning fortfarande är aktuella fortsätter diskussionerna i arbetslagen. Förskollärarna bör diskutera och analysera hur vi går vidare vad gäller: - Vilka aktiviteter och mått som behövs för att få likabehandlingsplanen mer tydlig? - Hur mycket ska vi påverka barnens medvetenhet genom att påvisa likheter och olikheter? - Hur nya mått och aktiviteter ska prioriteras när det gäller kulturers traditioner i den nya arbetsplanen? - Vilka arbetsmetoder som ska användas för att barnen skall bli mer aktsam om material ute och inne? - Vilka mått och aktiviteter ska användas för att förankra likabehandlingsplanen hos barnen? Slutsatser av analyser, mål i kommande AP: Förskollärarna bör arbeta fram bättre metoder för kartläggning. Frågorna( se analysdelen) i den föregående kvalitetsredovisningens analys behöver diskuteras och dokumenteras - Vilka arbetsmetoder som ska användas för att barnen skall bli mer aktsam om material ute och inne. - Vilka mått och aktiviteter ska användas för att förankra likabehandlingsplanen hos barnen. Förskollärarna behöver diskutera en kartläggningsmetod för att få fram mätbara mått för normer och värden. 4. Utveckling och lärande Språk Utveckla barnens språkmedvetenhet. Utveckla barnens förmåga att lyssna och reflektera, samt ge uttryck för egna åsikter och tankar. Språktågets kartläggning och resultat av barns språkliga utveckling är omfattande och genomfördes under våren i samtliga åldersgrupper. En sammanställning finns för förskolan i digital form. Tyvärr går det inte att utläsa något resultat på utveckling eftersom förskollärarna inte sparat kartläggningen som gjordes höstterminen Sammanställningen av kartläggningen visar att barn födda 2009 och 2010 ligger lång framme i språkutvecklingen. barn födda 2011 har inte kommit lika långt. Barn födda 2012 och 2013 har arbetat med att lära sig munmotorik utifrån rälsläggarna. Vi har uppmärksammat att barnen behöver stärkas i att lyssna på varandra i grupp och enskilt. De yngre barnen använder kroppsspråket för att uttrycka sina egna tankar och åsikter. Återberättade händelser har utvecklats bland barnen till att bli mer lättförstådd för andra. Genom observationer märker vi att barnen utrycka sina egna tankar och åsikter annars hämtar de vuxna för att få stöttning. AKK-materialet (alternativ kompletterande kommunikation) används i förskolan och barnen tar ibland hjälp av tecken. Målet är uppfyllt i hög grad. 5

6 Sidan 6(10) Språktågets kartläggningsmetod har förankras bland all personal under läsåret och vi arbetar för att hitta hållbara arbetsmetoder. Barn födda 2011 har inte fått tillräckligt med undervisning inom språkutveckling. De övriga barnen har haft mer undervisning och det har visat sig i resultatet. Förskollärarna har genomfört en språkkartläggning utifrån språktåget och den skilde sig från vårt eget mål i arbetsplanen vilket gjorde att vi fick flera kartläggningsområden att ta ställning till. Vi vill ha en metod, så nu under vårterminen 2015 fokuserar vi på den som kommer från talpedagogen och nya mål bör sättas utifrån språktågets kartläggning. Arbetet i barngruppen med att öva turtagning vad gäller att lyssna på varandra har gett ett gott resultat. När det gäller pojkar och flickor är skillnaden mer individuell än könsbunden. Vi har observerat att positiv feedback stärker våra barn och ger barnen talutrymme samt utvecklar återberättandet av händelser. En metod vi använt oss av är AKK- material (alternativ kompletterande kommunikation). Under vårterminen 2015 har materialet använt mer systematiskt i förskolan. Vårdnadshavarna återkopplar till förskolan då barnen använder sig av tecknen även hemma. Ett hjälpmedel i vårt språkarbete har ipaden varit. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP: Nya mål bör sättas utifrån språktågets kartläggning. Språktågets kartläggning uppdateras, kompletteras sparas och utvärderas. Vi fortsätter att utveckla AKK. Utveckling och undervisning med hjälp av ipad fortsätter och utökas. Matematik Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. De yngre barnen har utvecklat sitt intresse för sortering och antalsuppfattning. Hälften av barnen kan sortera i färger och ett fåtal vet vad färgerna heter. De kan se skillnad på storlek. De yngsta på syskonavdelningarna visar intresse för antal och barnen har förståelse för antal och ordningstal. De kan även koppla ihop antal med räkneord samt enklare matematiska begrepp så som stor-liten, lång-kort. Ett fåtal kan subitisera. De äldsta barnen visar ett intresse för matematik. Vi har fått positiv respons från vårdnadshavarna, barnen har berättat hemma. Enligt kartläggning kan alla sortera efter färg och form och kan koppla ihop antal med räkneord, samt subitisera upp till tre eller fyra. Bedömning: Målet uppfyllt i hög grad. Välplanerade och strukturerade samlingar och tvärgrupper har medfört ett ökat matematiskt tänkande bland barnen. Materialet matteburkarna uppskattas av de äldsta barnen och vårdnads havarna återkopplar detta till förskolan. Hela förskolan använder sig av materialet mattedans som uppskattas av alla barnen. När det gäller pojkar och flickor är skillnaden mer individuell än könsbunden. Genom observationer, dokumentationer och samtal i vardagliga situationer reflekterar barnen över matematiken. Vi anser att vi valt rätt metod under det gångna läsåret. Kartläggningen fungerar bra då den är konkret och visar på barnens lärande och utveckling. Slutsats av analyser, mål i kommande AP: Fortsätta att använda oss av material och metoder. T.ex matteburkarna, mattecirkeln, mattedans och boken om matematik och naturvetenskap Naturvetenskap/Hållbar samhällsutveckling Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Utvecklar sitt lärande om vår näringskedja. 6

7 Sidan 7(10) Genom vår kartläggning vet vi att 90% av de yngre barnen kan sortera till kompost. Alla de äldsta sorterar i kompost samt pappersinsamling, de känner till att flera sorteringsmöjligheter finns. De äldre barnen har fått en ökad förståelse för hållbar utveckling genom våra skräpplockardagar. De yngre barnen kan påtala att saker är trasiga och reflekterar över det till vuxen. I observationer har det framkommit att de äldsta barnen fortfarande anser att trasigt material ersätts med nytt. Hälften av de yngre barnen samt de äldsta barnen har fått mer kunskap om var mjölken och smöret kommer ifrån. De yngre barnen har lärt sig att benämna olika frukter och vet hur de växer. Två av de tre grupperna bland de äldre barnen har i temaarbetet bondgården fått kunskap om kost från djurriket och växtriket. Den tredje gruppen har jobbat med växtriket och vet hur vi planterar potatis och barnen kan benämna vissa växter. Vårdnadshavare har bekräftat att barnen har reflekterat hemma om temaarbetet bondgården. Målet uppfyllt till viss del. Förskollärarna har tillsammans med barnen komposterat och sorterat återvinningsbart material så arbetsmetoden har fungerat väl. Förskollärarna lagar det som går tillsammans med barnen men barnen har liten förståelse för vikten av att vara aktsam om förskolans material. Ingen större skillnad finns mellan pojkar och flickor vad gäller problemet med trasigt material. Temat bondgården var ett bra arbetssätt då vi kan se ett positivt resultat. Svt:s programserie om bonden Åse har inspirerat barnen och de fick ökad förståelse för att kosten kommer från växtriket och djurriket. Flera av barnen har fortsatt att titta på programmet hemma enligt vårdnadshavarna. Slutsats av analyser, mål i kommande AP: Under våren 2015 har fyra förskollärare vidareutbildat sig i fenomenlådan ljud och förskollärarna bör diskutera hur vi går vidare. Målet är för stort att kartlägga och bör vara mer konkret till nästa arbetsplan. Teknik Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Genom observationer ser vi att barnen provar att bygga på olika sätt och på olika platser tex. fönsterbrädor mm. Barnen upptäcker och använder olika byggmaterial/ skräpmaterial. Barnen använder allt byggmaterial som är tillgängligt och lär av varandra och kan slutföra sina egna idee r utan vuxenstöd. Nyköpt legomaterial i två färger har visat att pojkar väljer blått och flickor väljer lila/rosa. Ju längre terminen gått har vi märkt att den skillnaden suddats ut. Målet uppfyllt i hög grad. Förskolan erbjuder barnen en tillåtande och tillgänglig miljö där barnen vågar prova sig fram både ute och inne. Det gör att barnen visar ett stort intresse för att konstruera och skapa på egen hand och lösa tekniska problem i vardagen. Vi anser att vi har könsneutrala bygg och konstruktionsmaterial. Nytt byggmaterial har tillförts som ytterligare väckt intresse för bygg och konstruktion. För att eventuellt se skillnad på om de äldre pojkarna och flickorna väljer könskodade färger köptes blå och lila/rosa lego in. Vi gjorde ett speciellt rum för smålego och startade ett tema att bygga en stad genom detta väcktes flickornas intresse. Slutsats av analyser, mål i kommande AP: Pedagogerna behöver diskutera vad vi anser att könskodat material är och om det stämmer överens med barnens uppfattning. 7

8 Sidan 8(10) 5. Ansvar och inflytande Ta ansvar för sina egna kläder och skor. Ta ansvar för förskolans material både ute och inne. Efter vår kartläggning har vi sett att ca 80 % av barnen på förskolan ställer upp sina skor och hänger upp sina kläder på sin plats. Endast ett fåtal av barnen tar ansvar för förskolans material och detta ser vi genom deras sätt att använda materialet på. Målet uppfyllt till viss grad. Eftersom arbetssättet med tydliga instruktioner och närvarande förskollärare har visat ett gott resultat så fortsätter vi som förut. måste bli bättre på att ha samma regler och förhållningssätt till förskolans material. Slutsats av analyser, mål i kommande AP: Målet om att ta ansvar för förskolans material måste bli det samma eftersom det inte uppnåtts. Förskollärarna behöver diskutera förankra och dokumentera regler och rutiner. Inflytande Utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer. De flesta av förskolans barn är medvetna om att de kan vara med och påverka vad de vill göra och med vem. En del av barnen behöver stöttas i att stå för sin egen åsikt. Genom barnintervjuer med de äldre barnen har det framkommit att de förstår att de kan vara med och påverka. Målet uppfyllt i hög grad. Att reflektera, planera och utvärdera med barnen med ipaden som stöd har varit framgångsrikt. Förskollärarna lyssnar in barnens förslag och idéer, säger ja i stället för nej. Materialet är synligt och tillgängligt för alla barn. Ipaden kommer att användas mer regelbundet och i högre grad. Arbetssättet med barnintervjuerna har varit en framgångsrik kartläggningsmetod. Slutsats av analyser, mål i kommande AP: Vi fortsätter att stötta barnen att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer Materialet är synligt och tillgängligt för alla barn 6. Förskola och hem Synliggöra för vårdnadshavarna. Något resultat från föräldrar/vårdnadshavarenkäten finns inte på grund av lågt deltagande. Utifrån uppföljningssamtalen och utvecklingssamtal har det framkommit att vårdnadshavarna är nöjda med och de anser att barnen utvecklar sitt lärande. Vårdnadshavare har informerats vid utvecklingssamtalen att en tidskriftssamlare med blanketter synpunkter, klagomål och förslag finns i hallen samt att inkomna synpunkter registreras enligt personuppgiftslagen. Vi har inte nått fram till våra vårdnadshavare med webbinformationen. Resultatet av föräldramötet var givande, vårdnadshavarna fick en presentation av arbetsplanen och likabehandlingsplanen i samband med att de hämtade sina barn. 8

9 Sidan 9(10) Målet uppfyllt i hög grad. Föräldrar/vårdnadshavarenkäten som i år skulle svaras på digitalt var enligt vårdnadshavarna svåråtkomlig på nätet där av det låga deltagandet. Den har glömts bort när enkäten inte kommit till den personliga mailen. Hälften av alla vårdnadshavare önskar att få enkäten i pappersform. Flertalet vårdnadshavare var inte medveten om att blanketten synpunkter, klagomål och förslag fanns. Vi upplever inte att vårdnadshavarna visar något intresse för verksamhetspärmen och föräldratavlan. Vid utvecklingssamtalen framkom att vårdnadshavarna inte aktivt sökt information i edwiserummet. Den direkta återkopplingen på föräldramötet var positiv. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP: Förskollärarna behöver bli bättre på att informera vårdnadshavarna på whiteboarden om undervisningen i tvärgrupperna. Synliggöra verksamhetspärmen för vårdnadshavarna? Under hösten 2015 kommer vårdnadshavare rummet i edwise att byggas ut med mer information från förskolan, hur får vi vårdnadshavarna att del av informationen i rummet? Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. 7. Medarbetare Alla medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument, förskolans arbetsplan och likabehandlingsplan. Alla förskollärare använder sig av målen i de nationella styrdokumenten, förskolans arbetsplan i den planerade samt i den lärande leken. Kontunerliga utvärderingar av medarbetarmålen skulle ha skett vid tre tillfällen, ett är genomfört och dokumenterat. Den psykosociala arbetsmiljökartläggningen visade på goda resultat året 14/15, med undantag för arbetsbelastningen. Likabehandlingsplanen reviderades och en ny gjordes till januari 2015 och samtliga medarbetare fick information och är förtrogna med målen. Förankring av planen har skett till vårdnadshavarna genom utvecklingssamtal och föräldramöte. Fortlöpande dokumentation av likabehandlingsplanen är gjord. Målet uppfyllt till hög grad. Medarbetarna har alltid med sig de nationella styrdokumenten samt arbetsplanen i olika grupper och vid utvärdering och planering, vilket inneburit ett förtydligande av uppdraget. Medarbetarna är i högre grad förtrogen med likabehandlingsplanen genom att vi kontinuerligt använder den i den dagliga. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP: Fortsatt reflektion och diskussion krävs runt likabehandlingsplanen för att hålla dokumentet levande. Vi ska avsätta mer tid till utvärdering av medarbetarmålet nästa verksamhetsår. Ansvarig förskollärare utses. 9

10 Sidan 10(10) 8. Övergång och samverkan Rutiner för överskolning till förskoleklass med innehåll, ansvarig och aktuell dokumentation ska gälla mellan alla förskolor och förskoleklass i kommunen. Tyvärr har dessa rutiner inte fungerat Rutinerna utvärderas och revideras efter varje läsår. Inplanerade överskolningssamtal har genomförts med mottagande skolor. Dokumentation som vårdnadshavare har godkänt lämnas då till mottagande pedagog. Besök sker i förskoleklass efter överens kommelse tillsamman med vårdnadshavare i första hand. Förskolans dokumentation följer med barnen till förskoleklassen. Det sker överlämnande konferens mellan förskolans pedagoger och förskoleklassens pedagoger, där deltar även specialpedagogen vid behov. 10