Kvalitetsredovisning för Jernvallens förskola

Transkript

1 Förskola Handläggare Datum Sidan 1(10) Katarina Nyström Kvalitetsredovisning för Jernvallens förskola Organisation/Personella förutsättningar - 58 barn - 6,22 inskrivna barn/pedagogisk personal - 10 pedagoger med utbildning avsedd för förskolan - 9 kvinnliga och 1 manlig förskollärare - En förskolechef som delas med Nävergårdens förskola och Familjcentralen Bj/Va och Storvik. - Förskolan består av 3 En yngre barns 1-3 år med 18 barn, två äldrebarns 3-5 år med 24 resp. 14 barn i varje. - Få barn har annat modersmål än svenska Elevhälsa Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Barnkonferenserna som leds av specialpedagog och förskolechef har varit framgångsrika. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Hennes arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar /utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn i behov av särskilt stöd. I kommunen finns tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildade lekarbetspedagoger samt lekarbetsrum. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa, skolpsykolog och skolläkare. Förskollärarna har fortbildning i barn med neurologiska svårigheter. Sju förskollärare har deltagit i kommunens föreläsningsserie Barn med exekutiva funktioner. Materiella förutsättningar (lokaler, utrustning) - Lokalerna är rymliga, men dåligt ljudisolerade. Personalen har med små medel vidtagit bullerdämpande åtgärder som t.ex: textilier på väggarna, nya ljuddämpande bord, möbeltassar stolarna samt plasttallrikar och glas. - Utegården är inte helt tillfredsställande vilket också tydligt har framgått av föräldraenkäten. Den nedre utegården delas med Jernvallsskolan. - Närmiljön är stimulerande och utnyttjas ofta. - Tillgången på pedagogiskt material i lokalerna är tillfredsställande, likaså den tekniska utrustningen för den digitala dokumentationen.

2 Sidan 2(10) Plan för systematiskt kvalitetsarbete. Enhetens systematiska arbetsmiljöarbete Månad Barn Vårdnadshavare Förskollärarna Organisation Syfte Ansvarig Augusti Utvecklingsdagar Utarbeta likabehandl.pl/ arbetsplan Inskolning och Trygga barn och Inskolningssamtal Inskolningssamtal överskolning vårdnadshavare Höstfest Höstfest Höstfest Skapa goda relationer September Alla deltar Utvecklingssamtal med förskolechef Alla samma dag,likb., likb. och Konferens måndagar Information Alla samma dag,likb., likb. Lägga grunden inför lönesamtalet. och Alla deltar Konferens måndagar Information Oktober November December Presentation av förskolansarbetsplan Utvecklingssamtal o uppfölningssamtal Utvecklingssamtal o uppfölningssamtal Utvecklingsdag Uppf. likabehandl.pl / arbetsplan Arbetsplan delges i små Vårdandsh.delaktighet i föräldragrupper AVD-Möte Alla samma dag Förbereda inför barnkonf. och utv.samtal Workshop med Delge varandra tips och och Nävergården idéer utifrån arbtesplan Barnkonferenser Specialpedagog deltar Kartlägga behovet av särskilt stöd i vht Utvecklingssamtal och Delge vårdnadshavarna uppfölningssamtal barnet/vht utveckling Alla deltar Konferens måndagar Information Utvecklingssamtal och uppfölningssamtal APT AVD-möte Psykosocial medarbetarenkät Alla deltar Delge vårdnadshavarna barnet/vht utveckling Uppföljning av barnkonferenserna Kartläggning av den psykosociala arbetmiljön Förskollärarna och Konferens måndagar Information Alla samma dag och Alla deltar Konferens måndagar Information Julavslutning med Nävergårdens förskola Personalvård 2

3 Sidan 3(10) Månad Barn Vårdnadshavare Förskollärarna Organisation Syfte Ansvarig Januari Utvecklingsdag Utvärdera likabehandlpl /arbetsplan Brukarenkät Bedömning förskolans kvalitet,,likb. Alla samma dag och, likb. Alla deltar Konferens måndagar Information Februari Mars April Maj Juni Avslutningsfest för 6-åringarna Avslutningsfest för 6-åringarna Fysisk skyddsrond AVD-Möte APT Alla samma dag Inventera fel och brister i den fysiska arbetsmiljön,likb. Uppföljning/analys av brukarenkäten. Skriva handlinsplan utifrån medarbetarenk. och skyddsombud och Alla deltar Konferens måndagar Information AVD-Möte Workshop med Nävergården Barnkonferenser Alla deltar Utvecklingssamtal Alla samma dag Specialpedagog deltar Förbereda inför barnkonf. och utv.samtal Delge varandra tips och idéer Kartlägga behovet av särskilt stöd i vht och Konferens måndagar Information Utvecklingssamtal Delge vårdnadshavarna barnet/vht utveckling APT och AVD-möte Uppföljning av barnkonf., utvsamtal Lönesamtal Värdering av årets arbetsprestation Alla deltar Konferens måndagar Information Alla deltar Alla samma dag och Konferens måndagar Information Utvecklingsdag Kvalitetsredovisning Avslutningsfest för 6- Ett bra avslut för de åringarna sombörjar i förskoleklass Utvecklingsdag Kvalitetesredovisning Alla samma dag och Alla deltar Konferens måndagar Information och Personalvård Sommaravslutning förskolechef 3

4 Sidan 4(10) Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan får fram underlag genom pedagogisk dokumentation, observationer och barnens utvecklingsplaner som analyseras och ligger till grund för nya mål i. Arbetsplanen med koppling till kvalitetsredovisningen utvärderas regelbundet på arbetslagsträffar och arbetsplatsträffar. Pedagogerna har arbetat i tvärgrupper under året när de har utvärderat arbetsplanen och skrivet kvalitetsredovisningen, vilket har inneburit ett fungerande samarbete i förskolan. Framgångsfaktor för samarbetet och samsynen har under verksamhetsåret varit de på dagtid strukturerade och kontinuerliga utvecklingsmötena, gemensam fortbildning, bokcirkel om kvalitet i förskolan, kalendarium tid och ansvar, morgonmöte varje dag med representant från varje avd, arbetslagskonferens där alla deltar, tydlig struktur och dagordning i förväg på Apt och Avd. möten samt minnesanteckningar från alla sammankomster. Förskolan prioriterar friskvård på arbetstid. Hälsoinspiratör finns på enheten. Förskollärarna är utbildad i hjärt- och lungräddning samt brandkunskap. Aktuellt introduktionsprogram för nyanställda finns men behöver revideras. Egenkontrollpärmen är känd för personalen. Alla förskollärare är utbildade i hot och våld. Tydlig och reviderad Krisplan som är väl känd bland all personal finns på förskolan. Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 2. Normer och värden När alla lyssnar på andras åsikter och respekterar allas lika värde. Genom observation och dokumentation vet vi att flera av barnen behöver träna på att lyssna på andras åsikter både i den lärande leken och i styrda aktiviteter. Bland de yngre barnen är det flera som skriker högt vid konflikt med andra barn och behöver vuxenstöd. I den styrda leken fungerar det bättre än i den lärande leken. När barnen tror att ingen vuxen hör och ser förekommer kränkningar i den lärande leken. Vi har uppmärksammat att de äldre barnen börjat lösa konflikter mer verbalt än fysiskt. Resultatet vad gäller att uppmärksamma olika kulturers traditioner samt mångfald genom litteratur och media har inte varit prioriterat i förskolan vilket gör att barnen är främmande för andra kulturer. Barnen är inte tillräckligt aktsamma om materialet varken inne eller ute. Vi uppmärksammar att barnen ofta söker vuxenkontakt och stöd vid konflikter. De äldsta barnen har börjat använda sig av material från Stegvis vid problemlösning. Förskollärarna har informerat vårdnadshavare om Jernvallens förskolas likabehandlingsplan men vi har inte sett något resultat av detta. Vi vet inte om barnen har kännedom om likabehandlingsplanen. Målet uppfyllt till viss del. 4

5 Sidan 5(10) I den styrda leken delas barnen i tvärgrupper med gruppansvariga förskollärare detta innebär att barnen lättare kan lyssna på andras åsikter. Tvärgrupper är indelade efter ålder vilket gör att de ansvariga förskollärarna kan anpassa aktiviteterna utifrån barnens mognad och det är ett fungerande arbetssätt som vi kommer att fortsätta att arbeta med. I den lärande leken har barnen svårare att lyssna på varandras åsikter då inte alla förskollärare kan vara lika närvarande på grund av arbetstiden enligt schema. Vi upplever att barnens medvetenhet inte är så stor när det gäller skillnader om vilken kultur/ samhällskultur de lever i. Vi är medvetna om att vuxennärvaro behövs i alla situationer. Aktiviteter att uppmärksamma olika kulturers traditioner bör prioriteras mer i den nya arbetsplanen. Trots olika försök med ansvar och byte av material så når vi inte fram till målet att barnen ska vara aktsamma om vårt material. Ålder och mognad spelar stor roll vad gäller att lösa konflikter med och utan vuxenstöd, detta vet vi genom observationer och samtal med barnen. Vi ser ingen skillnad vad gäller kön i de styrda aktiviteterna eller i den lärande leken. Förskollärarna bör diskutera och analysera hur vi går vidare vad gäller: - Vilka aktiviteter och mått som behövs för att få likabehandlingsplanen mer tydlig. - Hur mycket ska vi påverka barnens medvetenhet genom att påvisa likheter och olikheter? - Hur nya mått och aktiviteter ska prioriteras när det gäller kulturers traditioner i den nya arbetsplanen. - Vilka arbetsmetoder som ska användas för att barnen skall bli mer aktsam om material ute och inne. - Vilka mått och aktiviteter ska användas för att förankra likabehandlingsplanen hos barnen. Förskollärarna behöver diskutera en kartläggningsmetod för att få fram mätbara mått för normer och värden. 3. Utveckling och lärande Språk Stimulera varje barns munmotorik och språkutveckling. Resultat baseras utifrån delar av vår kartläggning, observationer, foton samt dokumentationer. Där framkom att i styrd aktivitet kan alla barn blåsa och suga vätska utifrån språktågets munmotoriska övningar. I den lärande leken har barnen själva utvecklat sin blås och sugteknik. Barnen språkutveckling har stimulerats genom materialet språktåget samt språkmaterialet babblarna där av det goda resultatet. Vi ser att de flesta av barnen ofta använder kroppsspråk och höga, enformiga ljud i kontakten med varandra. De äldre barnen har börjat lösa problem och har ett logiskt tänkande i diskussioner med varandra. Alla barn i förskolan använder kroppsspråk. De yngre tar kroppsspråk till hjälp när inte talspråket räcker både i de styrda och i den lärande leken. En del av de äldre barnen använder kroppsspråket vid konflikter. Flertalet av barnen kan utifrån sin mognad uttrycka sin åsikt eller önskan i den styrda aktiviteten. Vi har observerat att talspråket används efter barnens mognad i den lärande leken samt att de flesta barnen diskuterar och kan hålla i en dialog en längre stund med andra. De äldre barnen löser problem och har ett logiskt tänkande i diskussioner med varandra. Samtliga barn rimmar och ramsar i samspel med vuxna dagligen och barnen har utvecklat sitt talspråk. De äldre barnen nonsensrimmar och fortsätter att upptäcka nya ord att rimma på. Enligt den senaste föräldraenkäten anser vårdnadshavarna att barnen utvecklat sitt språk och sin förmåga att kommunicera med andra i snitt med övriga förskolor i Sandviken. 5

6 Sidan 6(10) Vårdnadshavarna anser i brukarenkäten att deras barn inte utvecklat sitt språk och sin förmåga att kommunicera mer än snittet i kommunen. Målet är uppfyllt i ganska hög grad för de yngre barnen, och i hög grad för de äldre barnen. De barn som hade svårigheter med blås och sugövningar har fått mer tid och övning som gett goda resultat eftersom vi använt rätt arbetsätt. Framgången i att stimulera barnens språkutveckling har skett genom en medveten satsning på språket och ytterligare en förskollärare har deltagit i utbildningen Språktåget. Den nya kartläggningsmetoden vi använt under hösten har uppmärksammat oss på att vissa mått är mätbara och andra kräver mer tid och observationer för att kunna mätas. Under våren har vi inte använt kartläggningsmetoden som underlag då förskollärarna tycker att den behöver utvecklas. Vi observerar ingen skillnad mellan pojkar och flickor i de munmotoriska övningarna. Lärande aktiviteter med mycket rim och ramsor, sånger, högläsning, munmotoriska övningar, samtal och vårt språkmaterial har genomsyrat under året och vårt arbetsätt har varit framgångsrikt. Matematik Barnen utvecklar sin förståelse för olika tidsbegrepp och förändring. Nilbilder används dagligen med alla barnen i förskolan, de yngre barnen börjar förstå de olika tidsbegreppen och samtalar runt rutinerna under dagen. De äldre barnen kan själv visa hur en dag på förskolan ser ut, barnen går och tittar på bilderna om de glömt hur dagen ser ut och har börjat använda begreppen igår/idag/imorgon i den lärande leken. De äldsta barnen har utvecklat förståelsen för tidsbegrepp och förändring, samtliga barn klarar matematiska utmaningarna. De äldre barnen är intresserade av almanackan och vi ser att de förstår skillnaden på år/månad/veckodagar. Barnen har ökat sin medvetenhet om tidsbegreppen. Förskollärarna benämner tidsbegreppen i vardagen vilket bidragit till att öka barnens medvetenhet. Vårdnadshavarna anser i brukarenkäten att deras barn utvecklat sin förmåga att använda matematik som medelvärdet i kommunen. Målet är uppfyllt i hög grad. Vi har nått det goda resultatet genom att nilbilderna används som ett gemensamt arbetssätt i hela huset och barnen har fått förståelseför hur en dag på förskolan ser ut. Vi kan se att matte på burk har gett resultat bland de äldsta barnen och visar att de har fått förståelse för enkla matematiska begrepp i samtal/reflektion med förskollärarna. Materialet matteburkarna har använts av de äldsta barnen. Matteburkarna uppskattas av barnen men är ett tidskrävande material. Materialet omfattar många matematiska begrepp och förskollärarna ska diskutera hur det kan användas på ett effektivare sätt. Alla förskollärare har fortbildats i mattedans som bidragit till resultatet. 6

7 Sidan 7(10) Natur Barnen utvecklar sitt kunnande om växter och djur under årets fyra årstider. Genom observationer, dokumentationer, foton och experiment ute i naturen har vi konstaterat att de yngre barnen har lärt sig namn på olika djur och hur de låter samt årstidsväxlingarna. De äldre barnen har jobbat med teman myror, maskar och sniglar utifrån deras intressen. Temaarbetet avslutades med en gemensam utställning, barnen och föräldrarnas feedback till oss i visar på att barnen lärt sig mycket om de olika teman. De äldsta barnen har lärt sig djurspår, kan skilja på blad, olika barr, kottar och vilka djur som går i ide under vintern. Myrorna är ett pågående projekt där vi följer myrorna under hela året. Barnen visar intresse och har många frågor och funderingar och vill söka ny fakta. Vi har jobbat med vårblommor och sjungit vårsånger och de flesta av barnen har lärt sig namnen på de vanligaste vårblommorna. Målet uppfyllt till hög grad. Barnen är indelade i tvärgrupper utifrån ålder där de kan påverka innehållet och deltar i dokumentationen. Vi ser att sånger, rim och ramsor är rätt aktivitet för att lära barnen känna igen olika djur och läten, vanliga växter samt årstider. Vi kommer att fortsätta med samma arbetssätt runt årstiderna. Barnens lärande om de olika djuren och växterna har utvecklats genom att söka fakta i olika medier och skapande verksamhet. Det är aktiviteter som väcker barnens intresse och ökar lärandet. Pojkar och flickor är lika delaktiga i arbetet med naturen. På sångsamlingarna har vi använt sånger, rim och ramsor vilket bidragit till att barnen lärt sig namn och läten på olika djur. Utelek och planerade aktiviteter i närmiljön har bidragit till att barnen utvecklat sitt lärande om miljö, djur och natur. Teknik Utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika uttrycksformer. Genom dokumentationer och observationer ser vi att de yngre och äldre barnen vågar prova egna konstruktioner av materialet i förskolan. Temat vintern har resulterat i att de yngre barnen har lärt sig skillnaden mellan värme och kyla samt att flera av barnen har lärt sig färgerna genom att måla i snön. De yngre och äldre barnen fullföljer en egen idé och löser tekniska problem i vardagen och kan slutföra dessa med eller utan vuxenstöd. De äldre barnen tror i hög grad på sin förmåga att konstruera och skapa. Förskollärarna upptäckte att de äldsta barnen hade liten erfarenhet av målningsteknik. Vi ser inga skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller konstruktion och skapande. 7

8 Sidan 8(10) Målet uppfyllt i hög grad. Vi anser att vårt arbetssätt, i tvärgrupper och den lärande leken har varit framgångsrikt eftersom barnen har varit ivriga att prova på materialet och aktiviteterna som erbjudits. Genom att erbjuda nya konstruktionsmaterial stimulerar det barnen att vidareutvecklas. Förskollärarna har gett nya utmaningar och barnen har utvecklat sitt lärande. De yngre barnens temaarbete med snö och vatten har varit rätt arbetssätt för att nå målet. Att måla med färger på snö inspirerade barnen att lära sig färgerna. Fenomenlådorna vatten och luft har hjälpt till med det goda resultatet. Alla förskollärare har utbildning i fenomenlådorna luft eller vatten. Barnen behöver vuxenstöd för att t ex. slutföra en konstruktion. Efter temaarbetet att måla Mona-Lisa såg vi att barnen har utvecklat sin målningsteknik. De äldre barnen har fått vara med att påverka valet av material och det har stimulerat lusten till skapande. Förskolan erbjuder barnen en tillåtande och tillgänglig miljö där barnen vågar prova sig fram. Det gör att barnen visar ett stort intresse för att konstruera och skapa på egen hand och lösag tekniska problem i vardagen. 5. Barns inflytande Utvecklar barnens förmåga till inflytande i. Resultat Kartläggning och dokumentation visar att de yngre barnen verbalt eller genom kroppsspråk kan förmedla vad de vill göra, var de vill vara och med vem/vilka. Genom trivsel och trygghetsfrågor och dagliga samtal ser vi att de äldre barnen förstår att de har inflytande och är delaktiga i den dagliga. Barnen ökar sitt inflytande med att regelbundet delta i dokumentation, reflektion och utvärdering tillsammans med förskollärarna. Enligt den senaste föräldraenkäten anser vårdnadshavarna att barnen ligger på medelvärdet i Sandvikens kommun vad gäller barninflytande. Målet uppfyllt i ganska hög grad. Förskollärarna har utvecklat trivsel och trygghetsfrågorna vilket har inneburit att svaren varit lättare att analysera. I de dagliga samtal och utvecklingssamtal med vårdnadshavarna har vi fått bekräftat att de äldre barnen har förstått att de har inflytande och är delaktig i den dagliga. Genom att barnen tillfrågats och uppmuntrats har barnen utvecklat sin förmåga att ta initiativ och vara delaktiga. Tillsammans med barnen reflekterar, planerar och utvärderar förskollärarna och barnen utvecklar då sitt inflytande. Detta framgångsrika arbetssätt kommer vi att vidareutveckla. 6. Förskola och hem 8

9 Sidan 9(10) Synliggöra för vårdnadshavarna. Utifrån dokumentationen i Jernvallens förskola har vårdnadshavarna fått en större inblick i vår pedagogiska verksamhet och kan följa upp och utveckla barnens lärande. Förskolan har utvecklat arbetet med att synliggöra målen ur arbetsplanen under det gångna läsåret och vi får se vad det gör för resultat. Deltagandet på föräldramötet var lågt. Tankar på förändring och utveckling av föräldramötet pågår. Föräldrarådet upphörde på grund av bristande intresse från vårdnadshavarna. Utifrån brukarenkäten anser vårdnadshavarna i mycket hög grad att vi har synliggjort i förskolan. Antal inlämnade brukarenkäter har ökat från 65% till 80%. På 9 st av de inlämnade enkäterna har ingen avdelning angetts vilket föranleder att de inte räknats med i resultatet.. Enligt brukarenkäten från 2014 känner vårdnadshavarna till målen i arbetsplanen. Jernvallens förskola ligger dock något under medelvärdet i jämförelse med alla förskolor i Sandviken. Vårdnadshavarerummet på edwise har under våren börjat användas för information. Vi har uppfyllt målet i hög grad. Enligt önskemål från vårdnadshavarna använder samtliga avdelningar sig av vikskärmen, väggar samt skriver på whiteboardtavlan på respektive avdelning för att visa på vad har erbjudit. För att tydliggöra målen ur arbetsplanen för vårdnadshavarna har samtliga avdelningar satt upp mål ur arbetsplanen och dokumentation på väl synlig plats på avdelningarna. Föräldratavlor har gjorts i ordning för att vårdnadshavarna lättare kan hitta information. En stor del av vårdnadshavarna tar del av informationen. På föräldramötet ht-13 presenterades vår arbetsplan genom vernissage. Brukarenkäten delades ut personligen till en vårdnadshavare per familj och togs emot på förskolan. 9 st av de inlämnade enkäterna har ingen avdelning angetts vilket föranleder att de inte räknats med i resultatet. Att lämna ut enkäterna personligen har höjt antal inlämnade svar betydligt. Genom att få vårdnadshavare använder sig av informationen i edwiserummet når vi inte förväntade resultatet. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. 7. Medarbetare Alla medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument, förskolans arbetsplan och likabehandlingsplan. Alla förskollärare använder sig av målen i de nationella styrdokumenten, förskolans arbetsplan i den planerade samt i den lärande leken. Kontunerliga utvärderingar av medarbetarmålen skulle ha skett vid tre tillfällen, ett är genomfört och dokumenterat. Den psykosociala arbetsmiljökartläggningen visade på mycket goda resultat året 13/14. Likabehandlingsplanen reviderades och en ny gjordes till januari 2014 och samtliga medarbetare fick information och genomgång av den på ett arbetsplatsmöte för att kunna 9

10 Sidan 10(10) använda sig av den. Förankring av planen har skett till vårdnadshavarna genom utvecklingssamtal. Fortlöpande dokumentation av likabehandlingsplanen är inte gjord. Målet uppfyllt till viss del. Medarbetarna har alltid med sig de nationella styrdokumenten samt arbetsplanen i olika grupper och vid utvärdering och planering, vilket inneburit ett förtydligande av uppdraget. Vi ska avsätta mer tid till utvärdering av medarbetarmålet nästa verksamhetsår samt diskutera hur vi skall förankra likabehandlingsplanen eftersom inget mätbart resultat finns. Reflektion och diskussion krävs runt likabehandlingsplanen för att resultatet ska bli tydligare. 8. Övergång och samverkan Rutiner för överskolning till förskoleklass med innehåll, ansvarig och aktuell dokumentation ska gälla mellan alla förskolor och förskoleklass i kommunen. Tyvärr har dessa rutiner inte fungerat Rutinerna utvärderas och revideras efter varje läsår. Inplanerade överskolningssamtal har genomförts med aktuella skolor sker inför överlämnande. Dokumentation som vårdnadshavare godkänt lämnas då till mottagande pedagog. Besök sker i förskoleklass efter överens kommelse tillsamman med vårdnadshavare i första hand. Förskolans dokumentation följer med barnen till förskoleklassen. Det sker överlämnande konferens mellan förskolans pedagoger och förskoleklassens pedagoger, där deltar även specialpedagogen om det behövs. Rutinerna för överskolning till förskoleklass med innehåll, ansvarig och aktuell dokumentation har fungerat. 10