Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Inskrivna barn, totalt:19 barn födda 2008 Antal grupper: 1 Antal årsarbetare (kvinnor/män): 3,0 förskollärare Barn i omsorg på obekväma tider:0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 2 Modersmål på enheten: svenska, arabiska, azeriska Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan tre förskolor, en arbetslagsledare. Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan kommunens förskolor 2

3 Resultat Utveckling och lärande Mål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Jobba med NTA: Vatten- och luftlådorna. Förändra i miljön och presentera nya material på ett lustfyllt sätt. Process Vi har spelat spel med bokstäver, siffror och matematik. Vår spelhylla har en central placering på förskolan. Vi uppmuntrar barnen att skriva sina egna och andras namn i många olika sammanhang. I vår vardag har vi gjort olika matematiska beräkningar. Flickor och pojkar har uppmuntrats att dela med sig av sitt modersmål. Vi har använt oss av en Ipad för att lyssna på sagor och sånger på de olika språken. Vi har regelbundet samarbetat med kommunens specialpedagog. Material från logoped har använts i stora och små grupper. NTA-lådorna (vatten och luft) har använts i olika perioder. Efter intervjuer och samtal med barnen har vi möblerat om och införskaffat nytt material. Resultat Vi har sett att intresset för spel och pussel har ökat. Alla barn kan skriva sitt eget namn. I vardagen har många tillfällen med att arbeta med siffror och matematik uppmärksammats och tagits till vara. Vi har sjungit vår Hej-sång på olika språk. Regelbunden handledning av specialpedagog. Intresse, nyfikenhet och förståelse för vatten- och luftexperiment har väckts hos flickor och pojkar. Flickor och pojkar använder rummen och materialen tillsammans. Analys Genom spel pussel och lekar har förståelsen för siffror och antal ökat. Många utav spelen var nya för barnen vilket gjorde att de var extra spännande att lära sig. Dagligen räknas alla flickor och pojkar i samlingen. Genom det har vi-känslan ökat. Hur många är vi? Hur många saknas? Vilka saknas? Genom att använda kölistor till dator och Ipad samt skrivit namn på teckningar, har barnen fått större förståelse för att det är viktigt att kunna skriva sitt namn. Sagor, sånger, rim, ramsor, samtal och konsten att lyssna på varandra genomsyrar vår vardag. Flickor och pojkar har lärt oss att säga hej på olika språk när vi sjungit hej-sången. 3

4 Vi har använt oss utav Skolverkets hemsida för att hitta sånger och sagor på andra språk. Väldigt uppskattat av flickor och pojkar. I det naturvetenskapliga området har vi jobbat med vatten- och luftlådorna. Vi har genomfört olika experiment tillsammans. Vi har titta på och funderat över vattnets olika former: Hur blir det om man tillsätter färg i vattnet? Vad händer med vattnet om man ställer ut det på vintern? Vad händer när man saltar is? Vi har undersökt vinden: gjort vindsnurror och drakar. Många tankar och funderingar väcktes hos flickor och pojkar under de olika projektens gång. För att få en miljö som stimulerar alla flickor och pojkar att utnyttja och vilja vara överallt började vi med intervjuer och samtal för att kartlägga hur vi skulle forma miljön. Vi har under verksamhetsåret observerat leken och utnyttjandet av material och rum och förändrat eftersom. Åtgärd Vi fortsätter att utveckla arbetet med matematik och språk. Uppmuntrandet att använda modersmålet fortsätter. Vi lånar böcker från biblioteket. Vi kommer på förskolans dag att göra luftexperiment tillsammans med barn och föräldrar. Hela den veckan kommer vi att jobba med NTA, både vatten och luft. Fortsätta att förändra i miljön när det behövs och att presentera nya material på ett lustfyllt sätt. För att nå alla barn så finns det ett behov av att återuppta/skapa ett modersmålnätverk som gör att vi pedagoger kan få mer kunskap och förståelse för hur vi ska tillgodose barn med annat modersmål och annan kultur. Tips och idéer! Vägledning! Skapa gemensamma rutiner hur mottagandet ska ske för våra nya barn med annat modersmål och kultur. Barns inflytande Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Process Flickor och pojkar har gjort egna val av aktiviteter. Flickor och pojkar har fått rösta fram gruppaktiviteter både inomhus och utomhus. Flickor och pojkar har deltagit i inköp av nytt material. Flickor och pojkar har besvarat en enkät om delaktighet och inflytande. 4

5 Resultat Barnenkät 18 barn har besvarat enkäten. Får du vara med och hitta på och bestämma på din förskola? Ibland Totalt Medelvärde Får du vara med och bestämma vad ni ska göra på din förskola? ,2 Lyssnar de vuxna på dig på din förskola? ,8 Lyssnar dina kompisar på dig på din förskola? ,1 Får du hitta på nya saker på din förskola? ,3 Totalt ,3 Önskemål om utflyktsmål, aktiviteter och inköp har genomförts. Analys Resultaten i barnenkäten visar att flickor och pojkar till stor del får vara med och bestämma på förskolan samt känna sig sedda, delaktiga och bekräftade. Vårt medvetna arbets- och förhållningssätt ger flickor och pojkar möjlighet till delaktighet, inflytande och egna val. För att varje barn ska få göra sin röst hörd har vi valt att dela barnen i mindre grupper under flera tillfällen under dagen t ex i samling och i leken. Åtgärd Vi fortsätter att dela barnen i mindre grupper vid flera tillfällen under dagen. Vi kommer att använda en talsymbol i samlingen för att fördela talutrymmet. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Förskolans pedagogiska plattform har reviderats tillsammans med två arbetslagsledare. Inga nätverk har bildats under verksamhetsåret. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har tagits upp på förskolorna. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Personalenkät om pedagogiskt ledarskap har genomförts. 5

6 Resultat Förskolans pedagogiska plattform har uppdaterats och reviderats så att den stämmer överens med förskolechefernas ledningsdeklaration. Inga nätverk har bildats. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har diskuterats på samtliga förskolor. Arbetslagsledarna och förskolans personal har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. 49 av 100 pedagoger svarade på enkäten pedagogiskt ledarskap. Högsta resultat att uppnå är 4,0. Frågan i personalenkäten pedagogiskt ledarskap om delaktighet, inflytande och ansvar finns i det gemensamma professionella uppdraget gav resultatet 3,2. Frågan om tydlighet om roller och ansvar fick 3,1. Frågan om utvärderingen av verksamheten är ett viktigt instrument fick 3,3. Analys Förskolans pedagogiska plattform har blivit mer förankrad i verksamheten efter att den uppdaterats och reviderats. Används på planeringar och gemensamma möten. Nätverken har inte kommit igång p.g.a. att andra fortbildningsinsatser har prioriterats. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder. Eftersom svarsfrekvensen på enkäten pedagogiskt ledarskap var så liten så känns resultatet osäkert. Förskolechefernas uppdrag blir att till näst kommande år poängtera vikten av att svara på enkäten. Åtgärd Bilda nätverk Arbeta med enkät svaren på förskolorna. Arbeta med och se över kvalitetsperioderna. Revidera den långsiktiga fortbildningsplanen. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 6