Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 3 (jan mars), läsåret

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015."

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik: Inskrivna barn, totalt: 58 Antal grupper: 4 åldersindelade grupper på förmiddagen och två grupper på eftermiddagen Antal årsarbetare (kvinnor/män): 13 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 5 Modersmål på enheten: Dari/persiska, albanska, kurmandi, tigrinja Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan fyra förskolor, 1 arbetslagsledare Pedagogista/pedagogisk utvecklare: 1,0 som delas mellan fyra förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan samtliga kommunala förskolor. 2

3 Resultat Utveckling och lärande Mål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Process Vi har arbetat mer hundraspråkigt genom olika sätt att kommunicera. Vi har sjungit, dansat, använt sagor och fantiserat. Genom olika språk har vi förstärkt vår kommunikation som t.ex. teckenspråk och engelska. Vi har skapat i olika material. Material, som pennor, papper och saxar är placerade synligt för barnen, även för de allra yngsta. Vi har använt olika tekniker i skapande exempelvis limppistol. Barnen har byggt mycket med klossar och genom det utvecklat sin rumsuppfattning. Vi använder IT-teknik tillsammans med barnen ett exempel är att de har gjort egna filmer i imovie. Barnen har på egen hand undersökt och använt kamera och ipad. Vi har sedan tittat på resultatet på vår touchscreen. Barnen har återskapat fotona i andra material. Vi har jobbat med NTA-lådan vatten och gjort experiment med bl.a. is och salt. Vi har haft vattenlek med de yngsta barnen. Vi har arbetat med Babblarna, som är ett språkmaterial. Vi har läst böcker, sett på film och låtit Babblarna vara med i olika aktiviter. Babblarna finns alltid närvarande i den vardagliga leken. Alla Babblare representerar en varsin del av läroplanen ex. Bibbi symboliserar matematik. Vi har arbetat med sagor, med stöd av böcker, ipad och touchscreen. Barnen har illustrerat egna sagor. Vi har dansat och presenterat olika genrer av musik för barnen och de har fått röra sig till det. Vi har använt touchscreen för att barnen ska få se olika sätt att röra sig på till musik. Barnen har gjort egna filmer i imovie där de dansar. Vi har tittat på programmet Livet i Bokstavslandet från UR, utbildnings radion. I de olika avsnitten presenteras olika bokstäver, rim och ramsor. Programmen har ett innehåll som rör språklig medvetenhet i allmänhet. Efter att vi tittat på ett avsnitt får barnen bearbeta vad de sett genom skrift och med stöd av olika skapande material. Vi har arbetat med rymden där vi använt olika material och tekniker i skapandet av planeter, ufon o.s.v. Miljön har anpassats efter projektet och ett rymdrum har skapats tillsammans med barnen. En utemiljögrupp har bildats där tre pedagoger ingår. Resultat Barnen visar olika intressen för olika material och tekniker. En del barn uppskattar att måla medan andra har ett större intresse för att använda lera. Barnen har fått lättare tillgång till olika skapande material. De kan hämta själva eller visa på att de vill ha materialet. Vi arbetar med olika projekt som har olika uttrycksformer. 3

4 Touchscreen har gett oss ett nytt sätt att arbeta, vi upplever att den ger oss, pedagoger, en större frihet kring projekten. Vi har fått fortbildning i användandet och hur man kan arbeta med touchscreenen och ipad. Barnen upplevs idag säkrare i sin användning av ipad, de gör andra saker och ser andra möjligheter med den än tidigare. De yngsta barnen har uppskattat att ha vattenlek. Att göra vattenexprimet med is och salt tyckte barnen var både spännande och roligt. Barnen har inte fått jobba vidare kring detta. I gruppen som har arbetat med Babblarna har barnen börjat ljuda och härma mer. De rör sig mer och mer till musiken och ser fram emot sagostunden med Babblarna. I arbetet med sagor har barnen kommit i kontakt med matematik, språk, rörelse, teknik och skapande med olika material. De har förbättrat sin förmåga att återberätta och minnas. Barnen har stärkt sin förmåga att tala och komma till tals. De barnen som jobbar med dansprojekt har utvecklat sin motorik och kroppsuppfattning. De får nya upplevelser av dans och musik genom att de provar olika genrer av musik. Barnen har utvecklat sin förmåga att använda IT-tekniken. De har även lärt sig att koppla ihop olika uttrycksformer så som IT-teknik och rörelse. Barnen har fått tillgång till olika pedagogiska program inom IT och i och med bokstavslandet har det väckts intresse för skriftspråket. Barnen har skapat kring detta i olika material. Barnen har i större uträckning börjat ljuda, använda rim och ramsor. Det har skett förändringar av innemiljön under hela perioden. Utemiljögruppen har träffats en gång. Analys Att göra det skapande materialet mer tillgängligt för barnen har gett ett positivt uttryck då barnen på egen hand kan välja aktivitet. För att barnen ska kunna uttrycka sig genom många olika uttrycksspråk så måste också materialet vara konstant tillgängligt. Då kan barnen prova olika material och tekniker för att hitta fram till sitt språk och uttryckssätt. Vi har blivit bättre på att ta in olika uttrycksspråk i våra projekt. Vi pedagoger har, genom vår fortbildning, fått större kunskap i användandet av ipad. De workshops vi gått på har gett oss trygghet och verktyg i att använda den. Det är viktigt med fortbildning när vi får nya pedagogiska verktyg. I användandet av touchscreen så ser vi mycket positivt kring den men ser också en brist i vårt användande. Vi behöver mer fortbildning med workshops för att kunna använda den på ett bredare sätt med barnen. När vi blir säkrare med våra verktyg så ger det barnen en större möjlighet att upptäcka och använda IT-tekniken i ett pedagogiskt syfte. Vår upplevelse är att barnen har uppskattat att använda NTA lådan och det är något vi bör göra mer. Vi är tillviss del fortfarande låsta vid våra projekt och har svårt att ta in fler olika material, speciellt de material som är färdiga och ska användas efter en viss struktur. NTA är en bra utbildning men vi upplever oss inte trygga med materialet. Vi bör se till att alla som kommer att gå utbildningen får börja jobba med det på en gång efteråt för att känna sig bekväm med material och arbetssätt. Barnen har blivit bekanta med de olika karaktärerna i Babblarna eftersom vi regelbundet träffat dem. Pedagogerna är väldigt positiva kring projektet och kan vara med i dans och lek. Vi har repeterat mycket och låtit barnen ta det i sin takt så att alla barn, nya som gamla, ska få uppleva Babblarna på samma sätt. 4

5 Det är lätt att ta in olika språk i sagans värld. Barngruppen är ofta delad så att barnen kan ta del av varandras berättelser och prata inför varandra. Vi anser att det är bättre med mindre grupper för att bli lyssnad på och ge alla möjlighet till ett bra talutrymme. Vi har erbjudit barnen olika genrer för att ge barnen möjlighet att se ett vidare perspektiv av rörelse. De har fått prova på olika sätt att röra sig och detta ger en bättre kroppuppfattning. Genom att prova på att skapa med hjälp av IT-teknik har barnen fått en bredare uppfattning av hur det kan användas. Barnens nyfikenhet och intresse för språket har ökat genom vårt projekt med bokstäver, ord och programmet Livet i Bokstavslandet. Programmet är pedagogiskt upplagt samtidigt som det är roligt och inspirerande. De barn som har annat modersmål har i början inte varit intresserade men intresset har ökat under projektets gång, när de kan och förstår mer svenska ord. Barnen har hittat på egna sätt att utmana sig själva och kamraterna när de skapat ord och bokstäver i olika material. Vi har försökt tillgodose barnens behov genom att ha fri tillgång till olika sorters material att skapa med. Barnen har inspirerats av de pedagogiska programmen de sett samt andra material kring bokstäver och det har lett vidare till ljudning, rim och ramsor som nu präglar hela verksamheten. Utemiljögruppen kom till genom ett behov att se utemiljön som ett pedagogiskt rum och dessa bör träffas mer för att få igång ett arbete. Åtgärd Arbeta med att ta in olika språk i vår vardagliga verksamhet. Ge barnen tillgång till material att uttrycka sig med. Mer fortbildning i touchscreen för att använda dess funktioner. Förslaget är workshops där man praktiskt får prova på. Vid fler tillfällen under året 2015 ska de pedagoger som har utbildning i NTA-lådorna, tillsammans med barnen, genomföra något av de experiment som finns att tillgå i lådorna. Tänka på att lådan är tillgänglig under hela dagen. Tillsammans med barnen arbeta och utveckla våra projekt. Ge utegruppen fler tillfällen att ses, detta bör schemaläggas. När passagen, till matsalen, kommer så ska utegruppen vara med och se till att vår utemiljö blir förbättrad t.ex. gungställningen bör flyttas för bättre uppsikt. Barns inflytande Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Process Vi har genom schemaförändringar fått mer reflektionstid tillsammans i arbetslagen. Alla arbetslag har nu minst två timmar gemensam planeringstid per vecka. Vi arbetar i projekt där barnens intressen och utryck påverkar verksamhetens innehåll och utveckling. Vi dokumenterar projektet och reflekterar tillsammans med barn och andra pedagoger. Barnen har genom olika IT-verktyg varit delaktiga i dokumentationer, reflektioner och analyser av projektet och övrig verksamhet. Vi har sedan försökt låta deras åsikter och intressen styra projektets utveckling. 5

6 Barnen har genom kompisblomman haft barnmöten där vi diskuterat olika blad som innehåller barnens funderingar kring deras sociala miljö, t.ex. frågeställningar som hur är man en bra kompis? Utifrån en tidigare gjord barnenkät så har vi diskuterat lugn och ro. Vad är lugn och ro? Hur upplevs den? Hur är den för olika barn och vuxna.? Vi har med skilda karaktärer diskuterat kring detta, t.ex. vad gör Spindelmannen när han vill ha lugn och ro? Barnen har i den fria leken fått göra egna val, de har tillgång till olika material och uttrycksformer. Resultat Genom mer gemensam reflektionstid kan vi analysera våra dokumentationer tillsammans. Vi kan göra gemensamma planeringar för verksamheten samt reflektera över den vardagliga verksamheten. Barnen har utvecklat sin förmåga att kunna göra val kring IT-verktyg och de visar gärna upp sina dokumentationer. Barnen har fått ett större intresse för att dokumentera sin egen verksamhet med hjälp av olika IT-verktyg. Barnens intresse att styra projektarbetet har skapat ett större engagemang hos dem. Genom barnmötena har barnen mer spontant börjat samtala om den sociala miljön. För att behålla diskussionerna levande behöver barnmötena var något som återkommer kontinuerligt. Vi har tillsammans med barnen bestämt en lugn- och ro plats. Vi upplever att barnen fått en större kunskap om vad lugn och ro är och att behovet av det finns hos alla. Idag frågar barnen oftare efter lugn och ro. Barnen tar idag fler egna initiativ i den fria leken. De har en större kunskap kring flera sorters material och de efterfrågar andra uttrycksformer än de tidigare gjort. Analys Genom att reflektera tillsammans i arbetslaget har vi fått ta del av varandras tankar och åsikter vilket berikar oss som pedagoger. Detta leder även till att barnens inflytande ökar då fler pedagoger kan föra deras talan när det kommer till planeringar och reflektioner. I våra projekt låter vi barnens intressen styra och detta har lett till att barnen är mer engagerade i verksamheten, de är mer delaktiga. Genom att barnen får vara med och påverka det vi diskuterar upplever vi att de lättare tar till sig av diskussionerna. Att de dessutom själva kan vara med och göra delar av dokumentationen leder till att de intresserat sig mer för processen. Barnen visar idag en större kunskap kring IT-verktyg och dess olika funktioner. Vår upplevelse är att barnen idag gör ett mer medvetet val och detta leder till att de har fått en större frihet. Barnen har fått en större förståelse för betydelsen av att ha lugn och ro omkring sig. Vi pedagoger tycker oss ha lättare att tillsammans med barnen komma åt de situationer när vi skapar en lugn miljö. För att upprätthålla detta ser vi behovet av kontinuerligt arbete. Barnen har idag fler möjligheter till olika språk genom en större kunskap om olika sorters material. En förutsättning för detta har varit att vi, pedagoger, har gjort materialet mer lättillgängligt. Vi har också arbetat medvetet med vår innemiljö för att skapa utrymme för olika uttrycksformer. 6

7 Åtgärd Arbeta för att ha pedagogisk utvecklingstid och reflektionstid tillsammans både i arbetslaget och i tvärgrupper. Barnens intressen och åsikter ska styra våra projektarbeten. Vi ska vara lyhörda för deras diskussioner och reflektioner. Vi ska uppmuntra barnen till dokumentation av verksamheten. Arbeta med att ta in olika uttrycksspråk i vår vardagliga verksamhet. Ge barnen tillgång till material att uttrycka sig med. Kontinuerligt arbeta kring begreppet lugn och ro för att skapa en bra miljö. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna. Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts. Skapande nätverk pågår. Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla lärplattformen Unikum. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten. Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogiskutvecklare har skapats. Resultat Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen. Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen. Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner Godée. Två pedagoger med uppdrag att implementera, lärplattformen Unikum har besökt förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola. Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra tillfällen. Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner finns. Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var. Analys Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten. 7

8 Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan pedagoger från olika förskolor. Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för tidigt att analysera något resultat. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel" i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten 2015 Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta tid innan någon analys kan ske. Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten Åtgärd Bilda ytterligare nätverk. Arbeta med handlingsplanerna. Implementera de nya kvalitetsperioderna. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 8

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15.

Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15. Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2012-2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Jaktstigen 21 period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Jaktstigen 21 period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Jaktstigen 21 period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), verksamhetsår

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), verksamhetsår Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), verksamhetsår 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

2014-10-01. Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret 2014-2015.

2014-10-01. Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret 2014-2015. 2014-10-01 Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 1 (juli-sept), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 1 (juli-sept), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 4, läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 4, läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 4, läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Förskolan Björkbacken period 2 (okt-dec), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Förskolan Björkbacken period 2 (okt-dec), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Förskolan Björkbacken period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014 Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret

Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 2 (okt-dec), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 2 (okt-dec), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 2 (okt-dec), läsåret 2014-15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 2 (okt-dec), hösten 2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 2 (okt-dec), hösten 2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 2 (okt-dec), hösten 2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret 2013 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-10-30 Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Smedby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Smedby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan/Bya period 4 (april juni), läsåret 2013/14.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan/Bya period 4 (april juni), läsåret 2013/14. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan/Bya period 4 (april juni), läsåret 2013/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 3 (jan-mars), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 3 (jan-mars), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 3 (jan-mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för utbildningsförvaltningen

Kvalitetsarbete för utbildningsförvaltningen Kvalitetsarbete för utbildningsförvaltningen i Hedemora kommun läsåret 2012-2013, period 3 (jan-mars) 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret

Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret 2013-09-12 Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och

Läs mer

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 3 (jan-mars), läsåret

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 3 (jan-mars), läsåret Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 3 (jan-mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018 Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018 Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2017-09-05 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Kållekärrs förskolor Enheten ansvarar för följande

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lokal Arbetsplan 2015/2016 150526 Lokal Arbetsplan 2015/2016 Gemensam grund Lars Wivallius förskola Sagans förskola Lillstugans förskola Larsgårdens förskola Förvaltningen Förskola och Skola Sydväst Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. barn födda 2006-2010 Ur Lpfö-98, Förskolans uppdrag: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Förskolechef Susanne Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål Normer och värden 3. Läroplansmål Utveckling och lärande 4. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby skola period 1, läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby skola period 1, läsåret 2013-09-012 Kvalitetsarbete för Smedby skola period 1, läsåret 2013-2014 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se Arbetsplan Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola Inledning Arbetsplanen för Kullens förskola bygger på Lpfö-98 reviderad 2016, ÖSB övergripande strategi och budget, kvalitetsrapport, brukarenkät samt

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer