Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Inskrivna barn, totalt: 56 barn i åldern 1-5 år Antal grupper: 3 åldersindelade grupper Antal årsarbetare: 6,0 förskollärare, 2,60 barnskötare, 0,80 förskolekock Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 2 Modersmål på enheten: svenska, albanska, persiska Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan 3 förskolor, 1 arbetslagsledare Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan kommunens samtliga förskolor. 2

3 Utveckling och lärande Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Vi använder oss av, och uppmärksammar barnen på olika matematiska begrepp i många situationer under dagen. Vi använder oss medvetet av ett rikt språk i dialogen med barnen. På förskolan finns olika sorters tärningsspel och I-pad spel, som ger barnen möjlighet att utveckla både sin matematiska förmåga och sitt språk. Personalen som arbetar med 1-2- åringarna har medvetet arbetat med att vara nära barnen. De har också arbetat med att benämna och ge barnen positiv respons på ord och språk. På hela förskolan erbjuds barnen material och leksaker som utmanar och passar för barnens utvecklingsnivå. En del av materialet och leksakerna byts ut då och då. 4-6-åringarna har skrivit olika slags listor, sina namn, siffror och prislappar. De har också pratat om bokstäver och rimmat. Vi har köpt in ett antal nya, mer utmanade tärningsspel och pussel till 4-6-åringarna åringarna visar genom sitt kroppspråk att de förstår, och gör sig förstådda, även om de inte kan uttrycka sig i ord. 4-6-åringarna spelar ofta tärningsspel och lägger pussel 4-6-åringarna både härmar och smittar varandra när det gäller att använda sig av siffror och bokstäver. 3-6-åringarna visar ett stort intresse för i-pad spelen, och hjälper gärna varandra. Barnen visar nyfikenhet på de nygamla sakerna som kommer fram. 1-2-åringarna leker lugnare när utbudet av leksaker är mindre. När vi ger barnen talutrymme, lyssnar aktivt och ger positiv uppmuntran upplever vi att barnen känner sig respekterade och tar större talutrymme. De nya spelen och pusslen, som är mer utmanande, används flitigt och med stort intresse. Vi har inte utvecklat användandet av I-pad spel på grund av att vi saknar egen kompetens inom området. Detta läsår har vi inte genomfört våra lärande pedagogiska samtal. Det har inneburit att vi saknat tillfällen att ordentligt resonerat med varandra kring användandet av I-Pad. Vi upplever att när vi möjliggör för barnen att använda sina färdigheter i meningsfulla sammanhang och uppmuntrar deras naturliga nyfikenhet visar barnen större intresse och vill lära. 3

4 Vara engagerad och nyfiken tillsammans med barnen. Införskaffa och ta fram ytterligare utmanade material. Reflektera kring frågorna, är vi, pedagoger, tillräckligt nyfikna? Vilket material vill vi erbjuda? Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Detta läsår har vi inte prioriterat någon ny aktivitet eller fortsatt arbete kring världskartan. Barnen med annat modersmål har delgett övriga barn några ord på deras språk. Vi firar de traditionella svenska högtiderna. Barnen visar fortfarande intresse för världskartan genom att titta på den och samtala med varandra kring olika länder och olika resor. Barnen visar stort intresse och använder sig ibland av ord på ett för dem, främmande språk, t.ex. vid matsituationerna. Vi har, detta läsår, prioriterat och lagt stort engagemang på att starta upp ett projektarbete, vilket lett till att vi inte utvecklat vårt arbete kring annat modersmål och kulturella identitet. Vi har inga barn på förskolan som är födda i ett annat land, vilket vi tror bidrar till att detta är en fråga som vi inte arbetar aktivt med. När personalen tagit del av ord på ett annat språk, och använder dem, härmar barnen gärna och vill lära. Eftersom vi inte genomfört några lärande pedagogiska samtal så har det inte skett någon utveckling kring användandet av världskartan Samtala om hur vi utvecklar tavlan med världskartan, och fördela ansvaret för fortsatt arbete. För att nå alla barn så finns det ett behov av att återuppta/skapa ett modersmålnätverk som gör att vi pedagoger kan få mer kunskap och förståelse för hur vi ska tillgodose barn med annat modersmål och annan kultur. Tips och idéer! Vägledning! Skapa gemensamma rutiner hur mottagandet ska ske för våra nya barn med annat modersmål och kultur. 4

5 Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Insatser för att stödja enskilda barn, och för att möjliggöra ett fungerande samspel, görs kontinuerligt. Vi har regelbunden kontakt med specialpedagog från elevhälsan, både i form av handledning och i arbetet med barnen. Barnen visar nya sätt att ta kontakt och samspela med andra barn. Både vi som personal och barnen har fått hjälp och stöd av specialpedagogen. När vi är lyhörda för olika skeenden i gruppen, enskilda barns behov och genomfört medvetna åtgärder har det gett resultat. Den nära och regelbundna kontakten med specialpedagogen möjliggör att det är enkelt och går snabbt att få kontakt med elevhälsan. Regelbundet samtala i pedagoggruppen om både enskilda barns och gruppens behov. Påbörja ett längre projektarbete på hela förskolan, med namnet Barns relation till en plats, stad eller bygd, i 1-2-årsgruppen Ge barnen möjlighet att möta olika uttrycksformer i ett och samma rum Vi har ett antal gånger låtit barnen möta olika slags musik i rummet. Vi filmade ett av danstillfällena och visade det för barnen. Vi fotograferade barnen när de såg på filmen av sig själva. Barnen har fått möjlighet att måla med kritor på ett stort golvpapper. Några av barnen dansade och några valde att titta på. Barnen visade stor glädje över att se sig själva på filmen. Alla barn målade. Vi upplevde att det var för stort antal barn i gruppen när vi dansade. Använda samma uttrycksform på olika sätt, istället för att vara snabba och erbjuda nytt. 5

6 i 3-4-årsgruppen Att vara nyfiken på, och undersöka Stadsberget. Barn och personal har vid många tillfällen gått till, och varit på, Stadsberget. Personalen har observerat och använt sig av flera observationsverktyg, både papper och penna, fotografering och filmning med I-Pad. Barn och personal har byggt en modell av Stadsberget. Barnen har gjort små djur till en modell av en håla. Lyssnat och tittat på djur och fåglar i I-Paden. Personalen har under hela tiden påpekat att det är ett gemensamt arbete och pratat om vårt gemensamma berg. Barnen har tyckt om att vara i skogen, de har visat intresse och nyfikenhet framförallt för blåbärsätande, fågelholkar och olika slags hålor. Barnen deltog med glädje i byggandet av Stadsberget med träd, figurer och liknande. Tankar och erfarenheter utbyttes flitigt mellan barnen vid de olika byggtillfällena Bygget raserades ganska snart efter att det var klart Det har inte varit så mycket prat om ditt och mitt, barnen uttrycker en gemensamhetstanke. Eftersom vi valde en plats som många av barnen känner sig trygga på har lekarna och upptäckterna i skogen varit glada och många. På grund av en stor barngrupp, personalbrist och skogsavverkning har vi inte haft möjlighet att besöka berget så ofta som vi önskat. På grund av personalens uteblivna medverkan vid leken kring det färdiga bygget, blev barnens lek våldsam och mycket gick sönder. Eftersom personalen medevetet hela tiden lyft gemensamhetstanken präglar det även barnens tankar. Återuppta besöken till Stadsberget. Reparera modellen av Stadsberget. Flytta ut modellen av stubben till Stadsberget. Lyssna vidare på fler av barnens intresseområden. i 4-6- årsgruppen Att vara nyfiken på, och undersöka badhuset Vasahallen och idrottsarenan Vasaliden. Barnen har i mindre grupper besökt området och undersökt det genom både att promenera runt hela området, varit in i bygganden, fotograferat och filmat. Några barn har pratat med personal på Vasahallen. Vi har haft en mailkontakt med vår förskolechef omkring projektets framfart. Barnen har visat sina foton för den övriga gruppen och berättat om sin bild, och flera reflekterande samtal har skett. 6

7 Hela gruppen har åkt buss till, och varit inne på Vasaliden Barnen har samlat och tagit med material hemifrån att bygga med. Barnen har byggt en modell av Vasahallen. Barnen har gjort upptäckter och visat stor nyfikenhet kring både Vasahallen och Vasaliden Barnen har varit engagerade i bygget av Vasahallen. Både matematiska färdigheter och språk har utvecklats i projektet, t.ex. så har mätningar av olika slag använts, skyltar till bygget har skrivits och alla har gjort en muntlig berättelse inför de andra. Alla barn har visat en stor acceptans inför att det är ett gemensamt bygge, och visat stort förståelse inför att man kan göra saker på olika sätt och tänka olika kring samma sak. Eftersom det har varit ett område som är förknippat med roliga aktiviteter för de flesta av barnen så har de visat engagemang. Då vi varit lyhörda och arbetat vidare med barnens egna funderingar så har de känt sig delaktiga. Genom att barnen varit delaktiga i att skapa regler kring bygget, och att vi personal hela tiden poängterat gemensamhetsaspekten, upplever vi att barnen verkligen känner att det är deras gemensamma projekt. Göra klart bygget av Vasahallen och ställa ut det för att synliggöra och märkvärdiggöra barnens arbete. Påbörja ett bygge av Vasaliden. Fortsätta att arbeta vidare med de nyfikenhetsspår som uppkommit. Tillföra nya idéer om projektet tappar fart. Barns inflytande Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Personalen är lyhörda och uppmärksamma på och ger 1-2-åringarna inflytande över mat- och sovtider, samt möjlighet att själva välja fruktsort åringarna har stort inflytande i sin vardag, då de ofta kan göra fria val kring sin lek eller aktivitet. 4-6-åringarna har stort inflytande i projektarbetet, då det är deras funderingar och önskemål som styr vägen på arbetet. 4-5 åringarna har besvarat en enkät om delaktighet och inflytande. 7

8 Barnenkät 24 barn har besvarat enkäten Får du vara med och hitta på och bestämma på din förskola? Ibland Totalt Medelvärde Får du vara med och bestämma vad ni ska göra på din förskola? ,7 Lyssnar de vuxna på dig på din förskola? ,9 Lyssnar dina kompisar på dig på din förskola? ,6 Får du hitta på nya saker på din förskola? ,8 Totalt ,7 Vår upplevelse är att de flesta barnen känner sig respekterade och lyssnade på. När vi är lyhörda och ger barnen möjlighet att påverka sin vardag upplever vi att barnen känner sig värdefulla och glada. Reflektera i samtal med varandra och med barnen om på vilket sätt vi kan ge barnen större inflytande i vardagen. Utveckla vårt arbetssätt vid projektarbeten för att ge barnen större inflytande. Pedagogiskt ledarskap Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Förskolans pedagogiska plattform har reviderats tillsammans med två arbetslagsledare. Inga nätverk har bildats under verksamhetsåret. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har tagits upp på förskolorna. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Personalenkät om pedagogiskt ledarskap har genomförts. Förskolans pedagogiska plattform har uppdaterats och reviderats så att den stämmer överens med förskolechefernas ledningsdeklaration. Inga nätverk har bildats. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har diskuterats på samtliga förskolor. 8

9 Arbetslagsledarna och förskolans personal har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. 49 av 100 pedagoger svarade på enkäten pedagogiskt ledarskap. Högsta resultat att uppnå är 4,0. Frågan i personalenkäten pedagogiskt ledarskap om delaktighet, inflytande och ansvar finns i det gemensamma professionella uppdraget gav resultatet 3,2. Frågan om tydlighet om roller och ansvar fick 3,1. Frågan om utvärderingen av verksamheten är ett viktigt instrument fick 3,3. Förskolans pedagogiska plattform har blivit mer förankrad i verksamheten efter att den uppdaterats och reviderats. Används på planeringar och gemensamma möten. Nätverken har inte kommit igång p.g.a. att andra fortbildningsinsatser har prioriterats. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder. Eftersom svarsfrekvensen på enkäten pedagogiskt ledarskap var så liten så känns resultatet osäkert. Förskolechefernas uppdrag blir att till näst kommande år poängtera vikten av att svara på enkäten. Bilda nätverk Arbeta med enkät svaren på förskolorna. Arbeta med och se över kvalitetsperioderna. Revidera den långsiktiga fortbildningsplanen. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 9