Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 3 (jan-mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 3 (jan-mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och Elevernas ansvar och Fritidshem och hem omvärlden inflytande Kunskaper Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för fritidshemmets måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik: Fritidshem: Antal inskrivna barn: 49 barn Barn i omsorg på obekväma tider: Fritidhemmet öppnas kl 06.00, tis, ons, tors Antal grupper: 2 grupper, Hjortonet (mån, ons) Hjortonmyren Antal årsarbetare (kvinnor och män): 93% kvinnor och 7 %, 2,81 kvinnor och 0,20 män, 4 kvinnor och 1 man. Ledningsresurs: Rektor, halvtid för Västerby skola och fritidshem 2

3 Specialpedagogisk kompetens: Elevhälsans specialpedagog Resultat Elevernas ansvar och inflytande Mål Eleverna kan ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Flickor och pojkar har inflytande, lika stort inflytande över sin utbildning/fritidstid. Aktivt arbeta för elevens rätt till ansvar, delaktighet och inflytande över verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad. Tydliggöra för eleverna sambanden mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattade beslut. Åtgärder från föregående utvärdering Göra iordning aktivitetskort som kan vara en hjälp att få idéer för de elever som inte hittar något att sysselsätta sig med. Process Vi har haft samling på måndagar och onsdagar med F-2, där vi diskuterat värdegrundsfrågor, fritidsaktiviteter, temaarbeten, mm. Vi har haft fritidsråd 1 gång i månaden där elever från 2:an fått träna sig i att vara ordförande och sekreterare. Vi har introducerat projekt och aktiviteter för att inspirera eleverna att prova på olika saker. Vid vårt temaarbete på onsdagar har eleverna varit med i utformning av innehåll i temat och utvärdering av temat. Vi har tillsammans med eleverna diskuterat fram vilka aktiviteter/lekar som är lämpliga på morgonen och när vi kommer in efter mellanmålet. Det har hjälpt elever som har svårt att sysselsätta sig genom att de fått idéer kring vad man kan göra på fritids och därför har vi inte behövt göra specifika aktivitetskort för dessa elever. Resultat Eleverna är aktiva i samlingarna och vid uppstart samt utvärdering av teman, kommer med frågor och förslag kring vår verksamhet. Eleverna i 2:an växer med uppgiften att vara ordförande och sekretrare i samband med fritidsrådet och de frågor som kommer upp blir mer seriösa. Vi ser att flera elever haft stor hjälp av de bilder vi satt upp kring vilka aktiviteter man kan göra på fritids. Vi har oftast inga barn som bara vandrar runt längre på fritids utan de är aktiverade och vet vad de kan sysselsätta sig med. Eleverna själva säger att de får vara med och bestämma ofta och framförallt när det gäller leken, det fria valet på fritids. Analys Vi ser att det är viktigt att hålla fast vid samma rutiner och aktiviteter under en lång tid för att se något resultat av aktiviteten hos elevgruppen. I början när vi hade samlingar och fritidsråd var eleverna tysta och vi fick många tokiga förslag på aktiviteter och annat. Idag ser vi 3

4 att det blir mindre och mindre av den varan och förslag och frågor blir mer seriösa och genomförbara. Eleverna vet mer vad som förväntas av dem. Att sätta upp bilder med aktiviteter blev tydligt för eleverna och hjälper oss vuxna att vara konsekventa i vårt handlande. Det är också lätt för ny personal och vikarier att veta vad som gäller. Elevernas egna tankar om inflytande stämmer överens med vad vi vuxna tänker om deras inflytande, att idogt arbete lönar sig. Åtgärd Bilder kring vilka aktiviteter man kan göra vid olika tillfällen under dagen och utvecklar det vid behov, samtal framförallt om vad man kan göra utomhus. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Åtgärder från föregående utvärdering Vi ska bli bättre på att hålla nedanstående punkter aktuella i våra pedagogiska diskussioner. Pedagogiska fundament i fritidshemmet: Det unika klimatet Fokuserade samtal Gruppens positiva kraft Inflytande och ansvar Närvaro Relationsarbete Samstämmighet Variation. Process Vi har haft ovanstående punkter med i våra pedagogiska diskussioner men inte fokuserat på en punkt i taget utan mer löpande diskuterat dem. Vi använder oss av målbilden för fritidshemmet när vi planerar och utvärderar vår verksamhet i personallaget och tillsammans med eleverna. Vi sätter också upp målbilden med de aktuella mål vi arbetar kring för tillfället så att föräldrar kan se vad vi gör. Vi involverar elever i diskussioner kring utformningen av vår verksamhet, våra teman och aktiviteter, både vad gäller planering och utvärdering. De dagar då många elever slutar tidigt i skolan så delar vi dem på två fritids för att få färre elever på varje ställe. Resultat 4

5 Vi kan inte riktigt läsa ut hur vi jobbar med ovanstående punkter i vår verksamhet då vi inte fokuserat på en punkt i taget i våra diskussioner. Vi som pedagoger upplever att vi har stort stöd i målbilden vid planering och utvärdering av vårt arbete. Det ger oss en trygghet och tydlighet i att veta vad vi får med inom olika arbetsområden. Vi upplever också att medvetenheten ökar hos elever och föräldrar när vi synliggör vår verksamhet. I elevsamtal kan vi se att de flesta upplever att vi vuxna lyssnar på dem och att de lyssnar på oss vuxna. Ibland kan man få vänta på sin tur. Att ha fritidsverksamhet på två ställen har vi som personal upplevt positivt ur den aspekten att det blir färre elever på varje ställe och vi hinner med att se och prata med varje elev. Personalenkät (Västerby och Vikmanshyttans skola och fritidshem, med samma rektor) Ledning för framgångsrik undervisning Förskolechef/rektor deltar aktivt i pedagogernas yrkesmässiga utveckling. Förskolechef/rektor ger aktivt stöd, stimulans och inspiration till pedagogernas egen lärande om vad som skapar framgångsrik undervisning. I den här förskolan/skolan är förskolechef/rektor förtrogen med verksamheten. Förskolechef/rektor initierar och för samtal på förskolan/skolan om vad som skapar god undervisningskvalitet och utveckling och lärande hos barn/elever. Förskolechef/rektor skapar en organisation som ger förutsättningar för att lärande/undervisning ska utvecklas. Förskolechef/rektor skapare en organisation som möjliggör att en lärandekultur etableras på förskolan/skolan. Förskolechef/rektor stärker strukturer för kommunikation om undervisning och lärande. Förskolechef/rektor ger pedagoger möjlighet att inhämta goda kunskaper om förskola/skolans styrdokument. Förskolechef/rektor har goda kunskaper om styrdokument. Förskolechef/rektor skapar en förskole/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Roller och ansvar I den här förskolan/skolan prioriterar förskolechef/rektor sitt pedagogiska ledarskap (enligt din tolkning). I den här förskolan/skolan finns rutiner för att introducera och handleda nyanställda , , , , , , , , , , , ,8 Medelvärde Medelvärde 5

6 I den här förskolan/skolan är det tydligt vem som har vilka roller och vilket ansvar de har i de processer som förskolechef/rektor initierar. I den här förskola/skolan är det tydligt om någon annan än förskolechef/rektor fått delegation att besluta i sådana frågor som förskolechef/rektor annars ska besluta. I den här förskolan/skolan fördelas ledarskapet för att göra det uthålligt. I den här förskolan/skolan tar förskolechefen/rektorn ansvar för att barn/elever får inflytande anpassat efter sin ålder. Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet I den här förskolan/skolan är utvärdering av verksamheten ett viktigt instrument för att utveckla verksamheten. I den här förskolan/skolan har barn/elever inflytande över sin utbildning och sitt lärande. I den här förskola/skolan leder förskolechef/rektor utvecklingsarbetet. I den här förskolan/skolan efterfrågas pedagogernas uppföljning och utvärdering av barnens/elevernas utvecklings/kunskapsresultat. I den här förskolan/skolan anpassas verksamheten/undervisningen efter analyser av metoder och resultat , , , ,2 dålligt , , , , ,2 Medelvärde Analys Att använda sig av målbilden och andra dokument är till stor hjälp för oss pedagoger i fortsatt planering och utvärdering av verksamheten, det ger också en trygghet i arbetet att så tydligt se vad det är vi egentligen arbetar med, vilket lärande vi får med, o s v. Vår upplevelse som pedagoger är att eleverna lyssnar på oss och att vi till stor del har tid att lyssna på dem. Ibland är man ensam med många elever och då kan det vara svårt att hinna lyssna på alla, men eleverna behöver också träna sig i att vänta på sin tur, att det inte hela tiden kan vara omedelbar behovstillfredsställelse. De flesta elever är initiativrika och löser saker själv, samt hjälper sina kompisar. Analys av personalenkäten: Vi tycker att det är tydligt vilka roller som finns på fritids så som rektor, arbetslagsledare och pedagoger. Vår rektor är tydlig och ger klara besked. Organisationen med arbetslagsledare fungerar och vi har arbetslagsmöten varje vecka. Vi tycker att kvalitetsarbetet är synligt i verksamheten bland annat för att vi vid varje arbetslagsmöte tar upp åtgärderna och aktualiserar dem. Att hinna med och introducera nya vikarier är svårt tidsmässigt då de ofta kommer när det är full verksamhet igång. Vi har fått en ny vikariepärm med information men det är att sätta sig in i. Åtgärd Vi kommer att fokusera på en punkt i taget av de pedagogiska fundamenten för att kunna fördjupa oss i varje punkt. 6

7 Vi fortsätter att utveckla användandet av målbilden i vår dagliga verksamhet och inte bara i samband med temaarbeten. Kunskaper ht Mål Alla elever ska erbjudas att prova på aktiviteter inom läroplanens kunskapsområden (enligt fritidshemmens målbild) Åtgärder från föregående utvärdering Göra eleverna mer delaktiga i de styrda aktiviteterna i gymnastiksalen, t ex turas om att vara ledare för aktiviteter. Till hösten planerar vi att arbeta med tema kring andra kulturer Vi gör iordning temalådor kring teknik, snickring, mm så eleverna kan få prova på. Process 1. Matematik Vi erbjuder eleverna flera olika sorters byggmaterial som lego, plus-plus, pärlor, ärtor och tandpetare, mm, där de bland annat får träna sig i att avbilda, följa mönster, ritningar, o s v. Vi har också många spel där eleverna får träna olika matematiska färdigheter på ett roligt sätt. I vårt temaarbete har eleverna fått träna sig på matematiska begrepp vid t ex bakning och matlagning. 2. Svenska Vi lånar boklådor från biblioteket med både skönlitteratur och faktalitteratur som eleverna har möjlighet att läsa och låna hem. Vi har många spel där eleverna får träning i svenska, både när det gäller att läsa kort och den språkliga medvetenheten. I vår t temaarbete har eleverna fått ta reda på fakta om olika områden, skrivit om varandra, läst recept. Vi har också arbetat med samtal kring saker i vårt temaarbete och i samlingar. 3. Biologi/fysik/kemi/teknik Vi arbetar med teman kring mat, motion och sociala relationer, vad man behöver för att växa och må. Eleverna får prova på att göra egna ritningar, mönster och sedan bygga efter dessa med olika material, mm. Eleverna har provat på att bygga legobilar och funderat kring hur de ska få bilarna att rulla så långt som möjligt. Vi har i vårt temaarbete kring energi provat på att göra vindsnurror, mobiler, mm. Eleverna bygger bey-blades av plus-plus och funderar kring olika mönster och hur det blir när de snurrar, hur stora man kan bygga dem för att de ska kunna snurra. Vi har arbetat med miljötema, både kring hållbar utveckling/återvinning och energianvändning. 4. Samhällskunskap/religion/geografi Eleverna får träna sig i att umgås, förstå normer och regler i grupp på fritids. Detta tränar vi i våra samlingar och temaarbeten och i den dagliga leken. Eleverna har också fått prova på olika lekar och annat som är knutet till traditioner. Demokratiträning får eleverna i våra samlingar och i vårt fritidsråd. Vi har inte arbetat med något tema kring andra kulturer. 7

8 5. Idrott och hälsa/hem- och konsumentkunskap Vi serverar en varierad och kost till frukost och mellanmål, olika grötsorter bland annat. Till mellanmålet serveras morötter varje dag. Vid frukosten får eleverna sitta kvar en stund vid bordet även om de ätit färdigt. I temaarbete på onsdagar har eleverna fått prova på att baka/laga olika nyttiga mellanmål. Vi har också arbetat med olika årstiders mattraditioner, recepts uppbyggnad, namn på frukter, grönsaker och specerier, mm I vårt temaarbete har eleverna också fått prova på organiserade lekar i gymnastiksalen. I det arbetet får eleverna bland annat träna sig i att följa regler, normer, turordning och samarbete. De får också träning i olika grovmotoriska former, prova på att röra på sig på ett roligt sätt, o s v. 6. Bild/skapande/slöjd Eleverna har fått prova på olika tekniker och material i vår skapande-grupp på onsdagar. I vår dagliga verksamhet arbetar vi med att erbjuda skapande i form av pärlor, tyger, mm. Vi har skapat av skräp och sedan haft en utställning av det vi skapat. Eleverna har fått göra kulisser och en utställning med bilder och annat till vår kabaré 7. Musik/drama Eleverna har i samband med vårt tema om energi fått träna in danser, sånger och sketcher som kommer att mynna ut i en kabaré.. Eleverna i 3:an har i samband med kabaréarbetet hjälpt till att hitta på rörelser till danser som de sedan lärt de yngre eleverna som vill vara med och dansa. Vi har haft samarbete med estetprogrammet på gymnasiet och en tjej har varit här och sjungit med elever en eftermiddag i veckan. Resultat 1. Våra byggmaterial är uppskattade av de flesta eleverna och de sitter gärna i grupper och skapar tillsammans, ger varandra idéer och stöd. Vårt temaarbete kring att bygga lego efter beskrivningar har gett ringar på vattnet och eleverna har fortsatt att bygga efter beskrivningarna i perioder. Pärlplattor har varit väldigt populärt och framförallt att lära sig bygga av mönster i böcker samt skapa egna mönster. Vi ser att eleverna utvecklas i sitt byggande och att de utmanar varandra i diskussioner kring vad som är möjligt att bygga. I utvärderingar av teman tycker eleverna själva att de lärt sig att t ex bygga efter beskrivningar. I spelsituationer kan vi se att elever lär på ett roligt sätt och att de inte upplever saker som svåra på samma sätt som de kan göra i t ex klassrumssituationen 2. Boklådorna från biblioteket är populära och eleverna har börjat önska innehåll i lådorna,och fler och fler elever väljer att låna hem en bokpåse. I spelsituationerna lär sig eleverna och äldre elever kan hjälpa yngre att läsa på kort, mm i spelen. I temaarbeten har eleverna fått träna sig i att ta ut fakta från texter, läsa recept och regler, mm. 3. Vi ser hur eleverna lär av varandra vad gäller att göra egna mönster och avbilda varandras byggen, mm. Vad gäller de sociala relationerna har eleverna blivit duktiga på att sätta ord på hur de upplever situationer och att komma med förslag till lösningar. Eleverna diskuterar tekniska lösningar och förslag i leken utan att de tänker på att det är det de gör. Genom vårt miljöarbete har eleverna lärt sig om energikällor, energianvändning, återvinning och sortering och vi kan se och höra från föräldrar att vårt arbete på fritids sprider ringar på vattnet hemma också. 4. Att prova på lekar och aktiviteter som är knutna till olika årstider och traditioner har varit uppskattat av eleverna, det kan vi se i våra temautvärderingar som vi gör tillsammans med eleverna efter varje avslutat tema. För många har det varit nya saker att lära sig om t ex 8

9 skörd, jul, mm. Eleverna i åk 2 växer med uppgiften att vara ordförande och sekreterare i samband med våra fritidsråd och diskussioner och förslag som är genomförbara blir fler. 5. Bestämda bord för eleverna och en viss tid som de ska sitta kvar vid frukosten har bidragit till att vi får en lugnare måltidssituation och vi ser att fler elever äter mer frukost på det sättet. Vårt arbete kring kost och hälsa har varit uppskattat av eleverna, att få prova på att göra egen sylt, kräm, smoothie, mm i nyttig form har varit en ny upplevelse för många. Att vara i gymnastiksalen är som alltid ett uppskattat inslag i vår verksamhet. Eleverna har många idéer och förslag på vad de vill göra där och har även fått träna sig i att leda aktiviteter. Analys 6. Vi kan se att eleverna vill göra mer av den aktivitet de fått möjlighet att prova på i skapande, att det väcker ett intresse hos dem. I arbetet med kulisser och rekvisita inför kabarén har kreativiteten och skaparlusten varit stor hos de elever som valt att vara med i den guppens arbete. 7. Engagemanget kring att hitta på sketcher och dramatisera dessa samt lära in sånger inför kabarén har varit stort hos de elever som valt att arbeta med detta. De äldre eleverna i åk 3 har tagit uppgiften på stort allvar med att hålla i danser och lära de yngre eleverna danserna. Vårt temaarbete i våra grupper fungerar, eleverna är delaktiga och engagerade i både planering, genomförande och utvärdering av temat. Genom våra samlingar får eleverna möjlighet att bli mer delaktiga. Våra temaarbeten har varit ett uppskattat inslag och vi kan idag se att de flesta eleverna stannar kvar och är med i vårt temaarbete, även om de skulle varit lediga. De flesta tycker det är att få prova på aktiviteter i mindre grupper. Vid utvärderingar tillsammans med eleverna så ser vi att de upplever att de lär sig i våra temaarbeten även om de inte tänker på att det är kunskaper vi jobbar med. Vi kan konstatera att vi gör i olika ämnen även på fritidstid och att det är för eleverna att få träna olika matematiska och språkliga områden bland annat under lekfulla former där de själva inte tänker på att det är inlärning de håller på med. Det vi gör i våra samlingar är att försöka få eleverna medvetna om att det är olika kunskapsområden som vi arbetar inom även på fritids. Detta gör vi genom att synliggöra fritidshemmets målbild både för elever och föräldrar. Åtgärd Arbeta med tema kring andra kulturer Leta något material/metod för att få in mer teknik i vår verksamhet 9