Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik:03-31 Inskrivna barn, totalt: 14 st Antal grupper: 1g grupp Antal årsarbetare (kvinnor/män): 4.0 varav 0.50 går åt till mathantering Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 2 st Modersmål på enheten: Engelska och tyska Ledningsresurs: 1.0 förskolechef som delas med ytterligare 3 förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1.0 specialpedagog som delas mellan ytterligare 11 förskolor 2

3 Utveckling och lärande Mål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Vi använder oss av, och uppmärksammar barnen på, olika matematiska begrepp både i leken och i rutinsituationer. Vi använder oss medvetet av ett rikt språk i all dialog med barnen. På förskolan finns åldersannpassade spel och pussel, som ger barnen möjlighet att utveckla både sin matematiska förmåga och sitt språk. Vi använder NTA-lådor. Lekmaterial finns för bygg och konstruktionslek. Vi ger barnen tillfällen att sjunga, läsa rim och ramsor, dramatisera och fantisera. Vi gör munmotoriksagor. En sagostund genomförs varje dag, som innehåller båda bokläsning och berättande sagor. Vi har namn/bildlappar till barnen. En bokstavshörna gjordes i ordning. Barnen ombeds ofta att sätta ord på, och återberätta vad de varit med om. I det pågående projektarbetet har barnen getts möjlighet till flera samtal och reflektionsstunder i mindre grupper. Vi upplever att barnen utvecklar sitt språk, ökar sitt ordförråd och kommunicerar mera. Barnen visar stort intresse och nyfikenhet över NTA-lådorna. Barnen är positiva till samlingar, och visar intresse och engagemang. Förutom på svenska, räknar barnen på både engelska och tyska. Flera barn har under året börjat skriva sitt namn, eller känna igen ordbilden av sitt namn. Barnen skriver t.ex. inköpslistor, och de både skriver av eller låter sig inspireras av andras arbeten. De yngsta barnen har ett rikt kroppspråk. När vi medvetet arbetat för att få välfungerande, t.ex. samlingar eller lässtunder, har barnen känt sig trygga i situationen och deltagit engagerat. När vi ger barnen talutrymme och lyssnar aktivt upplever vi att barnen utvecklar sin kommunikationsförmåga. Då vi har pedagoger som kan i sitt berättande skapa magi och spänning utvecklar barnen sitt lyssnande och sin fantasi. Arbete i mindre grupper gynnar både att våga berätta och att orka lyssna på varandra. Utveckla bokstavs- och matematikhörnan. Fortsätta utveckla vårt dramatiserande. 3

4 Mål Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Vi räknar på barnens modersmålsspråk. Vi har lånat böcker som handlar om andra kulturer. Barnen är intresserade och deltar gärna i att räkna på andra språk. Barnen tycker om att läsa böcker som handlar om andra kulturer. Vi har inga barn på förskolan som är födda i ett annat land, vilket vi tror bidrar till att detta är en fråga som vi inte arbetar aktivt med. Diskutera hur vi kan mer aktivt arbeta mot detta mål Mål Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år Insatser för att stödja enskilda barn, och för att möjliggöra ett fungerande samspel, görs kontinuerligt. Vi har regelbunden kontakt med specialpedagog från elevhälsan, både i form av handledning och i arbetet med barnen. Både vi som personal och barnen har fått hjälp och stöd av specialpedagogen. Den nära och regelbundna kontakten med specialpedagogen möjliggör att det är enkelt och går snabbt att få kontakt med elevhälsan. Regelbundet samtala i pedagoggruppen om både enskilda barns och gruppens behov. Upprättålla kontakten med specialpedagogen 4

5 Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Vi är öppna och tillmötesgående för barnens idéer. Leken har ett stort utrymme Gruppkänslan har stärkts. Fler barn vågar ta utrymme, och fler barn visar mer hänsyn till varandra. Då vi medvetet arbetat med, både att ge barn större utrymme och att visa hänsyn, tycker vi oss se att det gett resultat. Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna. Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts. Skapande nätverk pågår. Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla lärplattformen Unikum. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten. Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogiskutvecklare har skapats. Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen. 5

6 Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen. Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner Godée. Två pedagoger med uppdrag att implementera, lärplattformen, Unikum har besökt förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola. Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra tillfällen. Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner finns. Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var. Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten. Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan pedagoger från olika förskolor. Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för tidigt att analysera något resultat. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel" i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten 2015 Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta tid innan någon analys kan ske. Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten Bilda ytterligare nätverk. Arbeta med handlingsplanerna. Implementera de nya kvalitetsperioderna. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 6