ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Transkript

1 SIG300, v2.0, ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b Märsta , 6423, 6424 och ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

2 2 (10) Vision På Tingvalla och Ärlinghedens förskolor känner sig både barn och vuxna trygga och lär av varandras olikheter. Våra förskolor lockar till lek och utmanar till lärande, där barnens inflytande och delaktighet ses som en tillgång. Så här arbetar vi för att nå visionen Vi utgår alltid från att det vi gör är för barnens bästa och att alla barn blir sedda. För att barn och vårdnadshavare skall känna sig trygga skall kommunikationen vara tydlig och rutiner, förväntningar, rättigheter och skyldigheter finns nedskrivet och efterföljs av alla medarbetare på förskolan. De vuxna är aktiva vid barnens konflikter och tränar tillsammans med barnen på hur konflikter kan lösas. Barnens nyfikenhet fångas upp och omsätts till samtal, ytterligare frågor eller olika projekt. Olikheter berikar därför uppmärksammas och synliggörs olikheter då både barn och vuxna lär av varandra. Styrdokument Förskolan är from 1 juli 2011 en egen skolform och omfattas av Skollagen Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Den innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och är ett rättsligt bindande internationellt avtal för de länder som anslutit sig. Alla artiklar i barnkonventionen är viktiga och utgör en helhet. Men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn: att alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2) att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut (artikel 3) att alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12) Förutom de nationella styrdokumenten har förskolan lokala styrdokument: Arbetsplan Årlig plan för likabehandling

3 3 (10) Mål ur läroplanen som vi har extra fokus på under detta år: Normer och värden Lpfö 98: Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. 1. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. 2. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Varför vi har valt att arbeta med extra fokus på dessa mål under 2011: Vi är en relativt nystartad förskola och våra barngrupper är i ständig förändring. Vi behöver därför arbeta med gruppen och förhållningssättet i vår miljö inomhus och utomhus. Hur, Processer/Aktiviteter, Så här kommer vi att arbeta för att nå den förväntade kvalitetsutvecklingen? Genom att skapa gemensamma regler och förhållningssätt så att det blir tydligt för både barn och vuxna. Lära barn modeller för konflikthantering och samtala kring situationer som uppstår. Vi vuxna agerar förebilder, dels i samspel med varandra dels genom att vara med barnen i verksamheten och lära dem att hantera materialet. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och att be sina kompisar om hjälp. När, hur ser vi att kvalitetsutvecklingen går åt rätt håll? Att alla barn utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar utifrån ovanstående mål? Lilla hemvisten: När vi skapat gemensamma regler och gemensamma förhållningssätt och att både barn och vuxna följer dessa. Stora hemvisten: När regler och rutiner följs av både barn och vuxna och vi har en lugn och trevlig arbetsmiljö. När barnen utifrån sin ålder och mognadsnivå tar ett eget ansvar och är goda förebilder för de yngre barnen.

4 4 (10) Utveckling och Lärande Lpfö 98 Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. 1. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 2. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. 3. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. 4. Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 5. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. 6. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. 7. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik kan fungera. Varför vi har valt att arbeta med extra fokus på dessa mål under 2011: För att på ett lustfyllt sätt ge barnen kunskaper för ett livslångt lärande i de områden som är förtydligade i den reviderade läroplanen. Både Skolverket och Sigtuna kommun har delar av dessa mål som prioriterade. Under vårterminen kommer arbetet med Grön flagg intensifieras och målen ovan hänger samman med Grön Flagg arbetet. Hur, Processer/Aktiviteter, Så här kommer vi att arbeta för att nå den förväntade kvalitetsutvecklingen? Lilla hemvisten: Erbjuda aktiviteter där barnen får möjlighet att bygga, skapa och konstruera och få vägledning och utmaningar av oss pedagoger. Skapa en pedagogisk miljö där det finns olika alternativ och som är lockande. Skapa en miljö anpassad efter barnens intresse med gemensamma regler och förhållningssätt som är kopplade till varje rum och som är tydliga för både barn och pedagoger. Förhållningssätten/reglerna sätts upp på väggen i det rum som det gäller.

5 5 (10) Att alla barn plockar undan efter sig innan han/hon börjar leka med annat material. Vi vuxna ger barnen verktyg för konflikthantering. Det vill säga att vi uppmuntrar barnen till att använda språket istället för att slå när de vill något. Vi pratar om känslor och visar barnen konkret i situationen hur man möter varandra. Att sätta ord på det vi gör och ser i vardagen. Läsa böcker, flanosagor, rim och ramsor, sånger. Vi utmanar barnen på den nivå de befinner sig oavsett ålder, till exempel med böckers svårighetsgrad. Inreda bokrummet till att bli inbjudande med varierande material som stimulerar språkutvecklingen. Uppmärksamma barnen på att en del barn kan andra språk än svenska och tydliggöra detta i verksamheten. Uppmuntra barnen och föräldrarna att använda sitt modersmål och att vi stärker svenska språket i förskolan. Att sätta ord på det vi ser och gör i vardagen och att använda korrekta matematiska termer. Vi inför mer siffror, färg och form i arbetet med barnen. Schemalägga en utflyktsdag i veckan för grupperna. Ta in material utifrån som vi kan arbeta med. Tillföra maskar och myror att ha inomhus i genomskinliga lådor. Vi kommer att arbeta med projektet Transportmedel och genom detta kunna få in tekniken i arbetet med barnen. Stora hemvisten: Utarbeta en tydlig struktur över veckan och dagen, barnen väljer sina aktiviteter respektive att pedagogen gör dessa val, en pedagog per aktivitet/rum, en pedagog som löpare dvs. blöjbyten, svara i telefon, möta föräldrar m.m. Vi pedagoger introducerar för barnen hur materialet ska användas och vilka regler som gäller. Vi pedagoger hjälper barnen att gruppera sig under dagen för att de ska få tillgång till varandras olika kompetenser. Detta innebär att barnen vid en del tillfällen får välja själva hur de vill gruppera sig och ibland kommer vi vuxna göra dessa val. På så sätt får barnen möjlighet att lära av andra barn än de barn som de vanligtvis väljer, dessutom ger vi barnen möjlighet att prova på olika material och aktiviteter som finns i förskolan. Tydlig struktur över hela dagen är särskilt viktig för de barnen som har svårt att orientera sig, till vår hjälp har vi aktivitetskort som visar en aktuell tidpunkt/aktivitet på dagen. Strukturen på dagen är oftast lika varje dag. Vi samlas ett antal gånger under dagen och då alltid på gröna mattan. Matematik ska vara en naturlig del av det vardagliga arbetet med barnen. Vi räknar med barnen vid olika tillfällen t ex på samlingen räknar vi tillsammans antal barn, vi använder lägesord o olika situationer under dagen exempelvis framför, bakom, under, över, osv. Barnen sorterar lekmaterialet t ex lego, bilar, kritor - statistik. Vi kommer att arbeta mer med tal, siffror och använda oss av matematiska begrepp. Vi pratar om veckodagar, månader, årstider i olika sammanhang. Vi uppmärksammar barnens födelsedagar och i samband med det samtalar vi kring en årscirkel med månader och årstider och den synliggörs med att barnens födelsedagar sätts upp på väggen.

6 6 (10) Vi kommer även att arbeta mer med problemlösning för att ge barnen möjlighet att resonera, pröva olika lösningar och argumentera kring enkla matematiska uppgifter. Vi går till skogen en gång i veckan där vi bl.a. tittar på vilka förändringar som sker i naturen i samband med årstiderna, vad man får och inte får göra i naturen och i skogen och vad som kan lämnas i naturen? kretslopp och nedbrytningsprocesser. Inköp av luppar, håvar, trädgårdsverktyg mm kommer att ske under våren. Vi fortsätter att gå till miljöstationen för att lämna mjölkkartonger tillsammans med barnen. Vi fortsätter att arbeta med den pedagogiska lärandemiljön och tillför mer lek och konstruktionsmaterial som introduceras för barnen. Alla barn ska ges möjlighet att prova på att arbeta med olika typ av material och skapandetekniker. Vi uppmuntrar föräldrar att både tala och läsa litteratur på sitt modersmål med sina barn. Vi fortsätter vårt samarbete med talpedagogen. Vi synliggör barn med ett annat modersmål än svenska och uppmärksammar deras kultur genom att t ex räkna, tacka för maten, hälsa på ett annat språk Vi anser att hela dagen är språkutvecklande och barnen får möjlighet att utveckla sitt språk under en mängd olika aktiviteter under dagen. Vi pedagoger använder oss av ett rikt och nyanserat språk och benämner det mesta som sker i förskolan bl.a. händelser, aktiviteter, känslor och material. Vi arbetar en hel del i mindre grupper (basgrupper) vilket gör att barnen har lättare att komma till tals och uttrycka sina åsikter. Barnen får möjlighet att träna på att känna igen sitt namn som ordbild, varje barn har egen låda märkt med sitt namn liksom en bild på aktivitetstavlan, grupp 3 sätter upp namnskyltar på flanotavlan på samlingen, vi leker med stavelser t ex genom att klappa barnens namn, vi sjunger, rimmar, berättar och läser sagor. till litteratur.vi går kontinuerligt till biblioteket. När, hur ser vi att kvalitetsutvecklingen går åt rätt håll? Att alla barn utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar utifrån ovanstående mål? Lilla hemvisten: När vi har skapat en pedagogisk miljö där barnen själva kan plocka fram, leka med och plocka undan det material de vill arbeta med. När vi erbjudit alla barn en mängd olika material och tekniker och då de kan göra egna val och arbeta självständigt. När vi ser att barnen vågar och visar intresse för att kommunicera. Att vi ser att barnen är intresserade av bokläsning, sånger och ramsor. När vi ser att föräldrarna i stor utsträckning använder sitt modersmål med sina barn och att vi ser att barnen samtidigt utvecklar sin svenska. Att vi har uppmärksammat barnens olika språk och kulturella bakgrund.

7 7 (10) När vi märker att barnen börjar benämna matematiska termer som till exempel siffror, lägesord, färger och former. När vi upptäcker att barn fått ett intresse för matematik. När vi har en utflyktsdag i veckan. När vi upptäcker att barnen visar intresse för naturen. När vi har inhandlat myror och maskar som vi ställt fram i verksamheten. När vi tillsammans skapat gemensamma regler och rutiner som vi alla följer och är medvetna om. När vi ser att barnen städar efter sig och att de i allt större grad klarar av att hantera konflikter på egen hand. När barnen hanterar materialet på ett korrekt sätt. När vi på ett medvetet sätt visat på och arbetat med teknik i vardagen. Stora hemvisten: Barnen visar respekt för varandra och för det lekmaterial de använder. När barnen respekterar de regler och bestämmelser som vi tillsammans har kommit överens om. Barnen visar intresse för skriftspråk, känner igen sina egna namn och börjar själva forska vidare. När matematik och dess olika komponenter används spontant under olika lek/lärsituationer. Vi har barn som är nyfikna och har lust att leka/lära, uttrycker sina åsikter, visar känslor och vågar argumentera/föra sin talan. Barns inflytande Lpfö 98 Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. 1. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Varför vi har valt att arbeta med extra fokus på dessa mål under 2011: För att förbereda barnen inför att leva i ett demokratiskt samhälle. För att alla barn ska få känna sig lyssnade på och få en känsla av att min röst är viktig. Hur, Processer/Aktiviteter, på vilket sätt kommer ni att arbeta för att nå den förväntade kvalitetsutvecklingen? Lilla hemvisten: Vi inför aktivitetstavla, som den stora hemvisten har, där vi kan synliggöra barnens egna aktiva val. Vi arbetar språkutvecklande för att öka barnens chanser att uttrycka vad de tycker och tänker. Alla i personalgruppen tar sig tid till att lyssna på vad barnen säger och visar. Vi sätter ord på saker och händelser, vi använder oss av rim och ramsor,

8 8 (10) sånger, sagor och böcker i det dagliga arbetet. För att utmana barnen i deras språkutveckling använder vi svårare ord i vårt språk än vad barnen använder. Stora hemvisten: Vår inomhusmiljö är konstruerad på så sätt att mycket material finns på barnens nivå och barnen kan själva styra sin lek och välja aktivitet efter egna intressen och förutsättningar. Vi använder oss av aktivitetstavlan barnen kan sätta upp sin bild under vald aktivitet och har sedan möjlighet att göra ett byte. Förutom lunchen har barnen inga bestämda platser där de ska sitta och då får de välja vid vilket bord och bredvid vilken kompis de vill sitta. Barnen får vara med och påverka samlingens innehåll utifrån givna ramar, vilken sång de vill att vi ska sjunga, vilken bok vi ska läsa, vilken lek som vi ska leka. När, hur ser vi att kvalitetsutvecklingen går åt rätt håll? Att alla barn utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar utifrån ovanstående mål? Lilla hemvisten: När barnen har hittat strategier för att få oss att förstå vad de vill oavsett om de har utvecklat sitt talspråk eller inte När alla barn vågar uttrycka sig och visa/säga vad de vill. Stora hemvisten: När barnen själva kan välja, hålla kvar vid och avsluta en aktivitet för att sen välja en ny aktivitet. Förskola och Hem Lpfö 98 Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. 1. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. 2. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomomföra utvecklingssamtal.

9 9 (10) Varför vi har valt att arbeta med extra fokus på dessa mål under 2011: För att utveckla underlaget till utvecklingssamtalet eftersom det nuvarande underlaget till utvecklingssamtalet inte uppfyller målen för ett givande och utvecklande samtal med fokus på barnets lärande. Synliggöra innehållet i vår verksamhet så att föräldrar har kännedom om vad som skett under dagen och veckan och att de känner en trygghet i vad de kan förvänta sig av verksamheten. Hur, Processer/Aktiviteter, på vilket sätt kommer ni att arbeta för att nå den förväntade kvalitetsutvecklingen? Utveckla en dagbok som vänder sig till föräldrar som ska sitta på anslagstavlan. Utveckla en folder om Ärlingheden som ska delas ut till varje förälder. Den ska innehålla bland annat information om våra styrdokument, verksamheten, introduktion, vad som gäller vid sjukdom och kontaktinformation. Revidera mallen till utvecklingssamtalet. En arbetsgrupp med förskollärare kommer att tillsättas, vi planerar med att underlaget är klart inför höstens samtal. När, hur ser vi att kvalitetsutvecklingen går åt rätt håll? Att alla barn utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar utifrån ovanstående mål? När foldern och underlag för utvecklingssamtal är färdiga och vi känner oss nöjda med dessa. När vi ser att underlaget till utvecklingssamtalet fungerar, när barnen blir en del av samtalet och barnets lärande blir tydligt både för vårdnadshavare och för barnet. När föräldrar har en bra insyn över verksamheten och är nöjda med den informationen de får. Uppföljning och utvärdering Kontinuerliga uppföljningar sker under terminerna på APT Husmöten Planeringstid Studiedagar Arbetslagens utvärderingar som ligger som grund för det systematiska kvalitetsarbetet sker 2 gånger per år i maj och i december.

10 10 (10) Ansvariga för uppföljningar och utvärderingar är Förskollärare Barnskötare