Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik:03-31 Inskrivna barn, totalt,: 41 Antal grupper: 3 Antal årsarbetare (kvinnor/män): 6,8 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 2 Modersmål på enheten: Ledningsresurs: 1.0 förskolechef som delas mellan 4 förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1.0 specialpedagog som delas mellan alla kommunala förskolor.

3 Process Utveckling och lärande Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Föregående åtgärder, nya mål Arbetslaget för löpande diskussioner och stöttar varandra i dokumentations- och reflektionsarbetet. Vi behöver stötta och hjälpa varandra att hitta former, fungerande verktyg och rutiner som gör att dokumentation och reflektion blir en tillgång i arbetet. Vi lyfter modersmålsstöd i verksamheten på våra arbetslagsträffar, diskussion kring våra erfarenheter och tar del av skolverkets allmänna råd i frågan samt lyssnar in hur man arbetar med detta på andra förskolor i kommunen. Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Föregående åtgärd, nya mål Ge barns inflytande och delaktighet utrymme i våra pedagogiska diskussioner för att synliggöra tankegångar, möjligheter och implementerande i verksamheten. Information och diskussion om kvalitetsarbetets innehåll och åtgärder lyfts fram i arbetslagets gemensamma träffar. Funderingar kring hur vi kan strukturera och genomföra arbetet praktiskt. Vi tar del av tankar, idéer och lösningar kring ämnet från andra förskolor i kommunen. I planeringen av vår verksamhet gällande temaarbete, handlingsplan för jämställdhet, miljöarbete, planering av inne- och utemiljö och vid inköp av material strävar vi efter att vara lyhörda inför var barnen visar sitt intresse, vad de är nyfikna på, deras olika behov och önskemål. I förskolans gemensamma projektarbete Barns relation till en plats Vår närmiljö lyssnar vi in och läser av barnens intresseområden. Utifrån dessa områden diskuteras och dokumenteras barnens tidigare erfarenheter och nya funderingar kring området. I år har barnen visat intresse för skatter/skattkartor, det nya förskolebygget utanför fönstret och vatten/luft. Utifrån den samlade information som barnen delger oss kan vi genom tema- /projektarbeten väva in de olika läroplansmålen inom utveckling och lärande i vår verksamhet. Barnen ges möjlighet att undersöka sina intresseområden genom olika uttrycksformer både inom-och utomhus. Vi stödjer barn med annat modersmål genom att benämna exempelvis frukter, färger, räkneramsa och genom att sjunga sånger, på de olika språk som förekommer på förskolan. För

4 barn i behov av särskilt stöd finns ett aktivt samarbete med Elevhälsan där vi som personal kan få handledning med tips på/tankar kring pedagogers förhållningssätt, hur vi kan utforma vår inne- utemiljö, eller hur vi kan använda olika stödjande material för barnen i vår verksamhet. Pedagogerna har under året tagit del av fortbildning inom ny IT-teknik, så som Ipad, touch- TV och Unikum, verktyg som kan stödja oss i arbetet med pedagogisk dokumentation. På pedagogernas arbetsplatsträffar har arbetslaget diskuterat frågor och delat med sig av erfarenheter. Förskolans pedagogista har introducerat ett dokumentationsmaterial en powerpoint - innehållande ett arbetsmaterial för pedagogerna för dokumentation och reflektion av verksamheten på förskolan. I vårt arbete med barns inflytande i förskolan strävar vi efter att barnen ska uppleva att de kan vara med och påverka sin situation i förskolan. Detta genom att vara lyhörda för deras önskemål gällande aktiviter och material. Vid planerade och utvecklande av förskolan strävar vi efter att erbjuda barnen ett brett utbud av material och att utmana barnen att prova olika lekmiljöer. Vid gruppsamlingar får barnen uppdrag att vara med och bestämma och rösta om olika förslag på aktiviteter, namn på grupper osv. Under det här året har förskolans barn vistats i moduler placerade på hockeyplanen vid sidan av den gamla förskolan. Nybyggnation av matsal och förskola utanför fönstret har inspirerat barnen i deras bygg- och konstruktionslek så väl ute som inne. Den tillfälliga lösningen för förskolan, lokalernas utformning, dess placering på den hårt packade, platta och grusiga utegården har utmanat pedagoger och barn att fundera kring miljöer i och runt förskolan samt vilket material som behövs för barnens fortsatta utveckling och lärande. Den tillfälliga lösningen för förskolan och dess utrymmen har inneburit nya möjligheter för barnen att mötas, leka och samspela mellan olika åldergrupper. Under förskolans projektarbete har barnen delats in i tre grupper där de under arbetets gång tagit del av aktiviteter innehållande olika uttrycksformer så som skapande, bygg och konstruktion, drama, experiment, språk, teknik, m.m. i olika miljöer inom- och utomhus. Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Byggmaterial inomhus vi erbjuder material av olika slag, mjuka, hårda, böjliga, stela, ihåliga, m.m., material som fäster ihop med varandra och material som lätt faller isär, material som bjuder till utmaningar på olika sätt och inbjuder till olika typer av skapande. Byggmaterial utomhus bl.a. träklossar, plaströr, grenar, pinnar, tegelstenar, material som utmanat till funderingar kring form och volym, byggkonstruktioner av kojor, torn, balansbanor, cirkusföreställningar, m.m., skapande av vattentorn, reningsverk och rördragningar. Bygget av vår matsal och förskola har inspirerat många samtal och funderingar kring vad, hur och varför man bygger och i vilken ordning bygget växer fram, barnen har skapat utifrån egna tankar, idéer och önskemål. Samtal i samlingar antal, dagar, almanackan, dela frukten hel, halv, fjärdedel sånger, ramsor, språklekar... Skogsutflykter utmaningar gällande att hämta liten/stor kotte Hur lång är du? Hur lång pinne behövs för att mäta din längd?

5 Aktiviteter i idrottshallen hinderbana, bollekar, rörelselekar, avslappning Play-doh konstruktion och skapande. Volym, yta, former, mönster, varmt och kallt, olika färger NTA olika experiment. Vulkan, mönster med pipetter, vatten- och is-experiment volym (att hälla mellan olika kärl), flyta/sjunka, is och salt, följt processen om vatten/is/vatten. Språkövningar munmotorik, sånger, rim och ramsor, blåsövningar, Affe-böcker, bokstäver hur låter de, ramsor, lekar o.s.v. TAKK- tecken som stöd - man tecknar samtidigt som man uttalar ord. Att ha strategier kring hur vi arbetar med barnen som har språksvårigheter. Mindre grupper o.s.v. Ventilation/luft nyfikenhet över blåset från ventilationstrummorna, blåst färg, blåst på/i vatten, rörelse i vatten Bilder samtal. Spel samtal. IPad med spel ljud, läten, spela in och lyssna, rim, siffror, samtal i vardagen. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Välkomstfraser på olika modersmål i hallen. Nämnt frukter och räknat på engelska. Samtal kring måltider vad saker heter m.m. Boklådor med inslag av olika etniciteter. Bilder på flaggor från olika modersmålsländer. Sånger på engelska. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Språkövningar munmotorik, sånger, rim och ramsor, blåsövningar, Affe-böcker, bokstäver hur låter de, ramsor, lekar o.s.v. TAKK tecken som stöd - man tecknar samtidigt som man uttalar ord. Att ha strategier kring hur vi arbetar med barnen som har språksvårigheter. Mindre grupper o.s.v. Bilder samtal. Spel samtal. IPad med spel ljud, läten, spela in och lyssna, rim, siffror, samtal i vardagen. Föregående åtgärder, nya mål Arbetslaget för löpande diskussioner och stöttar varandra i dokumentations- och reflektionsarbetet. Vi behöver stötta och hjälpa varandra att hitta former, fungerande verktyg och rutiner som gör att dokumentation och reflektion blir en tillgång i arbetet.

6 IPad-föreläsning gällande tips kring dokumentation. Touch-TV föreläsning kring användande. Vår pedagogista har delgett oss info från andra förskolor gällande dokumentation och miljö. Dokumentationspärm med mallar m.m. Powerpoint en per gruppindelning (Hundar, Blixtar och Solen). Lärande samtal kring vad barngrupperna har gjort. Vi har delgett varandra om våra aktiviteter. Vi har även gett varandra tips på hur man kan fortsätta arbetet med barnen. På våra avdelningsplaneringar har vi diskuterat och reflekterat kring våra aktiviteter. Reflektion har skett tillsammans med barnen med hjälp av ipad och touch-tv:n. Samtal har förts tillsammans med barnen kring bilder, filmer och olika material. Barnen har fått dokumentera genom att rita, arbeta med skapande material, fotograferat eller filmat. Föregående åtgärder, nya mål Vi lyfter modersmålsstöd i verksamheten på våra arbetslagsträffar, diskussion kring våra erfarenheter och tar del av skolverkets allmänna råd i frågan samt lyssnar in hur man arbetar med detta på andra förskolor i kommunen. Denna åtgärd har i år fått stå tillbaka då vi har prioriterat och diskuterat andra frågor. Barnen har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Samtal kring barnets intresse, vad vill barnet veta mer om sitt intresse, vad/hur vi ska göra, vilket material behövs. Föregående åtgärd, nya mål Ge barns inflytande och delaktighet utrymme i våra pedagogiska diskussioner för att synliggöra tankegångar, möjligheter och implementerande i verksamheten. Information och diskussion om kvalitetsarbetets innehåll och åtgärder lyfts fram i arbetslagets gemensamma träffar. Funderingar kring hur vi kan strukturera och genomföra arbetet praktiskt. Vi tar del av tankar, idéer och lösningar kring ämnet från andra förskolor i kommunen. Denna åtgärd har i år fått stå tillbaka då vi har prioriterat och diskuterat andra frågor. Resultat Pedagogernas upplevelse av att arbeta tema-/projektinriktat är att barnen finner verksamheten rolig och stimulerande där vi strävar efter att nå målen genom att synliggöra sammanhang på ett variationsrikt och mångsidigt sätt. Vi ser att barnen använder sig av kunskaper från tidigare projekt genom att de implementerar sina nya erfarenheter i nästa arbete. Genom samtal med barn och förälder får vi också ta del av vad barnen berättar om och gör hemma av det vi gjort och pratat om på förskolan.

7 Barn med annat modermål växlar mellan språken då deras föräldrar är närvarande i förskolan annars talas mestadels svenska. Barn med engelska som modersmål kan få höra sitt modermål i fler sammanhang än övriga modersmål beroende på pedagogernas kunskap i andra språk. Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom överenskommelse mellan föräldrar, förskola och Elevhälsan. I vårt dokumentations- och reflektionsarbete är vi i startgroparna. Förskolans pedagoger har kommit olika långt i användandet av de olika verktygen dokumentationsmallar, powerpoint, Ipad, touch-tv, m.m. Analys Vi ser fortsatt utvecklingsmöjligheter för vår förskola genom att göra barnen mer delaktiga i utvärderingsarbetet av förskolans verksamhet. Vi menar att ett mer aktivt reflekterande med barnen, kring det dokumentationsmaterial som finns från olika projekt, ger oss möjligheter att lyfta fram deras tankar och åsikter kring genomförd aktivitet. Vi kan på detta sätt synliggöra och få bekräftelse på om vår upplevelse av verksamheten är samstämmig med barnens. Vi kan lyfta fram tankar kring; Vad var det som var bra med det vi gjorde? Varför var det bra? Kanske var något dåligt och hur skulle vi kunnat göra istället? Var något extra roligt, tråkigt? Vad har barnen lärt sig? Hur vill de gå vidare o.s.v.? Pedagogerna får sedan lyfta in barnens åsikter i kommande arbeten. Barnen blir på detta sätt delaktiga i att leda verksamheten framåt. Den tillfälliga förskolans förutsättningar, dess lokaler så väl som utegård utmanar klurigt pedagoger och barn till ett ständigt pågående arbete kring hur miljöerna skall utformas för en kreativ, utvecklande och lärande lek. Pedagogerna upplever att det pågående matsals-/förskolebygget inspirerar barnen till att bygga och konstruera mer än vad de i samtal uttrycker själva. Vi har i och med detta fått utveckla och plocka in nytt material för att fortsätta inspirera barnen i sina funderingar kring byggen av olika slag. Byggarbetarna har varit stor hjälp vid materialanskaffningen med spillbitar från bygget. När det gäller förskolans förutsättningar att möjliggöra barnens olika önskningar upplever pedagogerna att det kan begränsas av personaltillgång, möjligheter i utförande av förskolans miljö och materialtillgång. Vi som pedagoger behöver lyfta barns inflytande i förskolan i olika diskussionsforum för att synliggöra för oss varför barnen behöver ha inflytande i förskolan, i vad kan de ha inflytande, när de kan ha inflytande och hur vi möjliggör det. Under arbetet med kvalitetsredovisningen påtalas funderingar kring hur hela arbetslaget blir delaktiga i/känner ansvar för arbetsprocessen kring kvalitetsarbetet och tar del/får kunskap om vilka åtgärder som där lyfts fram för att arbetet skall fortskrida. Funderingar som förts vidare till åtgärder. Åtgärder Alla i arbetslaget ska känna sig delaktiga i kvalitetsarbetet. Lyfta något mål/ åtgärd från kvalitetsarbetet på våra pedagogträffar. Diskuskutera organisationen inför flytten till nya lokaler på våra pedagogträffar. Göra barnen delaktiga i tankarna kring utformningen av miljö och material i nya förskolan. Lyfta och diskutera hur vi arbetar med barn med annat modersmål och kulturell identitet samt barns inflytande i förskolan

8

9 Pedagogiskt ledarskap Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna. Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts. Skapande nätverk pågår. Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla lärplattformen Unikum. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten. Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogiskutvecklare har skapats. Resultat Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen. Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen. Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner Godée. Två pedagoger med uppdrag att implementera, lärplattformen, Unikum har besökt förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola. Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra tillfällen. Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner finns. Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var. Analys Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten. Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan pedagoger från olika förskolor. Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för tidigt att analysera något resultat. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel" i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten 2015 Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta tid innan någon analys kan ske. Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten 2014.