Kvalitetsredovisning. Tärnans Förskola Glädje nyfikenhet - trygghet

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Tärnans Förskola Glädje nyfikenhet - trygghet Tärnans förskola Tärnvägen Knivsta Annica Nilsson Förskolechef annica.nilsson@knivsta.se

2 Grundfakta... 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Åtgärder som är gjorda :1 Normer och värden... 4 Mål för den egna verksamheten... 4 Metod/aktivitet... 4 Resultat och måluppfyllelse... 5 Analys... 5 Utvecklingsområden :2 Utveckling och lärande... 5 Mål för den egna verksamheten Metod/aktivitet... 5 Resultat och måluppfyllelse... 5 Analys... 6 Utvecklingsområden :3 Barns inflytande på förskolan... 6 Mål för den egna verksamheten... 6 Metod/aktivitet... 6 Resultat och måluppfyllelse... 6 Analys... 7 Utvecklingsområden... 7 Barn i behov av särskilt stöd... 7 Metod/aktivitet... 7 Resultat och måluppfyllelse... 7 Analys... 7 Utvecklingsområden... 7 Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet

3 Grundfakta Tärnans förskola är en modulförskola i centrala Knivsta sedan Förskolan har tre åldersindelade avdelningar Smultronet 3-5 år, Hallonet 1-3 år och Vinbäret 1-3 år med totalt 64 barn inskrivna maj 2011 samt 10 pedagoger. Från höstterminen kommer förskolan ha totalt 59 barn. Förskolan har mottagningskök och får mat levererad från Thunmanköket. Förskolan har två arbetslagsledare som bildar en ledningsgrupp tillsammans med förskolechef Annica Nilsson. Förskolan har behörig personal på alla tjänster. Nyckeltal ht-2010 vt-2011 Antal årsarbetare pedagogisk personal 9,65 9,85 Antal placerade barn Antal barn per årsarbetare 6,11 6,5 Årsbudget kr Fortbildning Under höstterminen gick en barnskötare förskolelyftet. Tre förskollärare har fått utbildning i NTA 1 En arbetslagsledare har gjort studiebesök på Kristallen och Optimus förskolor i Nacka som fått kvalitetspris. Alla pedagoger har påbörjat PIM 2 utbildning. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Under året har pedagogerna kontinuerligt arbetat för att utveckla kvalitetsarbetet utifrån boken Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet ( Sheridan, Pramling 2009 ). Inför planeringsdagen i maj sammanställde arbetslagsledarna ett underlag innehållande målen för Tärnans verksamhet inom normer och värden, utveckling och lärande samt barns inflytande. Var och en i arbetslaget skrev en egen, kort kvalitetsredovisning och beskrev hur man har arbetat med de olika målområdena under det gångna året. På det sättet blev alla delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningen. Vid genomförandet av kvalitetsredovisningen har arbetslaget följt Knivsta kommuns anvisningar inför KR lå 10/11, utifrån Skolverkets allmänna råd. Den färdiga kvalitetsredovisningen ska finnas tillgänglig i föräldrapärmen i hallen, den delas ut till föräldrarna i förskolerådet, för diskussion under hösten, och övriga föräldrar får ett exemplar om de är intresserade. Vårdnadshavarnas delaktighet sker genom enkät, föräldramöten, förskolerådet och enskilda samtal med pedagogerna. 1 NTA Natur och teknik för alla, experimentlådor för förskolan tema Vatten 2 PIM Praktisk IT och media kompetens 3

4 Åtgärder som är gjorda Tärnans förskola har i kvalitetsredovisningen för ett antal åtgärder för förbättring. Det finns fortfarande åtgärder kvar att genomföra. Följande åtgärder är gjorda enligt förra årets kvalitetsredovisning. Pedagogerna har jobbat vidare med värdegrundsfrågor tillsammans med barnen Pedagogerna har fortsatt arbetet med värdegrundsfrågor i personalgruppen Förskolan har fått hjälp utav föräldrarna genom förskolerådet att göra gården mer utmanande En snickarbod håller på att ta form i ett av uteförråden En av pedagogerna och rektorn har gjort två studiebesök på förskolor som har välformade innemiljöer. All personal har fått ta del av besöken i form av bildspel och information, och fått ny inspiration Storbarnsavdelningen har skapat rum i rummen i sin inomhusmiljö Småbarnsavdelningarna har börjat planera sin inomhusmiljö och ska till hösten skapa rum i rummen Alla barnen förutom de yngsta har vistats i skogen. Barnen har utforskat naturen och den har även använts som lärrum t.ex. i matematik Märkning utav lådor både utomhus och inomhus är gjorda för att öka tillgängligheten för barnen och därmed deras möjlighet till inflytande och ansvar. 2:1 Normer och värden Mål för den egna verksamheten Förskolan skall sträva efter att: Alla barn känner sig trygga både ute och inne på förskolan. Utveckla värdegrundsarbetet på förskolan så att barnen blir mer medvetna och delaktiga. Arbeta med värdegrundsarbetet i personalgruppen. Metod/aktivitet På förskolan hälsas barn och föräldrar välkomna på morgonen. Förskolan har fasta rutiner för att skapa trygghet hos barnen. Under dagen är pedagogerna utspridda och synliga bland barnen, vilket underlättar att uppmärksamma och hantera situationer som kan få barnen att känna sig otrygga. På alla avdelningarna delas barnen in i mindre lärgrupper under dagen. På förskolan uppmuntras barnen att hjälpa varandra i olika situationer som på- och avklädning, lägga pussel och olika problemlösningar. Barnen får positiv respons när de visar hänsyn eller hjälper varandra. Barnen uppmuntras att lyssna på varandra och vänta på sin tur i samtalet. Vi arbetar dagligen med att medvetandegöra barnen om vikten att alla blir sedda, hörda och respekterade för den de är. Arbetet med revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling har skett under våren. Både föräldrar, äldsta barn och pedagoger 4

5 har under läsåret kartlagt eventuella riskområden som kan finnas både inne och ute på förskolan. Under höstterminen arbetade förskolan med kontaktbarometer. Resultat och måluppfyllelse Barnen upplevs trygga på förskolan. De fasta rutinerna skapar trygghet hos barnen. Mindre grupper ger oss pedagoger möjlighet att se och höra alla barn. Pedagogerna ser att uppmuntran har lett till att barnen mer spontant hjälper sina kompisar och även pedagoger i olika situationer och med problemlösningar. Planen mot diskriminering och kränkande behandling har reviderats. Analys De inarbetade rutinerna och fokus på värdegrundsfrågor ger resultat i barngrupperna. Arbetet i mindre grupper, även kortare stunder, påverkar resten av dagen positivt, det blir lugnare. När barnen hjälper varandra eller visar hänsyn bekräftar pedagogerna dem och sätter ord på handlingen. Genom att lyfta fram dessa vardagssituationer gör vi det mer konkret även för de allra yngsta, samt att det blir en lärande stund för de barn som finns i närheten. Att medvetandegöra barnen om allas lika värde är en process som tar tid och som måste pågå hela tiden då barnen blir äldre och gruppkonstellationerna förändras. Kartläggningen av riskområdena har gjort oss pedagoger mer medvetna om områden där vuxennärvaro behövs, både inom- och utomhus. Utvecklingsområden Utforma en tydligt uttalad och förankrad värdegrund och vision för Tärnans förskola 2:2 Utveckling och lärande Mål för den egna verksamheten. Förskolan ska sträva efter att: Varje barn får tid till att utifrån intresse bygga, skapa och leka i olika situationer Varje barn ska utveckla en förståelse för olika begrepp inom språk och matematik Varje barn ska få möjlighet att utforska och experimentera både inne och ute i naturen kring förskolan Metod/aktivitet Barnen har varit indelade i smågrupper där de bland annat har arbetat med färg, geometri, IT, mönster, odling, mätning, antal samt varit i skogen. En pedagog från varje avdelning har gått en NTA-utbildning alla pedagoger går en utbildning i PIM. Pedagogerna arbetar aktivt och medvetet i alla vardagliga situationer med språk och matematik. Storbarnsavdelningen har synliggjort material, erbjudit nya material och plockat ner dem i barnens höjd. Liknande förändringar har påbörjats även på småbarnsavdelningarna. Resultat och måluppfyllelse Barnen använder sig av olika begrepp, både språkliga och matematiska, i sin lek. Då mycket av materialet blivit mer tillgängligt och inbjudande så har vi sett att barnen i större utsträckning har byggt och skapat utifrån sina intressen. 5

6 Framförallt på storbarnsavdelningen har barnen fått utforska och experimentera i smågrupper utifrån sina egna förutsättningar. Analys Pedagogerna har medvetet och aktivt arbetat mot Tärnans mål på ett lustfyllt sätt, så att barnen kunnat tillgodogöra sig nya kunskaper. Genom att observera barnen har pedagogerna sett att barnen använder sig av sina nyfunna kunskaper i olika situationer under förskolevistelsen. Genom att pedagogerna har gjort materialet mer synligt och lättillgängligt för barnen skapar det bättre struktur på avdelningarna. Det blir även lättare för barnen göra val utifrån sina intressen när materialet är synligt och lättillgängligt. Miljön blir mer inbjudande och inspirerande, och lockar fram barnets fantasi gällande skapande och konstruktion. Utvecklingsområden Arbeta för att gården blir ännu mer utmanande med möjligheter till utforskning och experiment Pedagogerna strävar efter att implementera sina nyvunna kunskaper från PIM och NTA i verksamheten. Fortsätta implementering av reviderade läroplan för förskolan (Lpfö 98) Fortsätta att hitta nya vägar och möjligheter för att utforma inomhusmiljön 2:3 Barns inflytande på förskolan Mål för den egna verksamheten Förskolan skall sträva efter att: Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande och utvecklande utomhusvistelse Förbättra städrutinerna utomhus för att utveckla barnens matematiska begrepp, t.ex. sortering Forma inomhusmiljön efter barnens behov och intressen Ge barnen möjlighet att påverka sin vistelse i verksamheten Metod/aktivitet Förskolerådet har hjälpt oss att utveckla en stimulerande utomhusmiljö på förskolan, ex vis bilvägar, bensinpumpar och snickarbod. Städrutinerna har utformats så att även de yngsta barnen kan vara med och städa, vi fokuserar på språk och matematik när vi hjälps åt att städa på utegården, ex vis att man ber barnet att ta undan ett visst antal leksaker. Inomhusmiljön genomgår en förändring, utifrån barnens intresse skapas stationer. Barnen på förskolan får i alla vardagliga situationer göra olika val. Under delar av dagen är barnen indelade i mindre grupper för att det ska bli lättare för varje enskilt barn att uttrycka tankar, idéer och önskemål. Resultat och måluppfyllelse Målen är till viss del uppnådda, då utformandet av inomhus- och utomhusmiljön är en ständig process. Utvecklingen utav utomhusmiljön har bidragit till att barnen nu har fler aktiviteter att välja mellan och gården utnyttjas mer. Pedagogerna har sett att barnen tar ett större ansvar för förskolans saker till exempel vid städning. På storbarnsavdelningen har utvecklingen av inomhusmiljön kommit längre än på småbarnsavdelningarna där förändringarna ligger i planeringsstadiet. 6

7 Analys I och med att pedagogerna har märkt upp leksakslådor med bild och namn ser pedagogerna hur barnen på ett lättare sätt än tidigare kan hitta vad de söker, men även underlätta vid städning. Detta medför att barnen blir självständiga, kan ta egna initiativ och att alla på förskolan får en trevlig arbetsmiljö. En språklig medvetenhet och ett matematiskt tänk genomsyrar verksamheten. Pedagogerna tänker mycket på vilka frågor de ställer till barnen vid exempelvis en konfliktsituation och hur de använder språket i övrigt. Genom att uppmuntra barnen att utveckla sitt språk och kommunikationsförmåga ser pedagogerna att barnen blir mer delaktiga i verksamheten eftersom de kan förmedla och uttrycka sina önskemål både verbalt och genom kroppsspråk, detta leder till att barnen stärks i sin självkänsla och självständighet. Även om pedagogerna har strävat efter fritt val för barnen finns det fasta rutiner och tider som pedagogerna måste hålla sig till för att verksamheten ska fungera. Pedagogerna delar upp barnen i mindre grupper, möblerar rummen så det ska passa barnens lekar. I och med de trånga lokalerna är det svårt med förvarning, Detta försvårar för pedagogerna att skapa en tillåtande atmosfär där barnen får prova och experimentera utifrån sina egna intressen. Utvecklingsområden Utveckla arbetet med inomhusmiljön Erbjuda barnen tillfällen till att göra egna val Barn i behov av särskilt stöd Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov (Lpfö 98). Metod/aktivitet Förskolan har regelbunden kontakt med specialpedagog när stöd behövs. Förskolan har vid behov upprättat åtgärdsprogram. Barnen är indelade i mindre lärgrupper där pedagogerna tillmötesgår varje barns behov. Förskollärarna har det övergripande ansvaret för barn med särskilda behov. Resultat och måluppfyllelse Förskolan har nått gott resultat i att se och möta varje barns behov. Behov av stöd har uppmärksammas tidigt och åtgärder satts in. Analys För att nå bra resultat krävs en bra dialog mellan förskola, hem, specialpedagoger detta är något Tärnans förskola arbetar kontinuerlig för att uppnå och bibehålla. De mindre lärgrupperna gör att varje barn får utrymme och möjlighet till ett bra bemötande. Diskussioner i arbetslag och på arbetsplatsträffar angående värdegrund, dokumentation och lärande är framgångsfaktorer för att skapa förutsättningar för barn i behov av särskilt stöd. Utvecklingsområden Utforma bra handlingsplaner eftersom åtgärdsprogrammen tas bort i förskolan. Förskolan ska fortsätta möta varje individ efter dess förutsättningar och ha en god dialog med alla berörda. 7

8 Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Läsåret på Tärnans förskola har präglats av en vilja att utveckla verksamheten för att nå de uppsatta målen i förskolans läroplan (Lpfö 98). Förskolans läroplan har reviderats 2010 vilket har inneburit ett viktigt implementeringsarbete på förskolan. Tärnans förskola har genomtänkta rutiner över dagen och pedagogerna håller på att arbeta fram ett bra systematiskt kvalitetsarbete som kommer att göra det lättare att se resultat och göra förbättrande åtgärder. Studiebesök och utbildningar har gett resultat och inspiration. Jag anser ett gemensamt lärande i arbetslaget är en framgångsfaktor för verksamheten. Betydelsen av den pedagogiska miljön inne och ute har fått större fokus och tillgängligheten för barnen har ökat. Under året har pedagogerna haft en studiecirkel med diskussioner kring boken Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet (Sheridan, Pramling 2009). Boken har gett pedagogerna nya insikter att systematiskt dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheten. Detta kollegiala lärande är också ett stort utvecklingsområde att fortsätta arbeta med på Tärnans förskola under kommande läsår. Förskolan har ett väl fungerande samarbete med vårdnadshavarna, förskolerådet har varit aktivt och ordnat mycket framgångsrikt en fixardag för utegården. Det dagliga mötet med vårdnadshavarna är viktigt för att skapa ett gott samarbete och därmed trygghet för barn och föräldrar. Min sammanfattning blir att Tärnans förskola har haft en god måluppfyllelse och att det finns mycket entusiasm inför nästa läsår. Annica Nilsson Förskolechef Tärnan och Tallbackens förskolor samt Centrala Knivstas Dagbarnvårdare 8