Kvalitetsarbete för Västerby skola period 3 (jan-mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Västerby skola period 3 (jan-mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) information) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik:02-24 Förskoleklass: Antal elever, totalt: 11 elever, 6 flickor och 5 pojkar 2

3 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 101 elever, 46 flickor och 55 pojkar Antal årsarbetare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen: 75,5 % kvinnor och 24,5 % män (6,8 kvinnor 2,2 män) Antal elever med annat modersmål, än svenska: ingen elever Antal elever med undervisning i modersmål: ingen elev Antal elever med studiehandledning: ingen elev Antal elever med svenska2 undervisning: ingen elev Resultat Elevernas ansvar och inflytande Mål Eleverna kan ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Flickor och pojkar har inflytande, lika stort inflytande över sin utbildning. Åtgärder från föregående utvärdering Matråd ska hållas tidigare på året. tisdagens förmiddagsrast. er/vecka organiserar en rastaktivitet på och att det är upp till eleverna själva vilken nivå de vill sträva efter när det gäller de äldre eleverna. När det gäller de yngre eleverna ska vi framför allt tänka på att använda ett enkelt språk och att ha tydliga/konkreta mål som de lätt kan förstå. Process Vi planerade att ha ett elevrådsmöte som skulle vara ett matråd på höstterminen. Matråd har inte hållits på höstterminen. Sexorna organiserade rastaktivitet en gång under höstterminen. Vi har genomfört några gemensamma rastaktiviteter kring jul och påsk. Vi har kommit olika lång i olika ämnen med att tydliggöra elevernas påverkansmöjligheter i ämnena. Vi har haft elevråd och klassråd. Vi har erbjudit eleverna att vara med och påverkat innehåll samt redovisningssätt. Vi har arbetat med att skriva PPL:er i Unikum. Vi har också försökt göra matriser. Vid upprättande av PPL:er i Unikum finns olika kravnivåer i form av matriser för eleven att gå in och titta på. 3

4 Resultat Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ,3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena ,6 Eleverna ordnar ofta saker själva i skolan ,8 Vi elever är med och diskuterar sådant som ordningsregler och miljön i skolan. Vi elever får vara med om att planera och diskutera hur skolarbetet ska genomföras , ,9 Vi har klassråd en gång i månaden eller oftare ,4 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ,2 Jag har fått veta vad eleverna bör ha inflytande över i skolan ,1 Lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter och förslag ,2 Som enskild elev har jag stora möjligheter att påverka i skolan. Klassrådet och min klass har stora möjligheter att påverka i skolan. Elevråd/Skolråd/gymnasieråd har stora möjligheter att påverka i skolan. Frågor som tas upp i klassråd och elevråd/skoråd/gymnasieråd kommer oftast från andra än eleverna , , , , ,3 Analys Matrådet blev inte av på höstterminen på grund av att ingen personal tog ansvar för det. En ny lärare fick ta ansvar för elevrådet och informationen till denna var bristfällig från övrig personal vad elevrådsansvaret innebar. Vi måste vara uppmärksamma på om arbetsbelastningen blir för stor för den lärare som har ansvar för elevrådet, då måste övriga lärare samt rektor hjälpas åt att underlätta arbetssituationen. Att det endast blev en rastaktivitet från sexornas sida berodde på att intresset från dem inte var så stort. Förslaget kom från personalen och inte dem själva. Enligt enkäten tycker eleverna att de får vara med och ordna saker själva i skolan, där de flesta eleverna svarat att det stämmer. Med ett elevrådsarbete kan sådana här aktiviteter växa fram och elevernas egna idéer får styra aktiviteten. De gemensamma rastaktiviteterna ordnade av personalen har varit uppskattade av de flesta eleverna och det tror vi kan ge eleverna exempel på rastaktiviteter som kan fungera. I de klassråd och elevråd som blivit av har eleverna haft inflytande, vilket också enkätsvaren visar att de tycker att elevråden och klassråden ger dem möjlighet att påverka i skolan. Enligt enkäten behöver vi förbättra att eleverna får vara med och planera och diskutera hur skolarbetet ska genomföras. Vi skulle behövt få mer tid till att diskutera utformningen av PPL:er och matriser och hur man skriver dem för att eleverna ska förstå dem. Innehållet och utformandet av en PPL är svårt då vi inte har möjlighet att tillsammans diskutera utformandet. Vi behöver mer tid att sätta oss in i den nya läroplanen och vi måste ges möjligheter att diskutera vad som ska skrivas i den nya plattformen Unikum. Dessutom är det svårt att veta hur stor spännvidd en PPL ska ha, om det ska vara för en termin, ett läsår eller ett moment. Vi ifrågasätter enkätens utformning, speciellt den sista frågan som är en omvänd fråga och vi ifrågasätter om detta resultat stämmer. t säger inte, då antal elevsvar varierar vid olika frågor och resultatet, det vill säga medelvärdet inte stämmer i uträkningen. Det vi kan analysera från enkäten är hur fördelningen ser ut bland de elever som svarat. 4

5 Åtgärd När man lägger ut ansvaret för elevrådet bör den ansvarige uppmärksammas på att planera in tid för det i sitt schema och informeras tydligt vad som ska ingå i uppgiften. Vi ska gemensamt ta fram riktlinjer för hur elevrådsarbetet ska genomföras. Vi måste bli ännu bättre än tidigare på att visa för eleverna vad de kan vara med att påverka vid introducerandet av ett nytt arbetsområde. Så att eleverna, i högre grad, upplever att de får vara med och planera och diskutera hur skolarbetet ska genomföras. Vi ska avsätta tid på arbetslagstid för att diskutera utformandet och tolkningen av läroplanen vid skrivandet av PPL och matriser. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Åtgärder från föregående utvärdering - Vi behöver ha gemensamma regler/gemensam syn på vad som gäller i olika situationer. (de oskrivna reglerna) - Vi behöver möjlighet att diskutera hur man erövrar det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. - Vi behöver tid att diskutera pedagogiska frågor. Förslagsvis kan man dra ner på antalet APT: er och istället ha pedagogiska diskussioner kring olika frågor. Detta anser vi vara en ledningsfråga på hög nivå. Process Vi har inte diskuterat hur vi ska ha förhålla oss till de oskrivna reglerna och vilka de är. Gemensamma ordningsregler finns dokumenterade och alla klasser samt fritids är informerade om vad som gäller. Pedagogerna från elevhälsan har hjälpt oss med hela den fysiska miljön, gett oss praktiska tips hur man kan organisera i klassrummet, korridoren m.m. för att skapa en lugn arbetsmiljö. APT tiden har minskat till ca tre tillfällen per termin. 5

6 Resultat Elevenkät Ledning för framgångsrik undervisning Mina lärare visar att de bryr sig om mig som elev ,4 Mina lärare hjälper mig att hitta ett sätt för mig att lära mig på ,4 Mina lärare förklarar för mig vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena ,7 Mina lärare ser till att det är lugn och ro under lektionerna ,8 Mina lärare ger mig ofta beröm och uppmuntran ,2 Mina lärare diskuterar arbetssätt, sätt att utvärdera kunskaper, mm, inför varje nytt arbetsområde , ,4 Roller och ansvar Mina lärare tycker att undervisningen är väldigt viktig ,7 Mina lärare håller koll på frånvaro och försen ankomst ,5 Mina lärare uppmuntrar mig att aktivt delta i klassråd, elevråd/skolråd/gymnasieråd ,2 Mina lärare ger mig större inflytande idag än jag fick när jag var yngre , ,5 Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet Mina lärare utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna ,6 Mina lärare berättar för mig hur går för mig i skolan och vad jag eventuellt behöver jobba mer med ,4 Mina lärare uppmuntrar diskussioner om undervisningen , ,6 6

7 Personalenkät (Västerby och Vikmanshyttans skola med samma rektor) Ledning för framgångsrik undervisning Förskolechef/rektor deltar aktivt i pedagogernas yrkesmässiga utveckling. Förskolechef/rektor ger aktivt stöd, stimulans och inspiration till pedagogernas egen lärande om vad som skapar framgångsrik undervisning. I den här förskolan/skolan är förskolechef/rektor förtrogen med verksamheten. Förskolechef/rektor initierar och för samtal på förskolan/skolan om vad som skapar god undervisningskvalitet och utveckling och lärande hos barn/elever. Förskolechef/rektor skapar en organisation som ger förutsättningar för att lärande/undervisning ska utvecklas. Förskolechef/rektor skapare en organisation som möjliggör att en lärandekultur etableras på förskolan/skolan. Förskolechef/rektor stärker strukturer för kommunikation om undervisning och lärande. Förskolechef/rektor ger pedagoger möjlighet att inhämta goda kunskaper om förskola/skolans styrdokument. Förskolechef/rektor har goda kunskaper om styrdokument. Förskolechef/rektor skapar en förskole/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget , , , , , , , , , , ,5 Roller och ansvar I den här förskolan/skolan prioriterar förskolechef/rektor sitt pedagogiska ledarskap (enligt din tolkning). I den här förskolan/skolan finns rutiner för att introducera och handleda nyanställda. I den här förskolan/skolan är det tydligt vem som har vilka roller och vilket ansvar de har i de processer som förskolechef/rektor initierar. I den här förskola/skolan är det tydligt om någon annan än förskolechef/rektor fått delegation att besluta i sådana frågor som förskolechef/rektor annars ska besluta. I den här förskolan/skolan fördelas ledarskapet för att göra det uthålligt. I den här förskolan/skolan tar förskolechefen/rektorn ansvar för att barn/elever får inflytande anpassat efter sin ålder , , , , , , ,2 Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet I den här förskolan/skolan är utvärdering av verksamheten ett viktigt instrument för att utveckla verksamheten. dålligt ,5 7

8 I den här förskolan/skolan har barn/elever inflytande över sin utbildning och sitt lärande. I den här förskola/skolan leder förskolechef/rektor utvecklingsarbetet. I den här förskolan/skolan efterfrågas pedagogernas uppföljning och utvärdering av barnens/elevernas utvecklings/kunskapsresultat. I den här förskolan/skolan anpassas verksamheten/undervisningen efter analyser av metoder och resultat , , , , ,4 Analys Enligt enkäten svarar 14 av 17 elever att lärarna ofta ger eleven beröm och uppmuntran, alternativen stämmer, stämmer. Av 16 elever svarar 15 att de upplever att lärarna ger eleven möjlighet att diskutera arbetssätt, utvärdera kunskaper m.m. inför varje nytt arbetsområde. Av enkäten kan vi utläsa att eleverna upplever delaktighet, inflytande och ansvar. Vi behöver fortfarande diskutera de oskrivna reglerna och olika förhållningssätt. Det kan vara en anledning till att en tredjedel av eleverna upplever att det inte är arbetsro i klassrummet. Matematiklyftet ger tillfällen till att diskutera pedagogiska frågor inom matematik. Vissa metoder kan generellt användas inom fler ämnen. Eftersom matematiklyftet tagit av den gemensamma tiden har inte diskussionen i andra ämnen fått samma fokus. Vi tycker att det är tydligt vilka roller som finns på skolan så som rektor, arbetslagsledare och lärare. Vår rektor är tydlig och ger klara besked. Organisationen med arbetslagsledare fungerar trots för lite tid till arbetslagsmöten. Rollen som förstelärare tycker vi behöver förtydligas. Vi tycker att kvalitetsarbetet är synligt i verksamheten bland annat för att vi vid varje arbetslagsmöte tar upp åtgärderna och aktualiserar dem. Åtgärd Vi behöver få till en diskussion kring de oskrivna reglerna där både skola, fritids och rektor är med. Vi önskar ett fortsatt arbete med elevhälsan för att kunna förbättra arbetsmiljön ytterligare. Vi behöver mer tid till pedagogiska diskussioner i andra ämnen än matte. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med samma elever schemalägger tid tillsammans. Kunskaper ht Mål Alla elever ska lämna utbildningen med godkända betyg i alla ämnen. Alla elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg inom fyra år. Meritvärdet ska höjas för både flickor och pojkar, kvinnor och män. Meritvärdet ska inte skilja mellan könen. Läroplansmål Åtgärder från föregående utvärdering Vid skrivandet av PPL:er ska vi skriva så att eleverna förstår att det finns olika kravnivåer och att det är upp till eleverna själva vilken nivå de vill sträva efter när det gäller de äldre 8

9 eleverna. När det gäller de yngre eleverna ska vi framför allt tänka på att använda ett enkelt språk och att ha tydliga/konkreta mål som de lätt kan förstå. Vi behöver bli bättre på att lyfta fram de elever som försvinner i bakgrunden så att alla elever ges möjlighet att visa sina förmågor och att göra sin röst hörd, så att de lär sig att de är viktiga och att det de har att säga betyder något. Detta kan ställa vissa krav på hur vi organiserar undervisningen. Vi anser att det finns ett behov av bonustid för de äldre eleverna, men frågan är hur man organiserar det så att inte personalen behöver ta av sin planeringstid till detta. Vi behöver få ökad förståelse för vad entreprenöriellt lärande är och hur man arbetar med det. Övrigt vad gäller området Kunskaper ht: Under hösten har vi alla på olika sätt fungerat som specialpedagoger då vi inte har haft någon specialpedagog på heltid på skolan. Vi har på bästa sätt försökt ge eleverna det stöd de behöver, men vi känner att vi inte räcker till i den grad som behövs. Dessutom har den som specat ibland fått lämna sin elev för att täcka upp för en frånvarande kollega. Vi har inte heller den kompetens som krävs och den överblick som man får om man endast jobbar med detta. De tider då vi har delat upp klasserna i halvklasser eller varit två i klassrummet har fungerat. Process Alla pedagoger har skrivit PPL och lagt i Unikum, vi har inte har haft tillräckligt med tid för att diskutera på vilket sätt vi ska formulera oss. Ska vi ha olika kravnivåer i alla åk? Vi har blivit bättre på att arbeta efter förmågorna och att hitta situationer där vi kan ge alla elever en chans att visa sina kunskaper. Men vi har en lång väg kvar. Framförallt med resonemang- och kommunikationsförmågorna där krävs organisation av resurser. Vi har inte erbjudit bonustid men åk 4 har haft fredag eftermiddag som en frivillig tid att sitta kvar och göra klart arbeten, den har utnyttjats varje vecka. Vi har inte fått någon ökad förståelse för entreprenöriellt lärande, att vi inte har arbetat mer med ämnesövergripande områden tror vi kan bero på att införandet av Lgr 11 har gjort att vi har renodlat ämnena mer just nu. På sikt hoppas vi att vi kan bli tryggare i vår roll som bedömare och hitta former för övergripande temaområden. Vi behöver se över vår specialundervisnings situation, att ha en lärare som specifikt arbetar med specialundervisning ser vi som en vinst. Det behöver inte innebära en till en tid. Det är ett schematekniskt pussel att få till inser vi. Resultat Västerby skola åk 6, ht 13 9

10 Enhet Ämne - - F F E E D D C C B B A A TOT TOT Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant M Västerby skola BI, Biologi BL, Bild EN, Engelska FY, Fysik GE, Geografi HI, Historia HKK, Hem & Konsumentkunskap IDH, Idrott & Hälsa MA, Matematik MU, Musik RE, Religionskunskap SH, Samhällskunskap SL, Slöjd SV, Svenska Västerby skola åk 6, ht 12 Enhet Ämne - - F F E E D D C C B B A A TOT TOT Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant M Västerby skola BL, Bild EN, Engelska HKK, Hem & Konsumentkunskap IDH, Idrott & Hälsa MA, Matematik MU, Musik NO, Naturorienterande ämnen SL, Slvjd SO, Samhällsorienterande ämnen SV, Svenska SVA, Svenska som andraspråk TK, Teknik Analys Vi har ökat måluppfyllelsen jämfört med förra året. Det är dock olika barn vi analyserar men vi vet att i år är det färre elever som har specialundervisning. I svenska och engelska har vi elever som inte når kravnivån, dvs har F. Generellt har vi satt högre betyg i år vilket kan bero på att vi nu har blivit lite mer trygga i att sätta betyg. Det var första gången ht 12. NP för åk 6 har hjälpt oss i att bli säkrare på betygsnivåerna. Det är få A överhuvudtaget och jämfört med förra året är det ännu färre. Det kan bero på att vi i terminsbetyget inte känner att vi har belägg för att sätta ett högt betyg. De moment som väger tyngst vid betygssättningen kanske inte har behandlats under terminen. Nationella proven är ett verktyg för betygsättningen. Åtgärd Lägga mer tid till att arbeta med PPL i Unikum så att vi hittar en form som vi kan utveckla. Sitta i mindre arbetslag för att diskutera innehållet och tolka våra styrdokument. Se över och organisera våra resurser både för att hitta bedömningstillfällen men även för att hitta effektiva situationer där elever i behov får optimal specialundervisning. Höja vår bedömarkompetens genom att titta på Skolverkets filmer, sitta i grupper och diskutera hur vi bedömer våra elever. 10