Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 3 (jan-mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 3 (jan-mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) information) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik:02-24 Förskoleklass: Antal elever, totalt: 16 elever, 9 flickor och 7 pojkar 2

3 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 79 elever, 35 flickor och 44 pojkar Antal årsarbetare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen: 100 % kvinnor, 7,65 kvinnor Antal elever med annat modersmål, än svenska: 15 elever Antal elever med undervisning i modersmål: 11 Antal elever med studiehandledning: 2 Antal elever med svenska2 undervisning: 13 Resultat Elevernas ansvar och inflytande Mål Eleverna kan ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Flickor och pojkar har inflytande, lika stort inflytande över sin utbildning. Åtgärder från föregående utvärdering Öka antalet elevledda aktiviteter Metod: - Klassrådet ger förslag till olika uteaktiviteter. - Elevrådet planerar och genomför en uteaktivitet per termin. Process Elevrådet tillsammans med åk.6 planerade och genomförde uteaktiviteter under vt-13, samarbetsövningar, i tvärgrupper (F-klass åk.6). Under ht-14 genomfördes en innebandyturnering efter elevrådets förslag. För de elever som önskade annan aktivitet anordnades diverse musikövningar. I samtal, planeringar och utvärderingar med eleverna får de reflektera över vilket arbetssätt som fungerar bäst för dem, samt vilka klasskamrater de arbetar med. Resultat (Elevenkät inflytande, pedagogiskt ledarskap åk 5 och 8, åk 2 gy (flickors och pojkars resultat)) 3

4 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ,6 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena ,7 Eleverna ordnar ofta saker själva i skolan ,4 Vi elever är med och diskuterar sådant som ordningsregler och miljön i skolan. Vi elever får vara med om att planera och diskutera hur skolarbetet ska genomföras , ,3 Vi har klassråd en gång i månaden eller oftare ,9 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ,8 Jag har fått veta vad eleverna bör ha inflytande över i skolan ,6 Lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter och förslag ,8 Som enskild elev har jag stora möjligheter att påverka i skolan. Klassrådet och min klass har stora möjligheter att påverka i skolan. Elevråd/Skolråd/gymnasieråd har stora möjligheter att påverka i skolan. Frågor som tas upp i klassråd och elevråd/skolråd/gymnasieråd kommer oftast från andra än eleverna , , , Eleverna ordnar ofta saker själva i skolan: 3,4 (2013: 2,71) Vi elever är med och diskuterar sådant som ordningsregler och miljö i skolan: 3,9 (2013: 3,14 ) Vi elever får vara med om att planera och diskutera hur skolarbetet ska genomföras: 3,3 (2013: 3,29) Vi har klassråd en gång i månaden eller oftare: 3,9 (2013: 3,43) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter: 3,8 (2013: 3,29) Analys Vi ser en stor ökning i den första frågan. Eleverna upplever att de i större utsträckning får vara med och ordna saker på skolan. Detta tror vi beror på att elevrådet har ordnat olika aktiviteter under höstterminen. En stor ökning ser vi även på fråga två. Vi har under hösten fört in två nya punkter, trygghetsplanen och rastleksregler, på vår dagordning för klass- och elevråd. Vi tror att detta har ökat antalet diskussioner om ordningsregler och miljön i skolan. En marginell ökning har skett i frågan kring elevernas möjligheter att vara med att planera och diskutera hur skolarbetet skall genomföras. Vi tror att eleverna har blivit mer medvetna om att vi genomför klass- och elevråd varje månad. Vi tycker att vi har blivit ännu mer tydliga med att förklara för eleverna när detta sker och därför blev det antagligen en ökning i den här frågan. 4

5 Åtgärd Eleverna ska i större utsträckning vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Eleverna ska vara delaktiga i undervisningens upplägg genom att genomföra utvärderingar i samband med avslutat arbetsområde och/eller veckoutvärdering. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Åtgärder från föregående utvärdering Tydliggöra målen och kunskapskraven, för eleverna, i de olika ämnena. Metod: - Skriftliga och muntliga genomgångar och redovisningar tillsammans med eleverna, t ex med hjälp av LPP:er, matriser eller diskussioner. Upprätta en handlingsplan för introduktion och handledning av nyanställda och vikarier. Metod: - Uppdatera rutinhandboken. Process Vi har påbörjat arbetet med att tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna. Under hösten har vi fortsatt vårt arbete med Unikum där vi nu mer gör våra pedagogiska planeringar och matriser. I de lägre åldrarna är det vanligast med diskussioner runt mål och lärande, medan man i större utsträckning utarbetar de pedagogiska planeringarna tillsammans med eleverna i de äldre åldrarna. Rutinhandboken har uppdaterats under höstterminen Den finns i den gemensamma katalogen på datorn samt i vikariepärmen i personalrummet. 5

6 Resultat Elevenkät Ledning för framgångsrik undervisning Mina lärare visar att de bryr sig om mig som elev Mina lärare hjälper mig att hitta ett sätt för mig att lära mig på Mina lärare förklarar för mig vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Mina lärare ser till att det är lugn och ro under lektionerna Mina lärare ger mig ofta beröm och uppmuntran Mina lärare diskuterar arbetssätt, sätt att utvärdera kunskaper, mm, inför varje nytt arbetsområde Roller och ansvar Mina lärare tycker att undervisningen är väldigt viktig Mina lärare håller koll på frånvaro och försen ankomst ,9 Mina lärare uppmuntrar mig att aktivt delta i klassråd, elevråd/skolråd/gymnasieråd Mina lärare ger mig större inflytande idag än jag fick när jag var yngre Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet Mina lärare utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna ,9 Mina lärare berättar för mig hur går för mig i skolan och vad jag eventuellt behöver jobba mer med Mina lärare uppmuntrar diskussioner om undervisningen ,9 6

7 Personalenkät (Västerby och Vikmanshyttans skola med samma rektor) Ledning för framgångsrik undervisning Förskolechef/rektor deltar aktivt i pedagogernas yrkesmässiga utveckling. Förskolechef/rektor ger aktivt stöd, stimulans och inspiration till pedagogernas egen lärande om vad som skapar framgångsrik undervisning. I den här förskolan/skolan är förskolechef/rektor förtrogen med verksamheten. Förskolechef/rektor initierar och för samtal på förskolan/skolan om vad som skapar god undervisningskvalitet och utveckling och lärande hos barn/elever. Förskolechef/rektor skapar en organisation som ger förutsättningar för att lärande/undervisning ska utvecklas. Förskolechef/rektor skapare en organisation som möjliggör att en lärandekultur etableras på förskolan/skolan. Förskolechef/rektor stärker strukturer för kommunikation om undervisning och lärande. Förskolechef/rektor ger pedagoger möjlighet att inhämta goda kunskaper om förskola/skolans styrdokument. Förskolechef/rektor har goda kunskaper om styrdokument. Förskolechef/rektor skapar en förskole/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Roller och ansvar I den här förskolan/skolan prioriterar förskolechef/rektor sitt pedagogiska ledarskap (enligt din tolkning). I den här förskolan/skolan finns rutiner för att introducera och handleda nyanställda. I den här förskolan/skolan är det tydligt vem som har vilka roller och vilket ansvar de har i de processer som förskolechef/rektor initierar. I den här förskola/skolan är det tydligt om någon annan än förskolechef/rektor fått delegation att besluta i sådana frågor som förskolechef/rektor annars ska besluta. I den här förskolan/skolan fördelas ledarskapet för att göra det uthålligt. I den här förskolan/skolan tar förskolechefen/rektorn ansvar för att barn/elever får inflytande anpassat efter sin ålder. Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet I den här förskolan/skolan är utvärdering av verksamheten ett viktigt instrument för att utveckla verksamheten. I den här förskolan/skolan har barn/elever inflytande över sin utbildning och sitt lärande , , , , , , , , , , , , , , , , , ,2 7

8 I den här förskola/skolan leder förskolechef/rektor utvecklingsarbetet. I den här förskolan/skolan efterfrågas pedagogernas uppföljning och utvärdering av barnens/elevernas utvecklings/kunskapsresultat. I den här förskolan/skolan anpassas verksamheten/undervisningen efter analyser av metoder och resultat , , ,2 Analys I tabell - Ledning för framgångsrik undervisning (elevenkät), ser vi höga medelvärden i samtliga påståenden, vilket måste bero på att vi ofta informerar eleverna om kunskapsmålen. Eleverna känner att de därigenom är delaktiga i undervisningens arbetssätt. I tabell - Ledning för framgångsrik undervisning (personalenkät), upplever vi att skolledaren, vid behov, har gett oss pedagogisk vägledning och stöttning. Vi anser att skolledaren finns tillgänglig för oss mer nu än tidigare år. I tabell - Roller och ansvar(elevenkät), ser vi höga medelvärden i samtliga påståenden, vilket beror på att vi ofta informerar eleverna om deras möjligheter att påverka och ta ansvar för sitt eget lärande. I tabell - Roller och ansvar (personalenkät) ser vi ett lågt medelvärde för påståendet: I den här förskolan/skolan finns rutiner för att introducera och handleda nyanställda. Vi har nu en vikariepärm för detta, men vi behöver bli tydligare med vem som introducerar ny personal som kommer till skolan. I tabell- Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet (elevenkät), även här ser vi att eleverna är positiva till den återkoppling som de får i undervisningen genom enskilda samtal och utvärderingar. I tabell- Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet (personalenkät), medelvärdet skulle kunna förbättras om vi fick mer möjlighet till fördjupade pedagogiska diskussioner, analyser och formativ bedömning utifrån elevernas måluppfyllelse. Åtgärd Tydliggöra målen och kunskapskraven, för eleverna, i de olika ämnena. Pedagogiska diskussioner minst en gång i månaden. Skapa vikarieinstruktioner som ska finnas i varje klassrum. Kunskaper ht Mål Alla elever ska lämna utbildningen med godkända betyg i alla ämnen. Alla elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg inom fyra år. Meritvärdet ska höjas för både flickor och pojkar, kvinnor och män. Meritvärdet ska inte skilja mellan könen. Läroplansmål 8

9 Åtgärder från föregående utvärdering Mer planerad konferenstid till matematiska diskussioner. Stärka lärarnas kunskaper i betygsättning och bedömning. Process Under hösten har vi deltagit i Matematiklyftet där vi, varje måndag, har fått möjlighet att läsa artiklar, genomföra matematiska uppgifter med eleverna samt diskutera dessa i kollegiet. Bedömning i matematik har diskuterats en del under matematiklyftet, men ingen formell utbildning har genomgåtts. Vi har haft gemensam rättning av ämnesproven i både åk 3 och åk 6 under vårterminen Resultat Vikmanshyttans skola åk 6, ht 13 Enhet Ämne - - F F E E D D C C B B A A TOT TOT Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant M Vikmanshyttans skola BI, Biologi BL, Bild EN, Engelska FY, Fysik GE, Geografi HI, Historia HKK, Hem- och konsumentkunskap IDH, Idrott och hälsa KE, Kemi MA, Matematik MLFAS, Persiska MU, Musik RE, Religionskunskap SH, Samhällskunskap SL, Slöjd SV, Svenska SVA, Svenska som andraspråk TK, Teknik Vikmanshyttans skola åk 6, ht 12 Enhet Ämne - - F F E E D D C C B B A A TOT TOT Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant % Ant M Vikmanshyttans skola BL, Bild EN, Engelska HKK, Hem- och konsumentkunskap IDH, Idrott och hälsa MA, Matematik MLARA, Arabiska MLRUS, Ryska MLTIR, Tigrinska (Tigrinja) MU, Musik NO, Naturorienterande ämnen SL, Slvjd SO, Samhällsorienterande ämnen SV, Svenska SVA, Svenska som andraspråk TK, Teknik Analys Det är fler elever som har blivit godkända i alla ämnen under höstterminen 2013 än höstterminen Vi ser en ökning i samtliga ämnen utom slöjd. Hösten 2012 fanns en stor osäkerhet runt betygen hos betygssättande lärare på skolan. Detta kan ha lett till att man satte 9

10 något lägre betyg, för att inte riskera att behöva sänka dem på våren. Hösten 2013 tror vi att lärarna kände en något större säkerhet i sin bedömning. Vi behöver fortbildning i bedömning och betyg för att fortsätta utveckla förmågan att bedöma eleverna utifrån kunskapsmålen i kursplanen. De är få elever som når A och vi behöver jobba aktivt för att fler ska få betyget A. Vi kan se en svag tendens till minskning av antalet elever med betyget F och en kraftig minskning av elever med betyget E. Det kan vara ett utslag för en ökad säkerhet i betygssättning. Arbetet med att minska antal F och E och öka antal måste intensifieras. Det kan inte göras enbart genom stärkta kunskaper i bedömning och betyg, utan måste kompletteras med ökat fokus på elever i behov av stöd och elever i behov av större utmaningar. Åtgärder Genom att 2 ggr/termin se över vilka resultat eleverna nått på de diagnoser vi använder, andra kartläggningar och ämnesprov. Den informationen ska användas som grund för diskussioner och utveckling av undervisningen. Lärare i årskurs 4-6 genomför Skolverkets webkurs i bedömning och betyg. Sista datum för att anmäla sig är preliminärt 15 februari 2015 och sista dag för att lämna in slutuppgiften blir preliminärt 15 april