Kvalitetsarbete för Smedbyskola period 1 (juli-sept), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Smedbyskola period (juli-sept), läsåret 4-5.

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS :8) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period (juli-sep) Period (okt-dec) Period (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever: 4 elever, 7 flickor och 7 pojkar. Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 7 elever, 44 flickor och 8 pojkar.

3 Andel lärare (kvinnor/män) med ped. Högskoleexamen: 7 grundskollärare, 5 kvinnor och män. Modersmål/Studiehandledning: Ingen elev. Resultat Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Åtgärder från föregående utvärdering Trygghetsplanen ska finnas i alla klassrum. Vi måste se till att enkäterna blir besvarade så att vi även kan utgå från dem i vårt fortsatta trygghetsarbete. Skapa trygga rutiner så att eleverna får arbetsro i den situation vi är i. Hitta ett sätt att organisera så att det blir lugnt och tryggt för alla i kapprummet. Toaletterna byta ut skruven i låset, eftersom man inte får ha en hake på insidan. Tala med alla elever om att det är nolltolerans för att öppna dörrar. Enskilda omklädningsrum för elever som behöver det. Dusch efter idrotten uppmuntras men är inte obligatoriskt. Det gäller också ombyte till idrottskläder. Samtal med eleverna om reglerna på skolbussen. Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process I vissa klasser har trygghetsplanen tagits upp med eleverna. Ingen har tagit upp den på ett föräldramöte, vi har däremot hänvisat till den på hemsidan i våra hembrev. VFU-studenter har delgivits planen. Vi har inte fått elever och föräldrar att svara på enkäten i den utsträckning vi önskat. Tidigare har föräldrar varit tvungna att skriva under att deras barn får vara med och svara på enkäter vilket medfört att alla inte gjort det. Under förra läsåret åkte eleverna i årskurs -6 till Jonsbo för att ha slöjd, bild, hemkunskap och musik pga. att vi hade det för trångt på skolan. Vi hade två personal med på bussarna till och från Jonsboskolan för att eleverna skulle känna sig trygga under resan. Eleverna påtalade under läsåret att det var jobbigt att resa till/från och vistas på en annan skola. Vid ett par tillfällen ordnades aktiviteter för att knyta kontakt mellan skolornas elever.

4 Lokalbristen på skolan gjorde att det var svårt att hitta rutiner för t.ex. nationella prov, besök av elevhälsan, stödundervisning, enskild musikundervisning via musikskolan och information mellan personal. För att få en tryggare miljö i kapprummet koncentrerade vi tillsynen vid in- och utgång på raster. Vi tog upp kontinuerligt i klasserna och på stormötena vikten av att inte öppna toalettdörren utifrån. Skruven måste sitta på utsidan som en säkerhet. Enskilt omklädningsrum har erbjudits till elever som behöver det. Dusch efter idrotten har uppmuntrats men har inte varit obligatoriskt. Det gäller också ombyte till idrottskläder. Vi har haft kontinuerliga samtal med eleverna om vad som gäller på bussarna. Resultat Enkät till vårdnadshavare - grundskolan. Skola Antal svarande: 5. Årskurs Antal svarande: 5 4

5 . Skola och hem Antal svarande: 5 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer mycket ganska ganska mycket Totalt Medelvärde dåligt dåligt bra bra Du får information om viktiga delar i läroplanen, som skolans värdegrund, mål, innehåll och 5,4 arbetssätt. Du känner dig alltid välkommen till skolan. 4 5,8 Du får fortlöpande information om undervisningens innehåll. Du får fortlöpande information om ditt barns utveckling. 5,6 5, Du får möjlighet att under demokratiska former diskutera aktuella frågor som berör ditt barns 5,8 skolas verksamhet. Du upplever utvecklingssamtalet meningsfullt. 5, Totalt 4, 4. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling Antal svarande: 5 5

6 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer mycket ganska ganska mycket Totalt Medelvärde dåligt dåligt bra bra Du får information om skolans trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot kränkande 5,8 behandling. På mitt barns skola behandlas alla med respekt. Jag upplever att flickor och pojkar behandlas jämställda på mitt barns skola. 5 5, Jag upplever att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och annan kränkande 5, behandling. Totalt 6 7 7, 5. Övriga synpunkter på skolans och hemmets gemensamma ansvar och skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling Trygghet; trivsel - elevenkät år F-. Skola Antal svarande: 5 (N=9) (N=) Fyrklöverskolan Garpenbergs skola Jonsboskolan Smedby skola 9 Stureskolan Vikmanshyttans skola Västerby skola. Årskurs Antal svarande: 6

7 (N=9) (N=) F-klass Antal svarande: (N=9) (N=) 9 4. Hur trivs du i skolan? Antal svarande: Jag trivs.. (N=9) (N=) Inte bra Sådär Bra 8 9 Medelvärde,9,8 5. Jag trivs därför att: Beskriv i rutan nedan. Antal svarande: 6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? 7

8 Svara med ett, flera eller inget alternativ. Antal svarande: (N=) (N=) Det är oroligt i klassrummet. Det är bråkigt på rasterna. Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka saker till mig. Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. Jag har inga kompisar i skolan. Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. Det är något annat - beskriv kort 7. Stämmer det att..? Antal svarande: Om jag är ledsen finns det vuxna på skolan jag känner att jag kan prata med (N=9) (N=) Nej Ja 9 Medelvärde Om det är bråkigt ser vuxna till att det slutar (N=9) (N=) Nej Ja 9 Medelvärde 8. Om det förekommer bråk - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ. Antal svarande: 8

9 (N=9) (N=) I klassrummet. På skolgården. 8 I omklädningsrummet. I korridoren. 5 I matsalen. På väg till eller ifrån skolan. På andra ställen: 9. Om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då? Svara med ett eller flera alternativ. Antal svarande: (N=9) (N=) Berättar för en vuxen på skolan. 8 Berättar för en vuxen hemma. 6 Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 8 6 Pratar med en kamratstödjare eller fadder. Ingenting. Något annat:. Några saker som är bra på min skola: Beskriv i rutan nedan. Antal svarande:. Några saker som jag tycker ska förbättras på min skola: Beskriv i rutan nedan. Antal svarande: 9

10 Trygghet; trivsel - elevenkät år -6. Skola Antal svarande: Fyrklöverskolan Garpenbergs skola Jonsboskolan Smedby skola 8 5 Stureskolan Vikmanshyttans skola Västerby skola. Årskurs Antal svarande: Antal svarande: 8 5

11 4. Hur bra stämmer påståendena? Antal svarande: Jag trivs i min klass Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 4 Stämmer mycket bra 4 4 Medelvärde,8,8 Jag trivs i skolan Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 5 Medelvärde,8,6 Jag känner att jag kan vara mig själv i skolan. Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 4 Stämmer mycket bra 4 4 Medelvärde,8,8 5. Jag trivs därför att: Beskriv i rutan nedan. Antal svarande:

12 6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Svara med ett, flera eller inget alternativ. Antal svarande: (N=) (N=) Det är oroligt i klassrummet. Jag har inga kompisar i klassen. Det finns elever i skolan som hotar eller kränker mig. Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. Jag har inga kompisar i skolan. Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. Det är något annat - beskriv kort 7. Hur bra stämmer påståendena? Antal svarande: Jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning Stämmer mycket dåligt 8 4 Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Medelvärde,4 Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning hänt ser vuxna till att det upphör Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 5 5 Medelvärde,8 4

13 8. Om du är ledsen, känner dig illa behandlad eller behöver någon att prata med i skolan, vem vänder du dig till? Svara med ett eller flera alternativ. Antal svarande: Lärare Skolsköterska Kurator Kompis 7 5 Ingen Någon annan: 8 9. Om det förekommer hot, våld, utfrysningar eller mobbning på din skola - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ. Antal svarande: (N=6) I klassrummet. På skolgården. 6 5 I omklädningsrummet. I korridoren. 4 I matsalen. På väg till eller ifrån skolan. På Internet / mobiltelefon På andra ställen:. Om du ser att någon blir illa behandlad på din skola, vad gör du då? Svara med ett eller flera alternativ. Antal svarande:

14 Berättar för en vuxen på skolan. 7 5 Berättar för en vuxen hemma. 7 Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 4 4 Pratar med en kamratstödjare eller fadder. Ingenting. Något annat:. Hur bra stämmer påståendena? På vår skola behandlas alla med samma värde.. Antal svarande:.. oavsett om man är pojke eller flicka Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 4 Stämmer mycket bra 4 4 Medelvärde,8,8.. oavsett vilket land man kommer ifrån Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 7 Medelvärde,9 4

15 .. oavsett vilken hudfärg man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 8 4 Medelvärde 4,4.. oavsett vilket språk man talar Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 7 5 Medelvärde,9 4.. oavsett vilken tro eller religon man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 7 4 Medelvärde,9,8.. oavsett vilken sexuell läggning man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 7 4 Medelvärde,9,6 5

16 .. oavsett vilket funktionshinder man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 7 Medelvärde,9. Några saker som är bra på min skola: Beskriv i rutan nedan. Antal svarande:. Några saker som jag tycker ska förbättras på min skola: Beskriv i rutan nedan. Antal svarande: Analys.) Föräldraenkäten är svåranalyserad då endast fem deltagit i undersökningen..) Om det händer att elever blir kränkta eller känner ett utanförskap så är det på skolgården och kapprum det sker..) Det är många elever som inte fått svara på enkäten då godkännande krävts från föräldrar och dessa har inte kommit in. Åtgärd.) Inför vt. 5 kommer vi att se över möjligheten att lägga in länken till föräldraenkäten i Unikum. Vi kommer också skicka påminnelser i hembreven om att besvara den. Har vi utvecklingssamtal och föräldramöte i anslutning till enkätundersökningen så påminner vi även där..) För att förebygga ett utanförskap så kan vi som lärare inventera vad som finns att göra på raster (idélista) och att en av de vuxna rastvakterna ordnar aktiviteter för de som går ensamma. Uppsamlingsplats?.) De föräldrar som vi inte fått godkännande av får komplettera sina blanketter vid utvecklingssamtalet. 6

17 Kunskaper vt 4 Åtgärder från föregående utvärdering: Utveckla samarbetet med LPP så att vi får en röd tråd genom hela verksamheten Upprätta en NTA-plan så vi vet hur vi ska arbeta med NTA-lådorna. Se över vilka matematikböcker vi använder. Använda stödresurser effektivt för de elever som inte når målen. Hoppas på att lokalproblemen löser sig och göra det bästa av den situation vi har för att få en bra lärandemiljö för eleverna. Mål Andelen elever i åk, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). smeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process Årskurs 4-6 har bytt läromedel i matematik som bygger på den nya läroplanen. Vi har läst matematiklyftet och då gavs det tillfällen att diskutera matematik och pedagogik som varit givande. Att upprätta en plan för NTA har inte gjorts, däremot har en plan för NO- och SO för årskurs - påbörjats. Tjänsteunderlaget som stödresurs fördelades på en behörig lärare och används till dubbelt lärarskap eller delade grupper i årskurs 5-6. Resultat Nationellaprov åk i svenska 7

18 Delprov A B C D E F G H Alla/något ej delt Flickor Pojkar Totalt 4 Delprov A B C D E F G H Alla Flickor,,,,,, 98, 98, 96,6 Pojkar,,,,,, 98,4 98,4 96,9 Totalt,,,,,, 98,4 98,4 96,7 Delprov A B C D E F G H Tala, individuellt samtal Läsa berättande text Läsa faktatext Elevens högläsning, berättande text Elevens textsamtal, berättande text Skriva berättande text Skriva, stavning och interpunktion Skriva faktatext Nationella ämnesprov åk i matematik Delprov A B C D E F G Alla/något ej delt Flickor 4 Pojkar Totalt 5 Delprov A B C D E F G Alla Flickor 98, 98,, 98, 98,,, 9, Pojkar,,,, 98,4,, 98,4 Totalt 99, 99,, 99, 98,,, 95,8 Delprov A B C D E F G Muntlig uppgift: Problemlösning Huvudräkning i subtraktion och addition, likheter Goemetriska mönster och talföljder Positionssystemet och enkla problem Mäta, jämföra och uppskatta, proportioner Symmetri, skriftliga räknemetoder Huvudräkning, förståelse för räknesätten Jämförelse NP betyg, Smedby åk 6 VT 4 8

19 ,5 Engelska,5,5 NP,5 A B C D E F ej 4,5 4,5,5,5,5 Matematik A B C D E F ej NP 4,5 4,5,5,5,5 NO (Fy) A B C D E F ej NP 9

20 ,5 SO (Sh),5,5 NP,5 SO A B C D E F ej 7 Svenska NP A B C D E F ej Alla ämnen/np-ämnen 5 5 NP 5 A B C D E F ej

21 7 Bild A B C D E F ej 6 Hemkunskap 5 4 A B C D E F ej 4,5 4,5,5,5,5 Idrott A B C D E F ej

22 ,5 Musik,5,5,5 A B C D E F ej 4,5 4,5,5,5,5 Slöjd A B C D E F ej 4,5 4,5,5,5,5 Teknik A B C D E F ej

23 Analys Matematiklyftet gav en inblick i varandras klasser hur vi undervisar. I och med att vi lagt mycket tid på matematiklyftet så har det lett till att samarbetet med att upprätta en röd tråd inom andra arbetsområden fått stå tillbaka. Nationella Proven i åk visar att resultatet mellan pojkar och flickor är jämnt både i svenska och i matematik. Kan detta vara ett resultat av att vi i många år arbetet med jämställdhet? Eller beror de på att vi har fler flickor än pojkar i gruppen? De flesta eleverna klarade proven med goda resultat men, med kännedom om de elever som missade delprov i svenska så presterade de sämre än vanligtvis. Nationella proven i åk 6 ligger generellt högre än terminsbetygen på våren från A, B, C och E medan betygen D och F ligger högre än nationella proven. Kan det vara så att en rädsla finns att sätta betygen för högt eller är det så att några elever lyckats bättre på nationella proven än de kunnat visa? Flickorna har fått högre betyg än pojkarna. Däremot skulle flera av pojkarna i gruppen ha kunnat prestera bättre! Attityden till kunskap?! Minsta möjliga motståndets lag. Åtgärd Lärarna gör gruppindelningar och styr så att det inte blir statiska grupper. Arbeta kontinuerligt med gruppsammansättningen för att skapa en trygg kärngrupp med rätt inställning till kunskap/lärande. Fördela talutrymme lika mellan flickor och pojkar. Fokus på lärande där vi vuxna sätter stopp för sidospår. Lägga in gemensam tid för den röda tråden i kalendariet. Samrätta vissa delar av nationella proven.