Kvalitetsrapport

Transkript

1 Datum Antal sidor Kvalitetsrapport Kvistbergsskolan Marcus och Anna direkt mobil

2 Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys 1.2 Förbättringsarbete utifrån analysen 2. Sammanfattande lärdomar 2

3 1. Fokusområde vad har vi uppnått Utveckling och lärande 1. Lärarna ska anpassa undervisningen efter elevernas behov, förutsättningar och erfarenhet. 2. Lärarna ska ge elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Grundläggande värden och inflytande 1. Skolan ska systematiskt arbeta med att eleverna ska tillägna sig grundläggande värderingar, attityder och färdigheter som krävs för att kunna vara aktiva i samhällslivet. 2. Utformningen av inflytandet ska anges i planeringen av verksamheten och skolan ska ha en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån ålder och mognad. 3. Eleverna ska ha ett reellt inflytande på undervisningens innehåll. Bedömning och betygssättning 1. I de individuella utvecklingsplanerna ska framgå vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så lång som möjligt. 2. En skriftlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling som uppfyller skollagens krav ska ges när icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne. 3. De skriftliga omdömena i de individuella utvecklingsplanerna ska avse elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Pedagogiskt ledarskap 1. Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utväckling av utbildningen. 2. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och lärare. 3. Rektorn ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. 3

4 1.1 Analys Utveckling och lärande Lärarna ska anpassa undervisningen efter elevernas behov, förutsättningar och erfarenhet. Lärarna ska ge elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Utifrån fokusområdena ovan har vi försökt hitta frågeställningar ur elevenkäten som kan ge en fingervisning på hur utvecklingen är. Fler elever upplever att lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver det (2013: 2,94 och 2014: 3,19 på en fyrgradig skala). Fler elever upplever att de får veta hur det går för dem i skolan (2013: 2,82 och 2014: 3,05 på en fyrgradig skala). Fler elever upplever att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena (2013: 2,73 och 2014: 2,82 på en fyrgradig skala). Färre elever upplever att de känner till planeringen och vet vad de ska lära sig i de olika ämnena (2013: 4,1 och 2014: 4,02 på en sexgradig skala). Färre elever upplever också att de får den hjälp de behöver (2013: 4,3 och 2014: 4,07 på en sexgradig skala). Meritpoängen för Kvistbergskolan låg 2013 på 198 och ,5. En minskning med 5,5 meritpoäng. Meritvärdet för pojkar har minskat och låg 2013 på 204,5 och ,5. Meritvärdet för flickor har ökat och låg 2013 på 189,4 och Analys av engelska, svenska och matematik: Årskurs 3: Måluppfyllelsen i engelska ligger på 100%, i svenska 85% och matematik 71%. Jämförelsetal saknas i engelska, men man kan utläsa att måluppfyllelsen i svenska har ökat från 63%, alltså 22% mer. I matematiken däremot har måluppfyllelsen minskat från 90%, alltså 5% mindre. Årskurs 6: Engelskan har haft en positiv utveckling med ökat meritvärde från 13,1 till 13,8. Andelen F har minskat från 20% till 17%, positivt är också att 8% nått betyget A jämfört med 0%

5 Svenskan har minskat i meritvärde från 13,3 till 12,6. Ämnet har haft en utjämnad utveckling, där andelen F har minskat från 10% till 9%. 0% når betyget A liksom 2013, dock når 9% betyget B jämfört med 0% Elevernas betyg täcker nu hela betygsskalan, utom A. Matematiken har minskat i meritvärde från 14,8 till 12,8. Andelen F har gått från 0% till 17%.Ingen elev når högre betyg än C Årskurs 9: Engelskan har minskat i meritvärde från 13,6 till 13,1. Andelen F har ökat från 4% till 28%. Svenskan har ett oförändrat meritvärde på 12,7. Betygssprideningen är lite sämre då 53% har E 2014 jämfört med 33% Matematiken har minskat i meritvärde från 12,9 till 11,7. Andelen F är nästan detsamma på 17% 2014, den stora skillnaden är att majoriteten (56%) ligger på E, när majoriteten 2013 var fördelad över E och C (ca 30% vardera). En genomlysning av de nationella proven visar i årskurs 3, 6 och 9: Årskurs 3: I svenskan är det framför allt att kunna formulera och utläsa olika texttyper, som har varit svårt. 2 av 7 elever når ej kravnivån i delprov F och H. I matematiken är det framför allt tre delprov som sticker ut på ett negativt sätt: Huvudräkning och taluppfattning (delprov B), enheter (delprov E) samt symmetri (delprov F). I samtliga av dessa delprov är det 3 av 7 som ej når kravnivån, dock ej samma elever. Årskurs 6: I engelska är det två elever som inte når kravnivån, vilket gäller samtliga delprov. I jämförelse av terminsbetyg och betygen för de nationella proven, så hamnar meritvärdet för NP på 13,3 jämfört med betygen på 13,8; en differens på +0,5. I svenskan är det två elever som inte når kravnivån. Främst är det delprov C som sticker ut med lägre resultat, som handlar om texttyper och att skriva en egen text. I jämförelse av terminsbetyg och betygen för nationella proven, så hamnar meritvärdet för NP på 13,3 jämfört med betygen på 12,6; en differens på -0,7. (Notera att två elever ej deltog vid NP, vilket kan påverka utfallet) 5

6 I Matematik har vi två elever som ej når kravnivån för E, tyvärr kan man inte utläsa av statistiken vilka delprov det gäller. I jämförelse av terminsbetyg och betygen för nationella provet, så hamnar meritvärdet för NP på 11,3 jämfört med betygen på 12,8; en differens på +1,5. Årskurs 9: I engelska är det två elever som inte når kravnivån för E. Delprov C sticker ut något med lägre resultat, vilket handlar om att komponera en specifik texttyp. I jämförelse av slutbetyg och betygen för nationella provet, så hamnar meritvärdet för NP på 13,5 jämfört med betygen på 13,1; en differens på -0,4. (Notera att två elever ej deltog vid NP, vilket kan påverka utfallet) I svenska är det tre elever som inte når kravnivån för E. Delprov B sticker ut med lägre resultat, vilket handlar om läsförståelse och texttyper. I jämförelse av slutbetyg och betygen för nationella provet, så hamnar meritvärdet för NP på 12,9 jämfört med betygen på 12,7; en differens på -0,2. I matematik är det 8 elever som inte når kravnivån för E. Tyvärr kan man inte utläsa av statistiken om något delprov sticker ut. I jämförelse av slutbetyg och betygen för nationella provet, så hamnar meritvärdet för NP på 12,0 jämfört med betygen på 11,7; en differens på -0,3. Meritvärdet är dock mindre intressant i detta sammanhang, då andelen F är så pass hög (44% på NP jämfört med 17% i slutbetygen!). Grundläggande värden och inflytande Skolan ska systematiskt arbeta med att eleverna ska tillägna sig grundläggande värderingar, attityder och färdigheter som krävs för att kunna vara aktiva i samhällslivet. Utformningen av inflytandet ska anges i planeringen av verksamheten och skolan ska ha en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån ålder och mognad. Eleverna ska ha ett reellt inflytande på undervisningens innehåll. En jämförelse mellan elevenkäterna 2013 och 2014 som berör värderingar och attityd är svåra att direkt utläsa. Men ser man elevernas trivsel som ett resultat av deras värderingar och attityd ser man att fler trivs bra i klassen 6

7 (2013: 4,3 och 2014: 4,7 på en sexgradig skala). Fler elever trivs också bra på skolan (2013: 4,4 och 2014: 4,67). En jämförelse mellan elevenkäterna 2013 och 2014 som berör inflytande visar att färre elever upplever att de får vara med och planera skolarbetet tillsammans med sina lärare (2013: 3,8 och 2014: 3,59 på en fyrgradig skala). Färre elever upplever också att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter (2013: 2,76 och 2014: 2,71 på en fyrgradig skala). Färre elever upplever också att de kan arbeta i den takt de vill (2013: 4,3 och 2014: 4,0 på en sexgradig skala). I det pedagogisk bokslutet menar personalen att elevinflytandet behöver bli bättre, att eleverna är med och planerar. I arbetet med värderingar önskar man att terminen inleds med ett temaarbete för att svetsa samman gruppen. Man ser också ett stort behov i att arbeta mer med likabehandlingsplanen, med återkommande uppföljningar så att man känner sig säker på den. Bedömning och betygssättning I de individuella utvecklingsplanerna ska framgå vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så lång som möjligt. En skriftlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling som uppfyller skollagens krav ska ges när icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne. De skriftliga omdömena i de individuella utvecklingsplanerna ska avse elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Eleverna ska ha inflytande och ta ansvar för sin utbildning. Dessa förbättringsområden är svåra att utvärdera med någon mätmetod, men vi tar med punkten till sammanfattande lärdomar. Vad gäller elevernas inflytande så lyfter vi det under det andra utvecklingsområdet i analysen, punkt två. Vad vi kan utläsa av elevenkäten är att färre elever upplever att de tar ansvar för sitt arbete i skolan (2013: 4,6 och 2014: 4,52 på en sexgradig skala). 7

8 Pedagogiskt ledarskap Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utväckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och lärare. Rektorn ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Det pedagogiska ledarskapet upplever rektor har fått stå tillbaka under VT- 14. Förklaringen är till stor del att ett rektorsbyte skedde mitt i läsåret och att det har varit svårt att få tid till att forma en plan för organisationen, mycket pga. yttre faktorer. Här finns mycket som kan bli bättre. I det pedagogiska bokslutet understryker personalen att ledningsfunktionen inte har varit bra, den har varit otydlig och man saknar en rektor på plats. Personalen efterfrågar också långsiktig planering och färre akuta lösningar. 1.2 Förbättringsarbete utifrån analysen Elevernas delaktighet i planeringsarbetet behöver bli ännu bättre. För att alla elever ska uppleva att de har en chans att påverka sin lärprocess, ska det finnas en tydlig struktur för systematisk utvärdering där eleverna ges utrymme att framföra synpunkter på undervisningen. Fler elever behöver också känna att de får den hjälp de behöver. Måluppfyllelsen har minskat i jämförelse med förra läsåret, från 198 till 192,5. Analysen visar att det är pojkarna som drar ner meritvärdet, då flickorna står för en ökning. Även matematiken och engelskan visar genomgående en försämring i resultat, både i meritvärde och NP-resultat. Över lag ska måluppfyllelsen öka stadigt, för att kunna nå det kommungemensamma målet på 225 meritpoäng år Ser vi på Skolverkets analysverktyg SALSA, då ligger Kvistbergsskolan 2 meritpoäng över det beräknade värdet. Då SALSA grundar sina resultat på vårdnadshavares utbildningsnivå, inser vi att det kommer krävas ett arbete kring deras inställning till skolan samt engagemang rörande skolans utveckling. 8

9 Elevenkäterna visar att det är färre elever som upplever att de får vara med och planera skolarbetet tillsammans med sina lärare. Färre elever känner också att lärarna tar hänsyn till deras åsikter samt att de kan arbeta i den takt de vill. Skolledning och personal delar meningen att det pedagogiska ledarskapet kan och ska bli bättre. Personalen efterfrågar långsiktighet och stabilitet. 2. Sammanfattande lärdomar Till att börja med kan vi dra två övergripande lärdomar av analysen: 1. Vi ska i framtiden rikta frågorna i de pedagogiska boksluten mot varje enskild enhet, utifrån de fokusområden som är satta i verksamhetsplanen. 2. Vi behöver hitta ett sätt för att öka svarfrekvensen av brukarenkäten, för att få mer statistiskt säkerställda svar. Utöver detta kan vi dra lärdom av den bristande täckningen av behöriga lärare. Det är en fråga som vi även får lyfta till högre instans för att få en övergripande plan för hela förvaltningen. Analysen visar att det är tre fokusområden som sticker ut: Utveckling och lärande, Grundläggande värden och inflytande samt Pedagogiskt ledarskap. Matematikens, engelskans och pojkarnas resultat är områden som vi behöver fokusera på vad gäller måluppfyllelse. Matematiklyftet har inte gett det positiva resultatet som visats på de andra ytterskolorna. Vi kan utläsa från analysen att elevernas delaktighet har sjunkit, vilket rimmar illa med den elevsyn som matematiklyftet bygger på. Engelskans negativa trend kan till mångt och mycket även den härledas till elevernas bristande möjligheter till delaktighet och att lärarna inte tar hänsyn till elevernas åsikter; vi anpassar inte utifrån elevernas behov helt enkelt. Skolledningen vill också att det läggs större vikt kring förberedelserna av de nationella proven, att eleverna känner sig trygga i provsituationen. Pojkarnas måluppfyllelse är sedan tidigare känt och i värdegrundsarbetet som pågår, kommer fokus att ligga på just genus. Skolledningen ser också, liksom personalen, att det finns ett behov av kollegialt lärande över enhetsgränserna. Vi kommer att planera in träffar där det ges möjlighet att lyfta och diskutera frågor kring t.ex. elevinflytande tillsammans med personal från andra skolor. Ett sådant forum hoppas vi kan leda till ett ökat erfarenhetsutbyte som i sin tur utvecklar den enskilda enheten. 9

10 Vi som skolledning måste hitta bättre rutiner för revidering av Likabehandlingsplanen. För att all personal och alla elever ska trivas och känna sig trygga på skolan så behöver vi kartlägga och få en mer detaljerad beskrivning av vad det är som gör att alla elever inte är trygga eller trivs på skolan. Detta ska göras i uppstart av läsåret i och under arbetet/revideringen av Likabehandlingsplanen, som också i större utsträckning levandegörs i form av en stående punkt på APT. I frågor till eleverna är det viktigt att de får möjligheten att precisera vart och när man känner sig otrygg under skoldagen. Personalen behöver också lyfta och diskutera begreppet kränkning; vad det innebär och hur eleverna ska agera om de upplever sig kränkta eller ser någon annan bli kränkt. På Kvistbergsskolan kan vi också se ett behov av att mäta elevernas trivsel i slutet av höstterminen, för att säkerställa dessa insatser och se om det eventuellt behövs mer. Tre från personalen startade i våras ett värdegrundsarbete på skolan, med avstamp i en kurs på Karlstad Universitet. Detta arbete fortgår och ska implementeras som en del av utvecklingsarbetet; både på elev- och personalplan. Ett mål inför förra läsåret var att skolan systematiskt ska arbeta med att eleverna ska tillägna sig grundläggande värderingar, attityder och färdigheter som krävs för att kunna vara aktiva i samhällslivet. Detta är svårt att mäta med dagens enkäter, men vi ser ett behov av att skapa interna frågor rörande detta område. För att förbättra det pedagogiska ledarskapet är långsiktigheten beroende av en stabil skolledning med tydliga mål. Likväl att lärarna ska inbjuda till delaktighet bland eleverna, måste även skolledningen hörsamma personalens önskemål kring kollegialt lärande. Detta kommer att påbörjas från och med höstterminen i form av områdesmöten för alla enheter inom rektorsområdet. 10