Kvalitetsarbete för Västerby skola period 1 (juli-sept), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Västerby skola period 1 (juli-sept), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 1:8) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 1. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever: Grundskolan åk 1-, grundsärskolan: Antal elever: 9 elever, inga elever i grundsärskolan

3 Andel lärare (kvinnor/män) med ped. Högskoleexamen: 9,98 tjänster;,5 män och 7,8 kvinnor Modersmål/Studiehandledning :inga elever Resultat Normer och värden Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Utvärdering av trygghetsplanen finns i sin helhet i Trygghetsplanen år 1 15, men finns också med i punkterna nedan. Åtgärder från föregående utvärdring Hur och när ska vi ta upp Trygghetsplanen på APT? Ska en ändring göras i dagordningen? Vi måste lägga vikt vid att :ans elevrådsrepresentanter kan vara med vid skyddsronden i februari. För att analysera pojkars och flickors val av rastaktiviteter ska vi göra en enkel enkätundersökning. Behovet av att diskutera hur all personal kan bli mer konsekventa och få en ökad samsyn kvarstår. Det är viktigt att vi får tid att diskutera tillsammans, skol- och fritidspersonal. Då kan vi också fundera över hur vi bemöter eleverna, hur vi tränar barnen att lösa konflikter i tidig ålder och hur vi förebygger att det finns platser i skolmiljön som upplevs som otrygga. Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process Vi har arbetat enligt vår Trygghetsplan, det förebyggande arbetet har genomförts på klassråd, elevråd, föräldramöten, APT, mm. Trygghetsplanen har funnits på vår hemsida, i skolkatalogen och erbjudits föräldrar. Elevrådet hade fem möten under läsåret men ambitionen är ändå att ha möten per termin. All personal har inte fått information angående olika elevers speciella behov och när incidenter inträffat som krävt extra tillsyn från oss vuxna. Vi gjorde två kartläggningar (av var eleverna leker, uppdelning flickor/pojkar) av skolgården, de gjordes på höstterminen. Vi har börjat ha förebyggande LEHT. Vi har haft kontinuerliga diskussioner om ordningsreglerna och vilka konsekvenser vi ska ha. Detta resulterade i att vi under en period hade en jourrastvakt utifall någon elev inte följde reglerna. Vi hade en storsamling på skolan där vi tydligt gick igenom vad som gäller. Ett familjeutskick gick hem för att tydligt visa hur vi hanterar ordningsreglerna i fortsättningen. 3

4 Vi har under året haft flera samtal med elever som känt sig otrygga på bussen och allvarsamtal med de som misskött sig. :ans elevrådsrepresentanter fanns med vid vårens skyddsrond på skolan. Resultat Enkät till vårdnadshavare med elever i årskurs och 5. Enkäten genomfördes i mars 1. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling Antal svarande: 9 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer mycket ganska ganska mycket Totalt Medelvärde dåligt dåligt bra bra Du får information om skolans trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot kränkade 7 9 3,9 behandling. På mitt barns skola behandlas alla med respekt. Jag upplever att flickor och pojkar behandlas jämställda på mitt barns skola , ,7 Jag upplever att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och annan kränkande ,5 behandling. Totalt ,7 Enkät till elever i årskurs F-. Enkäten genomfördes i feb 1.. Hur trivs du i skolan? Jag trivs.. (N=) (N=1) Inte bra Sådär 3 1 Bra 19 Medelvärde,9 3. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Svara med ett, flera eller inget alternativ.

5 (N=7) (N=3) Det är oroligt i klassrummet. Det är bråkigt på rasterna. 1 1 Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka saker till mig. 3 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. Jag har inga kompisar i skolan. Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 1 Det är något annat - beskriv kort Stämmer det att..? Om jag är ledsen finns det vuxna på skolan jag känner att jag kan prata med (N=) (N=1) Nej Ja 1 Medelvärde Om det är bråkigt ser vuxna till att det slutar (N=) (N=1) Nej Ja 1 Medelvärde 8. Om det förekommer bråk - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ. 5

6 (N=19) (N=15) I klassrummet. 3 3 På skolgården. 1 8 I omklädningsrummet. 3 I korridoren. 1 I matsalen. På väg till eller ifrån skolan. På andra ställen: Om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då? Svara med ett eller flera alternativ. (N=1) (N=) Berättar för en vuxen på skolan. 17 Berättar för en vuxen hemma. 3 Pratar med den elev som blivit illa behandlad Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 1 Ingenting. Något annat: 1 Enkät till elever i årskurs 3-. Enkäten genomfördes i feb 1.. Hur bra stämmer påståendena? Jag trivs i min klass Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt 1 1 Stämmer ganska bra 1 1 Stämmer mycket bra 1 Medelvärde 3, 3,

7 Jag trivs i skolan Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt 3 Stämmer ganska bra 1 1 Stämmer mycket bra 1 1 Medelvärde 3, 3, Jag känner att jag kan vara mig själv i skolan. Stämmer mycket dåligt 1 Stämmer ganska dåligt 3 1 Stämmer ganska bra 8 9 Stämmer mycket bra 1 8 Medelvärde 3,5 3,. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Svara med ett, flera eller inget alternativ. (N=1) (N=11) Det är oroligt i klassrummet. 3 3 Jag har inga kompisar i klassen. Det finns elever i skolan som hotar eller kränker mig. 1 1 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 1 Jag har inga kompisar i skolan. Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 5 Det är något annat - beskriv kort 3 7. Hur bra stämmer påståendena? 7

8 Jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning Stämmer mycket dåligt 1 3 Stämmer ganska dåligt 5 Stämmer ganska bra 5 Stämmer mycket bra 1 1 Medelvärde 1,7 1,3 Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning hänt ser vuxna till att det upphör Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt 5 Stämmer ganska bra 13 Stämmer mycket bra 7 13 Medelvärde,9 3,1 8. Om du är ledsen, känner dig illa behandlad eller behöver någon att prata med i skolan, vem vänder du dig till? Svara med ett eller flera alternativ. Lärare 11 1 Skolsköterska Kurator 3 1 Kompis 19 3 Ingen 3 5 Någon annan: 9. Om det förekommer hot, våld, utfrysningar eller mobbning på din skola - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ. 8

9 (N=5) (N=33) I klassrummet. 5 På skolgården I omklädningsrummet. 5 I korridoren. 5 7 I matsalen. 1 1 På väg till eller ifrån skolan. 3 På Internet / mobiltelefon 5 1 På andra ställen: Om du ser att någon blir illa behandlad på din skola, vad gör du då? Svara med ett eller flera alternativ. Berättar för en vuxen på skolan. Berättar för en vuxen hemma. 5 Pratar med den elev som blivit illa behandlad Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 1 Ingenting. 1 3 Något annat: Hur bra stämmer påståendena? På vår skola behandlas alla med samma värde.... oavsett om man är pojke eller flicka Stämmer mycket dåligt 1 Stämmer ganska dåligt 3 Stämmer ganska bra 7 5 Stämmer mycket bra 17 9 Medelvärde 3,5 3, 9

10 .. oavsett vilket land man kommer ifrån Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt 1 1 Stämmer ganska bra 8 8 Stämmer mycket bra 18 3 Medelvärde 3, 3,7.. oavsett vilken hudfärg man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 8 8 Stämmer mycket bra 17 9 Medelvärde 3, 3,7.. oavsett vilket språk man talar Stämmer mycket dåligt 1 Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 8 7 Stämmer mycket bra 17 9 Medelvärde 3, 3,.. oavsett vilken tro eller religon man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 5 9 Stämmer mycket bra 3 Medelvärde 3,7 3,8 1

11 .. oavsett vilken sexuell läggning man har Stämmer mycket dåligt 1 3 Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 8 7 Stämmer mycket bra 18 9 Medelvärde 3, 3,.. oavsett vilket funktionshinder man har Stämmer mycket dåligt 1 Stämmer ganska dåligt 1 1 Stämmer ganska bra 7 9 Stämmer mycket bra 18 9 Medelvärde 3, 3,7 Resultatet av skolgårdsenkäten visar att de allra yngsta barnen (flickor) har valt bort ex fotbollsspel och innebandyspel pga av att de känner sig rädda. Vi kan av enkäten se att det är övervägande delen pojkar som väljer fotboll och innebandy. I elevenkäten kan vi se att några av de äldre eleverna tycker att vi vuxna inte ser till att elever slutar göra dumheter. De yngre eleverna anger att skogen är ett område där det förekommer bråk mer än någon annanstans. Staketet innebär att vi har fått bättre koll på vad som händer där men vi måste fortfarande vara observanta. I enkäten där vårdnadshavare svarat kan vi se att det finns några föräldrar som tycker att vi inte arbetar tillräckligt bra med det förebyggande arbetet mot mobbing och annan kränkande behandling. Vi har fått ett mycket högre resultat i år jämfört med förra året på frågan om alla behandlas med respekt (3,/3,). Vi har överlag förbättrat våra resultat på frågor kring vårt arbete med likabehandling och kränkande behandling. I elevenkäten kan vi se att de flesta elever trivs bra på skolan, resultatet har förbättrats jämfört med förra året. I elevenkäten kan vi se att det finns en arena för mobbing och kränkningar vad gäller mobiltelefoner och internet som flera elever upplever som jobbig. Vi kan se att vi har ett bättre resultat på frågan jämfört med föregående år men fortfarande upplevs det som jobbigt. Det område där flest elever känner sig otrygga är på skolgården och i korridoren. 11

12 Analys Många gånger har vi haft samtal med elever som har betett sig illa men vi måste i fortsättningen berätta för alla inblandade vad vi har kommit fram till, konsekvenserna av det som hänt. Vi måste fortsätta arbetet med att få lugn och ro i klassrummet. Ett sätt skulle kunna vara att vi pedagoger besöker varandra samt ha en öppen dialog omkring klassrumsklimat och ge varandra tips på hur vi kan förbättra situationen. I fortbildningen På lika villkor ingår auskultation. Vi får fortsätta med att arbeta förebyggande på alla sätt vi kan kring att få bråk, hot, våld mm att sluta. Vi behöver diskutera med eleverna, framförallt med de äldre eleverna, för att få veta hur de tänker när de svarar på frågan och vad vi kan göra åt det. I arbetslaget behöver vi diskutera hur vi ska arbeta för att vara konsekventa i vårt handlande kring regler och överenskommelser. De flesta elever går in på morgonen och vistas då i korridoren och i klassrummen på skolan. Vi känner att där har vi inte möjlighet att övervaka vad som händer då rastvärden är utomhus. Vi har bra rutiner för att informera vårdnadshavare m fl kring vårt trygghetsarbete. Vi tar frågor som dyker upp på allvar, reder ut situationer så fort vi kan. Att vi lärare visar engagemang och vilja att lösa situationer som uppstår tror vi ger bra signaler gentemot vårdnadshavare. Att vi får ett bättre resultat kring kränkningar på mobiltelefoner och internet kan bero på att vi blivit hårdare på regler kring mobilanvändning under skoltid och att vi diskuterat frågan mer. Åtgärder Vi ska ta upp resultatet av skolgårdsenkäten på klassrådet och diskutera vad vi kan göra för att alla ska känna att de kan vara med på det som erbjuds som rastaktivitet. Under punkten Trygghetsplanen på APT bör vi ta upp protokollet från det förebyggande LEHT-mötet.. Det finns ett behov av att diskutera och att informera all berörd personal om vilka elever som har speciella behov. Detta kan förslagsvis göras då vi har arbetslagsträff tillsammans med fritids. Vi kan inleda varje arbetslagstid med aktuella elevärenden Vi ska göra kartläggning av rastaktiviteter ggr/läsår. Vi ska vara tydliga med att visa eleverna hur vi arbetar med att förebygga hot, våld och kränkningar och när situationer är utredda är det viktigt att ge feedback både till elever och föräldrar. Under hösten kommer elever, personal och föräldrar att erbjudas en föreläsning kring mobbing på nätet. Eleverna ska vara utomhus på morgonen till 7.55, då rastvärden låser upp skolan. Rastvakterna ska alltid gå en runda ner i skogen. Kunskaper vt Åtgärder från föregående utvärdring Vi behöver arbeta mer med skrivandet i de lägre åldrarna och hitta strukturer i undervisningen som ger dem verktygen de behöver. Vi behöver lägga mer tid på att sambedöma de nationella proven och studera olika texter och dess kvaliteter. I matematik måste vi arbeta mer med skriftliga beräkningar och lägga ner tid på att prata om rimlighet i vardagsnära situationer. Vi måste gemensamt titta på de nationella proven och se kopplingarna till Lgr-11 och kunskapskraven. Vi måste se över stödbehovet och någon måste ha överblick över situationen och fördela stödet på klasserna. Stödet måste vara flexibelt och kunna förändras utifrån behov. 1

13 Mål Andelen elever i åk 3,, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). smeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process Ett par klasser har skrivit boken om där det finns en struktur i hur man bygger upp en text. Vi har även arbetat med skrivande i alla de yngre åldrarna allt ifrån loggbok/dagböcker till sagoskrivning. Vi har blivit tydligare att poängtera vikten av riktiga meningar. Vi har haft sambedömning av NP. Det tar tid men det är oerhört lärorikt för alla pedagoger. Vi blev mer effektiva när vi delade upp oss i åk 1-3 och. Att titta på hur NP är upplagda och hur uppgifterna ser ut ger oss mycket kunskap om hur vi måste förändra vår undervisning efter Lgr 11. Vi har under året tittat på gamla NP i So och No för att få grepp om hur vi kan få eleverna att nå kunskapskraven. De gamla proven har varit till stor hjälp inför betygsättningen i åk. Nästan alla pedagoger har genomfört Skolverkets Matematiklyft där stort fokus varit att förändra undervisningen i matematik och lyfta oss pedagoger att våga prata mer matematik i våra klasser. I de flesta klasser har eleverna fått extra färdighetsträning i skriftliga beräkningar samt fått problemlösningssituationer där de får tillämpa sina kunskaper. Annelie har samlat in alla resultat på de tester som vi har genomfört i alla klasser. Utifrån dessa resultat har vi fått en klarare bild över de elever som behöver stöd. Resultat Ämnesprov för elever i årkurs 3 Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov Delprov A B C D E F G H (sv) Matematik, flickor Matematik, pojkar Matematik, alla Svenska, flickor Svenska pojkar Svenska, alla Delprov A Matematik Muntlig uppgift: Problemlösning 13

14 B C D E F G Delprov A B C D E F G H Huvudräkning i subtraktion och addition, likheter Goemetriska mönster och talföljder Positionssystemet och enkla problem Mäta, jämföra och uppskatta, proportioner Symmetri, skriftliga räknemetoder Huvudräkning, förståelse för räknesätten Svenska Tala, individuellt samtal Läsa berättande text Läsa faktatext Elevens högläsning, berättande text Elevens textsamtal, berättande text Skriva berättande text Skriva, stavning och interpunktion Skriva faktatext 1

15 Grundskolan - Resultat på nationella prov årskurs 3 Läsåret 13/1 Vald organisation: Hedemora Västerby skola Vald huvudman: Samtliga huvudmän Antal och andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3. Med samtliga elever menas alla elever, oavsett om de deltagit i provet eller ej. Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel (%) Andel (%) elever som nått som nått kravnivån kravnivån av samtl. av samtl. Ämne Delprov elever elever Matematik Muntlig kommunikation 15 93,3 93,8 Matematik Överslagsräkning, huvudräkning 15 93,3 88 Matematik Mönster i talföljder, geometriska mönster 15 93,3 9,1 Matematik Positionssystemet, enkla problem 15 93,3 93,1 Matematik Mätning längd, proportionella samband 15 93,3 71, Matematik Symmetri, skriftliga räknemetoder Matematik Huvudräkning, förståelse för räknesätten 15 93,3 91 Svenska Tala: muntlig uppgift 15 93,3 97,9 Svenska Läsa: berättande text 15 93,3 9, Svenska Läsa: faktatext 15 8,7 91,8 Svenska Läsa: enskild högläsning 15 93,3 9, Svenska Läsa: enskilt textsamtal 15 93,3 97,5 Svenska Skriva: berättande text 15 8,7 9,3 Svenska Skriva: stavning och interpunktion 15 93,3 89,7 Svenska Skriva: faktatext 15 73,3 85,1 Svenska som andraspråk Tala: muntlig uppgift.. 8,5 Svenska som andraspråk Läsa: berättande text.. 75,9 Svenska som andraspråk Läsa: faktatext.. 9,8 Svenska som andraspråk Läsa: enskild högläsning.. 78,3 Svenska som andraspråk Läsa: enskilt textsamtal.. 85,5 Svenska som andraspråk Skriva: berättande text.. 75, Svenska som andraspråk Skriva: stavning och interpunktion.. 7, Svenska som andraspråk Skriva: faktatext..,5 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 3. OBS: I resultaten för ämnesproven i årskurs 3 ingår också elever som går i svenska utlandsskolor. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 1 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever * Andel (%) som nått kravnivån Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 3. Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3. Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår. Jämförelse -Ämnesprov för elever i årskurs 15

16 Engelska 5 3 NP Matematik NO (Ke) NP NP 1

17 1 SO (Ge) 1 8 NP SO Svenska 5 3 NP 1 35 Alla ämnen/np-ämnen NP 5 17

18 7 Bild Hemkunskap Idrott 18

19 7 Musik Slöjd Teknik 19

20 Engelska 5 3 NP 1 3:an har gjort ett bättre resultat i NP matematik än förra året. Men resultatet visar att eleverna fortfarande har svårt för skriftliga beräkningar. Vi tror att det beror på att det är för många metoder i våra läromedel som gör att det blir svårhanterligt. Fokus på att förbättra matematiken började vi redan med för ett par år sedan. Deltagandet i matematiklyftet kan också vara en bidragande orsak till elevernas förbättring. I svenska är alla resultat bättre men elevernas skrivande och då framförallt faktatextskrivande visar sig vara svårast. Vi tror att det beror på att eleverna inte tränar faktaskrivande lika mycket och är inte förtrogna med begreppet fakta. Eleverna i :an har i regel fått ett högre betyg i matematik, engelska och svenska på de nationella proven än slutbetyget i åk. Att resultat/betyg skiljer sig åt, anser vi beror på att de nationella proven inte prövar alla förmågor och att ett enskilt provtillfälle inte kan visa hela bilden av en elevs kunskap. Det gäller åt båda håll i betygskalan. När det gäller SO och NO i :an ser vi fortfarande att det finns behov av att vi utvärderar vår undervisning utifrån innehållet och frågeformuleringarna på proven och Lgr 11.

21 I :an har det satts tre betyg F på våren, två i engelska och ett i svenska. Ett av F:en kom som en överraskning. En anledning till detta kan vara att vi har brustit i överlämningen när klassen bytte lärare. Det saknades tillförlitlig dokumentation vid betygsättningen och vi behöver regelbundna avstämningar över kunskaperna i flera ämnen. Om dokumentationen funnits i Unikum så hade det varit betydligt lättare att sätta betyg. Sen vill vi tillägga att det handlar om ett terminsbetyg och vem som helst kan göra ett sämre resultat. Vi kan se att det inte har satts några A i ett par ämnen. Det är ämnen som har lite undervisningstid per vecka vilket kan innebära att det är svårt att hinna få tillräckligt med underlag för bedömning. Det kan även bero på att kraven för A är höga och att vi pedagoger saknar bedömningsstöd och elevexempel. Att ha rätt ämnesbehörighet och kompetens är oerhört viktigt. Åtgärd Vi ska arbeta mer med läsning, läsförståelse och faktaskrivande, en läsande klass ska vara ett stöd för att stimulera till god läsförståelse. I matematik ska vi fortsätta att arbeta med de skriftliga beräkningarna och lära oss att sålla bland alla de metoder som erbjuds. Vi ska använda våra arbetslagstider till att göra Lgr 11 tydligt i praktiken. De finns många ämnen som går hand i hand och vi kommer att vinna tid om vi samarbetar mer ämnesövergripande. Vi behöver arbeta fram regelbundna avstämningar i flera ämnen och använda Unikum för dokumentation och uppföljning. Vi ska skriva en tydlig checklista vid överlämning mellan åk och lärarbyten. 1