Kvalitetsarbete för Stureskolan period 1 (juli-sept), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Stureskolan period 1 (juli-sept), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever: 54 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 274 varav en inskriven i särskolan Antal lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen: 27 2

3 Antal elever med modersmålsundervisning/studiehandledning: 30/0 Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden Stureskolans egna mål Vi behöver samtala om diskrimineringsgrunderna på ett tydligare och bättre sätt. Vi behöver också prata med eleverna om begreppen lika/olika för att vi ska veta att när de svarar på enkäten så vet de och förstår vad vi frågar efter. Process Trygghetsplanen har använts som ett aktivt dokument i undervisningen. Vid behov tar lärarna fram planen för att förtydliga och påvisa vad som är viktigt för ett bra klimat på skolan. Eftersom vi har upplevt att eleverna inte alltid förstår och tänker till när de svarar på enkäten har lärarna varit mer aktiva med att förtydliga begrepp innan eleverna svarade för att de skulle vara säkra på frågan/påståendet som skulle besvaras. Resultat 4. Hur trivs du i skolan? elever år F - 2 Kön Jag trivs.. Flicka (N=73) Pojke (N=45) Inte bra 0 0 Sådär 7 5 Bra elever år 3-6 3

4 Kön Jag trivs i min klass Flicka (N=65) Pojke (N=71) Stämmer mycket dåligt 0 0 Stämmer ganska dåligt 4 2 Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Kön Jag trivs i skolan Flicka (N=65) Pojke (N=71) Stämmer mycket dåligt 1 0 Stämmer ganska dåligt 1 5 Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Kön Jag känner att jag kan vara mig själv i skolan. Flicka (N=65) Pojke (N=71) Stämmer mycket dåligt 0 2 Stämmer ganska dåligt 6 3 Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Svara med ett, flera eller inget alternativ. elever år F - 2 4

5 Kön Flicka (N=19) Pojke (N=5) Det är oroligt i klassrummet. 2 1 Det är bråkigt på rasterna Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka saker till mig. 5 2 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 0 0 Jag har inga kompisar i skolan. 0 0 Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna Det är något annat - beskriv kort 8 1 Fritextsvar: Kön: Flicka: Det är något annat - beskriv kort - om någon slår mig. - när vi ska ha lektion så pratar alla. - jag tycker inte om att man viskar till varandra. När det hänt något bråkigt på rasten, så gör dom arga miner mot mig. - För mycket matte. - Jag har lite svårt att vara med några av mina klasskompisar. - det är många som svär. - Ibland vill jag vara ifred, men då förföljer min kompis mig. - Jag vill inte gå på toaletten. vill inte låsa och tror att fröken går därifrån. Kön: Pojke: Det är något annat - beskriv kort - Ibland när jag vill leka med någon så säger den nej. elever i år 3-6 Kön Flicka (N=14) Pojke (N=18) Det är oroligt i klassrummet Jag har inga kompisar i klassen. 1 0 Det finns elever i skolan som hotar eller kränker mig. 1 3 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 2 2 Jag har inga kompisar i skolan. 0 0 Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 9 5 Det är något annat - beskriv kort 3 4 Fritextsvar: Kön: Flicka: Det är något annat - beskriv kort - känner inte tillit till min lärare. - jag tycker jätte mycket om skolan och allt vi gör är roligt med klassen. - jag har inte så många vänner i klassen 5

6 Kön: Pojke: Det är något annat - beskriv kort - Mina ''Kompisar'' är inte skysta mot mig dom har typ en grupp som de tror att dom e så coola i och de retar mig kallar mig namn mm - det är konstiga regler - det har hänt saker utanför skolan 7. Stämmer det att..? Elever år F - 2 Kön Om jag är ledsen finns det vuxna på skolan jag känner att jag kan prata med Flicka (N=73) Pojke (N=45) Nej 2 0 Ja Kön Om det är bråkigt ser vuxna till att det slutar Flicka (N=73) Pojke (N=45) Nej 0 0 Ja Elever år 3 6 Kön Jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning Flicka (N=65) Pojke (N=71) Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 10 9 Stämmer mycket bra 3 3 6

7 Kön Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning hänt ser vuxna till att det upphör Flicka (N=65) Pojke (N=71) Stämmer mycket dåligt 8 8 Stämmer ganska dåligt 7 6 Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Om det förekommer bråk - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ. Elever år F 2 Kön Flicka (N=68) Pojke (N=40) I klassrummet. 9 3 På skolgården I omklädningsrummet. 7 2 I korridoren I matsalen. 3 2 På väg till eller ifrån skolan. 2 2 På andra ställen: Fritextsvar: Kön: Flicka: På andra ställen: - vet inte - I bokrummet, eller springlek i salen. - bråk vid gungan - På Villekullas gård - Har inte sett något bråk. - lekrummet på Delfinen. - Lekrummet på Delfinen - I lekrummet på Delfinen. Lite ibland vid byggleken. - I lekrummet på Delfinen. - I lekrummet på Delfinen - I lekrummet på Delfinen. - Vet inte - Jag vet inte - I legorummet eller i stora salen. - Vet inte - bokrummet - Bokrummet och salen 7

8 - Hemma mest. - Någon gång har någon vuxen inte hjälpt till - På skolbussen - På toaletten, jag tror det blir stopp i röret. - På vår lilla gård - På fotbollsplanen - Villekullas gård Kön: Pojke: På andra ställen: - I lekrummet. - i lekrummet - I lekrummett. - Fotbollsplanen - Lite här och där - på fotbollsplanen - på fritids - I lekrummet på Delfinen. - Jag vet inte - På Villekullas gård. - På fotbollsplanen Elever år 3 6 Kön Flicka (N=60) Pojke (N=67) I klassrummet. 8 2 På skolgården I omklädningsrummet. 5 7 I korridoren I matsalen. 0 1 På väg till eller ifrån skolan. 4 3 På Internet / mobiltelefon 14 4 På andra ställen: 1 7 Fritextsvar: Kön: Flicka: På andra ställen: - överallt Kön: Pojke: På andra ställen: - På Xbox Bara för att folk gillar och spela andra spel och bara för det retar dem det för att dem gillar och spela det spelet.. - vet ej - DET FÖREKOMMER INTE VÅLD - jag vet inte - på ställen där rast vakten inte ser - nära skolan - fotbollsplanen, innebandyplanerna och basket plan 9. Om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då? Svara med ett eller flera alternativ. Elever år F - 2 8

9 Kön Flicka (N=72) Pojke (N=44) Berättar för en vuxen på skolan Berättar för en vuxen hemma Pratar med den elev som blivit illa behandlad Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 7 8 Ingenting. 1 1 Något annat: 8 7 Fritextsvar: Kön: Flicka: Något annat: - Säger till rastvärden. - Pratar med den som är dum. - Säga till den som varit dum. - tröster den - Kramar den. - Tar med den till en vuxen. - Säger till den som är dum. - går dit och säger att dom ska vara snälla mot varann. Kön: Pojke: Något annat: - Säger till den som är dum. - Pratar med rastvakten. - Sagt till en rastvakt - Inne och ute på Villekulla - Säger till den som är dum - Säger åt den som är dum att SLUTA - Jag stoppar dem. Elever år 3 6 Kön Flicka (N=65) Pojke (N=71) Berättar för en vuxen på skolan Berättar för en vuxen hemma Pratar med den elev som blivit illa behandlad Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 0 4 Ingenting. 1 1 Något annat: 11 8 Fritextsvar: Kön: Flicka: Något annat: - pratar med en kompis sen pratar vi med en lärare - frågar en kompis om hjälp - frågar en kompis en hjälp - Pratar med ett stora syskon 9

10 - jag tar hand om den eleven som har blivit ledsen! - pratar med den som är taskig och säger att den ska ge sig - går fram och säger sluta - Säger till den som mobbar att den ska sluta - spionerar på vad de gör med den utsatta. - pratar vätt med den person som varit dum - Jag brukar säga till rastvakten. Kön: Pojke: Något annat: - hjälper oftast den som blir mobbad - olika med han som blivit illa behanlad eller en vuxen eller ingenting - säger åt personen som gjorde fel. - säger åt de som mobbar. - hämtar rastvärden - rastvakt - rastvakt - tröstar den personen Analys Under frågan hur man trivs för eleverna i år F-2 är det ett positivt resultat. I år 3 6 är pojkarna mer positiva än flickorna när det gäller hur man trivs, men det är ändå överlag ett bra resultat. Olyckligt att några elever inte känner att de kan vara sig själva. Är grupptrycket så starkt? Vilket vi tror kan vara orsaken, frågan blir hur vi jobbar med det i våra klasser? På frågan om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs är rasterna och svårt att koncentrera sig på lektionerna är återkommande från år till år. Det som är lite svårt att tolka är att andelen tjejer som tycker det är oroligt i klassrummet är 2 men det är 12 tjejer som har svårt att koncentrera sig på lektionerna. Vad är det då som gör att man har svårt att koncentrera sig? Ligger anledningen hos eleven själv eller är det yttre faktorer? Det skulle kanske finnas en tydligare formulering på frågan: Andra gör så att jag har svårt att koncentrera mig på lektionerna? Oroväckande dåligt resultat hos eleverna i år 3 6 när det handlar om att vuxna stoppar hot och våld på skolan! Vad beror det på? Vet vi vuxna om det som sker och har möjlighet att stoppa det? Är eleverna medvetna om det arbete vi gör när det är en händelse? Det är 25 elever som har kryssat i att jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning. Om det ska vara till någon hjälp för oss så borde vi på något sätt kunna ringa in problemet. Det som framkommer ibland är att elever uppfattar att det bara är en person som den vuxna pratar och reder ut med, vi diskuterar inte med alla elever samtidigt. Ger vi för dålig/otydlig återkoppling? Hur ska vi få eleverna att förstå att vi faktiskt gör något åt de ärenden vi får reda på? Om det sker bråk, var sker det? Vad är BRÅK för eleverna? Skolgården ligger som vanligt högt får både F-2 och 3-6. Det finns svarsalternativ där som handlar mer om fritids, här blir det otydligt att utläsa. Bra resultat på frågan om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då? Det visar sig att man tar tag i saken och vänder sig till någon vuxen i sin omgivning. Åtgärd 10

11 Återkopplingen till eleverna måste ske snabbare när det gäller enkätfrågorna. När en konflikt har retts ut mellan eleverna ska vi vuxna bli tydligare att återkoppla till eleverna. På något sätt försöka ta reda på vilka 25 elever eller i vilka klasser som man upplever att man blivit utsatta för hot, våld, utfrysning eller mobbning. Kunskaper Mål Andelen elever i åk 3, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). smeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Stureskolans egna mål Åtgärder Allmänt läromedel: Analysera i vilken mån våra nuvarande läromedel motsvarar kraven i läroplanen och komplettera undervisningen med moment och metoder utifrån detta. Arbetslagledarna tillsammans med rektor börjar titta på det. Åk 3 NP i matematik: Analysera vilka moment som eleverna lyckades mindre bra på och komplettera undervisningen med moment och metoder utifrån detta. Arbetslagledarna tillsammans med rektor börjar titta på det. Process Arbetet med pedagogiska planeringar fortsätter. De flesta lärare förenklar sina pedagogiska planeringar så att de mer bara riktas till eleven, lärarna själva har kännedom om läroplanens centrala innehåll och syftet. Information om nationella prov innan gavs till de lärare som var berörda. Vid några tillfällen lyckades vi få ihop samrättning men inte tillräckligt många. Ledningsgruppen har inte börjat titta på läromedel det finns ändå en stor kunskap om att läromedlen som vi har är inte skrivna utifrån Lgr 11. Resultat Sammanfattning av betyg a k Bild ,4 27,9 41,2 20,6 2,9 4,7 4,7 14,1 42,2 29,7 4,7 95,3 Totalt 6,1 16,7 28,0 31,1 15,9 2,3 97,7 11

12 Bl åk

13 Engelska ,8 30,9 22,1 16,2 16,2 2,9 97,1 9,7 21,0 17,7 22,6 19,4 9,7 90,3 Totalt 10,8 26,2 2 19,2 17,7 6,2 93,8 En åk Hemkunskap ,1 64,7 14,7 1,5 4,8 54,0 22,2 19,0 Totalt 12,2 59,5 18,3 9,9 Hkk åk Idrott

14 7,4 22,1 29,4 30,9 8,8 1,5 98,5 14,1 10,9 25,0 35,9 9,4 4,7 95,3 Totalt 10,6 16,7 27,3 33,3 9,1 3,0 97,0 Idh åk Matematik ,6 25,0 26,5 20,6 5,9 1,5 98,5 10,9 15,6 25,0 20,3 17,2 10,9 89,1 Totalt 15,9 20,5 25,8 20,5 11,4 6,1 93,9 Ma åk Musik ,3 29,4 39,7 13,2 7,4 4,6 9,2 32,3 30,8 23,1 Totalt 7,5 19,5 36,1 21,8 15,0 14

15 Mu åk NO ,5 19,4 32,8 37,3 4,5 1,5 98,5 14,5 24,2 29,0 25,8 6,5 93,5 Totalt 2,3 17,1 28,7 33,3 14,7 3,9 96,1 NO åk SO ,5 20,9 41,8 23,9 4,5 1,5 98,5 11,1 33,3 23,8 27,0 4,8 95,2 Totalt 3,8 16,2 37,7 23,8 15,4 3,1 96,9 15

16 SO åk Slöjd ,8 20,6 41,2 26,5 2,9 1,6 6,3 28,1 21,9 40,6 1,6 98,4 Totalt 5,3 13,6 34,8 24,2 21,2 0,8 99,2 Sl åk Svenska ,8 41,2 30,9 13,2 2,9 2,9 97,1 3,1 7,8 25,0 29,7 18,8 15,6 84,4 Totalt 6,1 25,0 28,0 21,2 10,6 9,1 90,9 16

17 Sv åk Teknik ,4 41,8 26,9 11,9 11,1 28,6 25,4 28,6 6,3 93,7 Totalt 15,4 35,4 26,2 2 3,1 96,9 Tk åk

18 NP jämförelse Jämförelse NP betyg, Stureskolan åk 6 VT Engelska NP A B C D E F ej Matematik A B C D E F ej NO (Ke) A B C D E F ej NP NP 18

19 SO (Ge) A B C D E F ej NP Svenska A B C D E F ej NP Alla ämnen/np-ämnen A B C D E F ej NP 19

20 Bild A B C D E F ej Hemkunskap A B C D E F ej Idrott A B C D E F ej 20

21 Musik A B C D E F ej Slöjd A B C D E F ej Teknik A B C D E F ej 21

22 Sammanfattning av resultat pa nationella prov fo r a k Matematik 2012 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C D Alla 95,2 93,7 96,8 95,2 88,9 94,2 98,1 96,2 92,3 Totalt 97,4 93,9 97,4 95,7 90, A B C D NP Ma åk A B C D Alla Muntligt prov i grupp Uppgifter tema, miniräknarfri Miniräknarfri Uppgifter tema, miniräknare 22

23 Engelska 2012 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C Alla 88,7 90,3 90,3 87,1 90,2 90,2 88,2 84,3 Totalt 89,4 90,3 89,4 85, A B C NP En åk A B C Alla Muntlig interaktion/produktion Receptiv förmåga Skriftlig produktion 23

24 Svenska 2012 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A BC D E Alla 95,2 95,2 95,2 95,2 93,7 94,2 96,2 88,5 88,5 80,8 Totalt 94,8 95,7 92,2 92,2 87, A BC D E NP Sv åk A BC D E Alla Muntligt prov, samtal och redogörelse Läsförståelse, Berättande text/sakprosa Skrivuppgift berättande Skrivuppgift argumenterande 24

25 Matematik 2013 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 28,8 26,9 15,4 17,3 9,6 1,9 98,1 10,5 22,8 12,3 38,6 14,0 1,8 98,2 Totalt 19,3 24,8 13,8 28,4 11,9 1,8 98,2 NP Ma åk Provbetyg Engelska 2013 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 23,1 21,2 17,3 17,3 13,5 7,7 92,3 12,7 30,9 16,4 12,7 12,7 14,5 85,5 Totalt 17,8 26,2 16,8 15,0 13,1 11,2 88,8 NP En åk Provbetyg 25

26 Svenska 2013 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 9,6 19,2 38,5 21,2 7,7 3,8 96,2 7,3 2 29,1 34,5 9,1 90,9 Totalt 4,7 13,1 29,0 25,2 21,5 6,5 93,5 NP Sv åk Provbetyg NO 2013 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 3,8 42,3 38,5 7,7 7,7 23,6 47,3 2 7,3 1,8 98,2 Totalt 1,9 32,7 43,0 14,0 7,5 0,9 99,1 NP NO åk Provbetyg SO 2013 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 26

27 5,8 23,1 21,2 26,9 19,2 3,8 96,2 1,9 5,7 30,2 20,8 28,3 13,2 86,8 Totalt 3,8 14,3 25,7 23,8 23,8 8,6 91,4 NP SO åk Provbetyg 27

28 Matematik 2014 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 22,1 17,6 32,4 16,2 10,3 1,5 98,5 14,5 11,3 25,8 25,8 17,7 4,8 95,2 Totalt 18,5 14,6 29,2 20,8 13,8 3,1 96,9 NP Ma åk Provbetyg Engelska 2014 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 13,8 31,0 24,1 15,5 13,8 1,7 98,3 11,8 19,6 21,6 15,7 23,5 7,8 92,2 Totalt 12,8 25,7 22,9 15,6 18,3 4,6 95,4 NP En åk Provbetyg 28

29 Svenska 2014 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 7,5 40,3 37,3 10,4 3,0 1,5 98,5 3,3 8,3 26,7 25,0 23,3 13,3 86,7 Totalt 5,5 25,2 32,3 17,3 12,6 7,1 92,9 NP Sv åk Provbetyg NO 2014 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 6,0 11,9 19,4 47,8 13,4 1,5 98,5 6,3 12,7 41,3 31,7 7,9 92,1 Totalt 3,1 9,2 16,2 44,6 22,3 4,6 95,4 NP NO åk Provbetyg 29

30 SO 2014 Andel elever med olika provbetyg Provbetyg 7,5 16,4 32,8 19,4 22,4 1,5 98,5 6,3 17,5 19,0 50,8 6,3 93,7 Totalt 3,8 11,5 25,4 19,2 36,2 3,8 96,2 NP SO åk Provbetyg ÅK 3 NP Sammanfattning av resultat pa nationella prov fo r a k Matematik 2011 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C D E F G Alla 96,9 93,8 96,9 93,8 96,9 90,8 78,5 92,4 90,9 93,9 81,8 97,0 83,3 98,5 72,7 Totalt 94,7 92,4 95,4 87,8 96,9 87,0 99,2 75,6 30

31 A B C D E F G NP Ma åk A B C D E F G Alla Geometriska mönster Jämföra, mäta massa och tid Taluppfattning Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt Matematiska problem Skriftliga räknemetoder Kommunikation och begrepp 31

32 Matematik 2012 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C D E F G Alla 93,8 87,5 89,6 83,3 81,3 83,3 97,9 66,7 84,6 81,5 86,2 86,2 70,8 75,4 92,3 56,9 Totalt 88,5 84,1 87,6 85,0 75,2 78,8 94,7 61, NP Ma åk A B C D E F G Alla A B C D E F G Geometriska objekt, lägesord, mätning av längd Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning Räknesättens egenskaper, samband och användning Mönster, proportionella samband, huvudräkning Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion Enkla bråk, huvudräkning Geometriska objekt, taluppfattning 32

33 Matematik 2013 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C D E F G Alla 98,4 67,7 96,8 91,9 91,9 75,8 93,5 54,8 98,5 70,6 92,6 86,8 89,7 75,0 91,2 55,9 Totalt 98,5 69,2 94,6 89,2 90,8 75,4 92,3 55, NP Ma åk A B C D E F G Alla A B C D E F G Gruppuppgift: Geometriska begrepp Statistik, Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion Enkla bråk, Uppdelning av tal Geometriska begrepp Taluppfattning, Huvudräkning i addition och multiplikation Enkla problem Mäta och uppskatta tid, uppskatta area 33

34 Matematik 2014 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C D E F G Alla 98,3 96,6 98,3 89,7 86,2 98,3 79,3 96,8 93,5 96,8 93,5 82,3 85,5 96,8 75,8 Totalt 97,5 95,0 98,3 95,8 85,8 85,8 97,5 77, A B C D E F G NP Ma åk A B C D E F G Alla Muntlig uppgift: Problemlösning Huvudräkning i subtraktion och addition, likheter Geometriska mönster och talföljder Positionssystemet och enkla problem Mäta, jämföra och uppskatta, proportioner Symmetri, skriftliga räknemetoder Huvudräkning, förståelse för räknesätten 34

35 Svenska 2011 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C D E F G H Alla 93,8 98,5 98,5 90,8 97,0 87,9 84,8 89,4 98,5 86,4 93,9 97,0 69,7 Totalt 98,5 93,9 89,3 93,9 99,2 92,4 96,9 98,5 80, A B C D E F G H NP Sv åk A B C D E F G H Alla Muntlig uppgift Läsning skönlitterär text Läsning faktatext Elevens högläsning Skrivuppgift berättande text Stavning interpunktion Skriva läsligt för hand Skrivuppgift beskrivande text 35

36 Svenska 2012 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C D E F G H Alla 97,9 91,7 89,6 87,5 91,7 93,8 79,2 68,8 93,8 96,9 90,8 87,7 92,3 73,8 69,2 47,7 Totalt 95,6 98,2 91,2 88,5 90,3 85,0 82,3 73,5 56, A B C D E F G H NP Sv åk A B C D E F G H Alla Muntlig uppgift Läsuppgift berättande text Läsuppgift faktatext Elevens högläsning Elevens textsamtal Skrivuppgift berättande text Stavning interpunktion Skrivuppgift faktatext 36

37 Svenska 2013 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C D E F G H Alla 98,4 96,8 95,2 88,7 93,5 90,3 83,9 97,0 94,0 95,5 91,0 94,0 74,6 76,1 77,6 59,7 Totalt 98,4 96,1 96,1 93,0 96,9 81,4 84,5 83,7 71, A B C D E F G H NP Sv åk A B C D E F G H Alla Tala, gruppsamtal Läsa berättande text Läsa faktatext Elevens högläsning, berättande text Elevens textsamtal, berättande text Skriva berättande text Skriva, stavning och interpunktion Skriva faktatext 37

38 Svenska 2014 Andel som nått kravnivån för resp. delprov/alla delprov A B C D E F G H Alla 96,6 98,3 98,3 91,4 86,2 96,9 95,2 93,7 96,9 95,3 95,3 85,9 75,0 Totalt 98,4 97,5 95,0 98,4 96,7 96,7 88,5 80, A B C D E F G H NP Sv åk A B C D E F G H Alla Tala, individuellt samtal Läsa berättande text Läsa faktatext Elevens högläsning, berättande text Elevens textsamtal, berättande text Skriva berättande text Skriva, stavning och interpunktion Skriva faktatext Analys Resultaten i NP åk 3 och åk 6 har förbättrats jämfört med året innan frågan är dock om detta är signifikant då det rör sig om olika prov som upplevs som olika svåra år från år. presterar klart bättre än pojkar i åk 6. Svåra delmoment i åk 3 är faktatexter i svenska och skriftliga räknemetoder i matematik. Vi har fortfarande alltför många läromedel som inte motsvarar kraven i läroplanen. Resultatet blir att många, långa timmar läggs på kopiering som kostar både tid och pengar. Har vi den utrustning som läroplanen förutsätter att vi ska använda? 38

39 Vi måste analysera vilka som inte är godkända i NP och vad det kan bero på. Vi har svårigheter att få våra nyanlända elever att bli godkända. Ställer vi för höga krav för tidigt? Vilka elever ska undantas från proven? Det här måste vi diskutera mer. Vi behöver få tid att analysera proven och hur vi kan förändra vår undervisning. Arbetslagstiden bör vara avsatt i första hand till att analysera hur vi jobbar och elevernas kunskaper. Vi har inte arbetat med de åtgärder vi satte upp för ett år sedan. Förra läsåret slukades tiden upp av mattelyftet. Mycket av vår gemensamma tid i år går åt till jämställdhetsutbildning. Den tid som nu blir kvar måste vi få ägna åt att diskutera NP, kunskaper, betyg och bedömning samt analysera tidigare prov för att vi ska kunna gå vidare med undervisning som ger det resultat som vi önskar. na har genomgående bättre betyg. Hur kan vi höja pojkarnas kunskaper? Åtgärd Analysera tidigare nationella prov för år 3 för att utröna vilka delar vi behöver arbeta mer med Läs och diskutera mer faktatexter i tidigare årskurser. Till detta behövs också att läromedel med aktuella faktatexter skaffas in. 39