Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och samverkan Intern kontroll Intern kontroll Normer och värden Utbildningsval arbete Elevernas ansvar och Bedömning och betyg och samhällsliv inflytande Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Kunskaper ht Enkät: personal (ledarskap) Enkät: barn, elever (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Gymnasieskolan: Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Gymnasieskolan: Antal elever i september läsåret 2013/14: 400 st Andel elever per utbildning i %: BA/BX 10,0 BF 5,8 EK 8,8 ES 8,2 FT 10,0 HA 9,2 HV 0,5 RL 1,0 IM 15,8 IN 7,2 2

3 NA 5,5 SA 9,8 TE 8,2 Fullföljd gymnasieutbildning i %, läsåret 2012/13 Nationella program exkl IM: 3 år 4 år 5 år 82,1 81,5 80,0 Nationella program inkl IM: 3 år 4 år 5 år 62,0 68,0 66,7 Behörighet till högskolestudier i %, läsåret 2012/13 Summa nationella program: 3 år 4 år Andel lärare i % med pedagogisk Högskoleexamen Kommun Kommungrupp Samtliga kommuner 83% 80% 81% Kostnad per elev läsåret 2012/13: kr Resultat Elevernas ansvar och inflytande Mål Eleverna kan ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Flickor och pojkar har lika stort inflytande över sin utbildning. Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Martin Koch-gymnasiet arbetar med elevdemokrati på följande sätt: Varje klass utgör tillsammans med klassföreståndaren ett klassråd, som beslutar i viktiga frågor som berör klassen. Klassrådstiden kan bland annat användas för att skapa ett gott arbetsklimat i klassen. Klassrådsmöten hålls varannan vecka. I programrådet ingår representanter för alla klasser på respektive program. Där beslutas i programgemensamma frågor. Varje programråd har en representant i skolans gymnasieråd, där man beslutar om frågor som rör hela skolan. I gymnasierådet ingår även rektor. Elevrepresentanter i alla råd utses en gång per år. Process Rektor har helt nyligen tagit över arbetet med skolans gymnasieråd. Inom ramen för implementeringsarbetet av reformen har lärarna gjort ämnesgemensamma planeringar och samtliga lärare har ombetts formulera planeringar så att eleverna ska veta vad som krävs i de olika kurserna. Först när denna grund är lagd kan eleverna ha ett reellt inflytande på sina 3

4 studier. Arbetet med formativ bedömning är en hörnsten i elevernas ansvar och inflytande och särskilt att tydliggöra mål och kunskapskrav öppnar för diskussioner med eleverna om arbetssätt och förkunskaper så att elevernas inflytande kan öka och tydliggöras. Resultat Skolinspektionens besök och analys lyfter fram att området med elevdemokrati är något som måste förbättras på Martin Koch-gymnasiet. I enkäterna från Skolinspektionen finns också en diskrepans mellan hur personal och elever uppfattar att inflytandet fungerar. Medelvärdet i elevenkäten ligger på 5,2 vad gäller delaktighet och inflytande medan värdet i personalenkäten gällande samma område är 6,7. I beslutet för Martin Koch-gymnasiet skriver Skolinspektionen att det framkommer att det finns en skillnad mellan programmen avseende hur mycket inflytande eleverna har och hur intresserade eleverna är av att vara med och tycka om sin utbildning. Dock kvarstår det faktum att av de elever i årskurs två som besvarat Skolinspektionens enkät anser nästan hälften av eleverna att det stämmer dåligt att eleverna har inflytande över undervisningens innehåll. Analys Implementeringsarbetet av reformen verkar ännu inte ha fått tillräckligt genomslag i klassrummen. Eleverna är inte helt medvetna om läroplanens mål vad gäller ansvar och inflytande. Därutöver behöver undervisande lärare än tydligare ta upp frågor om medbestämmande och ansvar och peka på de många insatser som redan görs i frågan. Den nystart som gjorts av gymnasierådet kan ännu inte förväntas ha fått något genomslag i hela verksamheten. Arbetet med den formativa bedömningen måste fortsätta, intensifieras och utvecklas och också tydliggöras för eleverna. Åtgärd På Martin Koch-gymnasiet krävs ett fortsatt skolutvecklingsarbete med fokus på att eleverna ska ta mer ansvar över sina studier och också få större inflytande i enlighet med den kritik som lämnats av Skolinspektionen. Ett mer aktivt arbete krävs för att lyfta upp betydelsen av klassråd och möjligheten att därigenom påverka. Vidare krävs ett intensifierat och delvis annorlunda arbete i gymnasierådet där frågor som berör skolans kärnområden, undervisning och lärande, ligger i fokus. Eleverna måste få en tydligare bild av såväl rättigheter och skyldigheter, dels på individnivå av mentor men också gemensamt i klassråd och gymnasieråd. Det är också viktigt att frågor som diskuteras i kollegiet och som är viktiga för skolans utveckling också diskuteras i såväl gymnasieråd som i klassråd, till exempel är det viktigt att eleverna är med i diskussioner kring formativ bedömning samt olika metoder och modeller för undervisning och examination. Det behövs även tid för programråd där eleverna kan utbyta erfarenheter med varandra. En struktur behöver skapas för att få eleverna medvetna om vikten av att ta ansvar för sin utbildning och också för att minska risken för att elevinflytande är lärar- eller ämnesberoende. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Efter utvärderingar hos personalen och önskemål om arbetssätt för innevarande läsår har, på begäran, mer tid avsatts för gemensamt ämnessamarbete. Det är en del i den pedagogiska ledningen att arbeta med delaktighet, inflytande och ansvar. På grund av att detta arbete har utökats har tiden för pedagogiska caféer minskat och implementeringen av 4

5 reformen som är grund till skolutvecklingsarbetet har istället fokuserats på att varje lärare ska vara väl insatt i och påläst på samtliga egna kurser och ämnen innan arbetet fortskrider. Detta ligger också i fas med implementeringsplanen som är framtagen av rektor. Martin Koch-gymnasiets ledningsorganisation har förändrats under läsåret och består av en rektor för enhet B som också varit tillförordnad på enhet A. Som stödfunktioner till rektor har två lärare och en specialpedagog verkat på deltid. Det enda område som delegerats gäller arbetet med elevhälsa som specialpedagogen har haft i sin tjänst. I övrigt har det redan vid läsårets start varit tydligt med att allt ansvar och samtliga beslut ligger i rektors mandat och att de ledningsresurser som rektor förfogat över har varit stödfunktioner. Således är det, liksom skollagen föreskriver, rektor som leder och samordnar verksamheten. Det är också rektor som beslutar om verksamhetens inre organisation, vilket bland annat rör personalens ansvarsområden, schemaläggning och fördelning av klasser och grupper. Resultat I den enkät som pedagogisk personal besvarat angående pedagogiskt ledarskap framkommer att värdet för påståendet att rektor skapar en skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget är 2,8 (av 4). Över 60% av respondenterna tycker att detta görs på ett ganska eller mycket bra sätt. Vad gäller frågor kring tydlighet kring roller och ansvar är medelvärdet 2,6 (av 4) vad gäller påståendet att det är tydligt om någon annan än rektor fått delegation att besluta i sådana frågor som rektor annars ska besluta. En majoritet, 56%, anser att detta görs på ett ganska eller mycket bra sätt. Vad gäller utvärdering som ett viktigt instrument för att utveckla verksamheten anser 67% av respondenterna att detta stämmer ganska eller mycket bra. Analys De siffror som redovisas ovan kan förbättras ytterligare. Som tidigare beskrivits har läsåret inneburit att ledningsorganisationen har omorganiserats. Pedagogiskt ledarskap är ett komplext begrepp och om detta ska kunna mätas bör begreppet definieras och klargöras så att såväl personal som rektor och huvudman kan tydliggöra vad begreppet innebär. Detta är grunden för att resultaten ska kunna förbättras. I övrigt verkar det, trots tydlig information vid flertalet tillfällen, ej vara klarlagt för den pedagogiska personalen vilken delegationsordning som finns i verksamheten. Åtgärd Pedagogiskt ledarskap är ett komplext begrepp som bör tydliggöras så att samma definition av begreppet genomsyrar hela verksamheten. I detta begrepp finns en mycket större mångfald än de delar som redovisats ovan. På Martin Koch-gymnasiet behövs en tydligare struktur vad gäller de uppdrag som finns inom verksamheten. Det behövs också en översikt av organisationen för att kunna effektivisera, öka genomströmning och betygsresultat samt utveckla kvalitetsarbetet, en viktig del i arbetet med skolutveckling. En ny inre organisation är under planering med start ht 14 och kommer att ersätta den tidigare arbetslagsledarorganisationen som lades ner föregående läsår. Kunskaper ht Mål Alla elever, både i grsk och gy, lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål 5

6 Process Arbetet med reformen Gy-2011 står som bas för de kunskaper som eleverna ska tillgodogöra sig under den tid de studerar vid Martin Koch-gymnasiet. Detta innebär att skolan arbetar med att uppfylla de krav som ställs i samtliga styrdokument, från skollag ner till kursplaner. En genomlysning av såväl läroplan som examensmål och kunskapskrav ligger som bas för vilka kunskaper som ska förmedlas och också i vissa fall på de metoder som ska användas för detta. Genom att använda stor del av tiden för skolans utvecklingsarbete till att på ett systematiskt och noggrant sätt sätta sig in i ämnen och nya kursplaner är förhoppningen att genomströmningen ska öka. Viktigt att notera är dock att kraven har höjts på ett märkbart sätt i den nya gymnasieskolan, något som kan leda till att betygsmeritvärdet i det nya systemet inte med någon säkerhet kan komma att höjas eftersom elevernas förkunskaper inte har stigit i motsvarande grad då reformen för gymnasium och grundskola infördes samtidigt. För att överbygga det eventuella glapp som finns mellan elevernas förkunskaper och de nya höjda kraven har skolan lagt extra resurser på matematik för alla elever samt på svenska i de yrkesförberedande programmen. Resultat Nedan följer ett axplock av de kunskapsresultat som registrerats VT Inom estetprogrammet upplever man att elevernas förståelse för kursinnehållet har ökat. Inom soämnena finns inte någon säkerställd statistik att jämföra mot då många av kurserna gått för första gången detta läsår. Detta gör att betygsresultat inte kan jämföras med tidigare kurser, dels på grund av att innehållet och kraven inom kurserna förändrats, dels på att ett nytt betygssystem har införts. Resultaten i matematik 1 har förbättrats kraftigt på yrkesprogrammen samt på EK och SA. Samma förbättring ses dock inte på NA och TE. Inom biologiämnet har uppnåtts utmärkta betygsutfall. För teknikämnena ligger kunskaperna på en jämn och relativt hög nivå. Vad gäller fysik är resultaten mer nedslående, liksom resultaten i matematik 3c. Inom naturkunskap1a1 har ingen elev lyckats få betyget A, något man arbetar med att förbättra genom att tydliggöra mål och kunskapskrav ännu tydligare. Barn- och fritidsprogrammet rapportera goda resultat från sina karaktärsämneskurser och på Bygg- och anläggningsprogrammet ser man en ökning av medelbetyg jämfört med tidigare läsår. Färre elever har inom kursen Svenska 1 uppnått betygen C och B. Någon entydig förklaring till detta är svår att ge. Dock märks att de extra resurser som lagts på svenskämnet på yrkesprogrammen är av stort värde. Analys I den mån eleverna från grundskolan har fått de förutsättningar att nå kunskapskraven på gymnasieskolan i och med förkunskaper från den nya reformens grundskola är bedömningen att betygsmeritvärdena så småningom kommer att kunna öka. Åtgärd I arbetet med att institutionalisera reformen ligger fokus på att arbeta med formativ bedömning. Detta arbetssätt har genom forskning visat sig vara en grund för ökade resultat för eleverna. Formativ bedömning kan också kallas för bedömning för lärande och innehåller som ett första steg att eleverna ska ha en klar bild av vad som förväntas av dem. Lärare måste därför kunna tydliggöra mål och kunskapskrav så att en transparens uppstår i utbildningens mål och krav. Arbetet med att öka användningen av formativ bedömning kommer att fortgå vid Martin Koch-gymnasiet. I tjänsten Bo Nordqvist Rektor 6