Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Beslut Dnr :6865 Sjöbo kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Sjöbo kommun Skolinspektionen Box 156, Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1

2 Skolinspektionen Beslut Dnr : (5) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sjöbo kommun att senast den 2 september 2019 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. Styrning och utveckling av utbildningen Skolinspektionen konstaterar att Sjöbo kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen i förhållande till de nationella målen, och dokumenterar denna uppföljning. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 5-6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder för att säkerställa en likvärdig utbildning, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder - Se till att huvudmannen följer upp förskoleklassens måluppfyllelse. - Se till att huvudmannen utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen avseende såväl förskoleklassen som grundskolan, beslutar om nödvändiga utvecklingsåtgärder samt planerar för och genomför dessa. - Se till att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i föreskrivna delar. Bedömning Skolinspektionens tillsyn visar att Sjöbo kommun behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Huvudmannen behöver se till att det systematiska kvalitetsarbetet uppfyller författningarnas krav. I detta ingår att huvudmannen följer upp måluppfyllelsen för förskoleklassen. Huvudmannen ska sedan utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av såväl förskoleklassen som grundskolan besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder samt planera för och genomföra dessa. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras i föreskrivna delar.

3 Skolinspektionen Beslut Dnr : (5) Föreläggande Styrning och utveckling av utbildningen Skolinspektionens bedömning avseende huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Skolinspektionen bedömer att Sjöbo kommuns systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionens utredning visar att det ännu inte görs någon uppföljning av förskoleklassens måluppfyllelse på huvudmannanivå och att det därmed inte heller görs någon analys eller beslutas om nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån en sådan analys vad gäller förskoleklassen. Vad gäller grundskolan visar utredningen vidare att huvudmannen har gjort en uppföljning av skolenheternas resultat men att det ännu inte har gjorts någon analys av det som framgår av uppföljningen och därmed inte heller har fattats några beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån en sådan analys. Detta innebär även att det inte finns en fullständig dokumentation i föreskrivna delar. Rättslig reglering Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för att det på huvudmannanivå bedrivs ett kvalitetsarbete som består i att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. I detta ingår att utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas Av huvudmannens redovisning till Skolinspektionen samt intervjuer med rektorer, förvaltningspersonal och representanter för huvudmannen framgår att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå är ett prioriterat utvecklingsområde och att en plan för hur huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska utvecklas är framtagen. Rektorer uppger i intervju att huvudmannen inte följer upp resultat för förskoleklassen och att de inte vet vilket underlag huvudmannen vill ha in från skolenheterna avseende förskoleklass. Vad gäller huvudmannens uppföljning av grundskolan uppger rektorerna att de ännu inte fått ta del av någon analys från huvudmannen. På fråga från Skolinspektionen om huvudmannen har beslutat om utvecklingsåtgärder svarar rektorerna att utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet är en utvecklingsåtgärd men att huvudmannen inte har beslutat om åtgärder för grundskolan. Skolchefen och kvalitets- och utvecklingsledaren uppger att uppföljningen avseende förskoleklassen ännu inte är så tydlig och att huvudmannen behöver utveckla denna. Det som har följts upp är närvaron och att skolenheterna arbetar med lärandet uppger skolchefen och kvalitets- och utvecklingsledaren. Vidare uppger de att huvudmannen också får information från rektorerna om de har identifierat elever med behov i förskoleklassen. Vad gäller grundskolan uppger skolchefen och kvalitets- och utvecklingsledaren vidare att huvudmannen följer upp resultat både genom

4 Skolinspektionen Beslut Dnr : (5) kvalitetsdialoger och genom en ny digital plattform, men att huvudmannen ännu inte hunnit göra någon samlad analys av kunskapsresultaten. Representanterna för huvudmannen säger att uppföljningen avseende förskoleklassen är ny och att de har gett i uppdrag till skolchefen att ta med förskoleklassen i uppföljningen. Representanterna bekräftar både rektorernas uppgifter om att huvudmannen ännu inte efterfrågar underlag för förskoleklassen och skolchefens samt kvalitets- och utvecklingsledarens uppgifter om att uppföljningen av förskoleklassen behöver utvecklas. Vad gäller grundskolan säger representanterna att huvudmannen ännu inte har kommit så långt i sitt utvecklingsarbete att det har gjorts en analys utifrån uppföljningen av kunskapsresultat. Motivering till föreläggande som ingripande Då Sjöbo kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de förskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Sjöbo kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

5 Skolinspektionen Beslut Dnr : (5) Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister Förutsättningar för utbildningen Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Sjöbo kommun uppfyller författningarnas krav inom förutsättningar för utbildningen. På Skolinspektionens vägnar X Jenny Fahlman Beslutsfattare Signerat av: Jenny Fahlman X Johanna Oskarsson Föredragande Signerat av: Johanna Oskarsson Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Sjöbo kommun

6 Skolinspektionen Bilaga 1 Dnr :6865 Fakta om Sjöbo kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Sjöbo kommun under hösten Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola 1 (3) Sjöbo kommun ligger i Skåne län. Kommunen har cirka invånare och gränsar till kommunerna Hörby, Tomelilla, Ystad, Skurup, Lund och Eslöv. Sjöbo kommun har sex kommunala grundskolor. Vid tidpunkten för tillsynen finns det totalt 1655 elever i förskoleklass och grundskola. Familjenämnden med dess förvaltning har ansvaret för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Familjeförvaltningen leds av en förvaltningschef och det finns även en skolchef som har ansvar för bland annat förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse Förskoleklassen Huvudmannen skriver i sin kvalitetsrapport för 2018 att uppföljningen av elevernas trygghet i förskoleklass till och med årskurs 3 visar att 92 procent känner sig helt eller ganska trygga. Det saknas i övrigt en redovisning av måluppfyllelsen i förskoleklassen. Årskurs 3 I nationella ämnesprovet i matematik, läsåret 2017/18 varierar andelen elever som når kravnivån mellan som lägst 81 procent (skriftliga räknemetoder subtraktion) att jämföra med riket på 83 procent, och som högst 94 procent (statistik, sannolikhet, kombinatorik) att jämföra med riket på 96 procent. I nationella ämnesprov i svenska läsåret 2017/18 varierar andelen elever som när kravnivån mellan som lägst 87 procent (läst: faktatext)att jämföra med resultatet för riket på 90 procent och som högst 99 procent (Tala: muntlig uppgift) att jämföra med riket på 98 procent. I nationella ämnesprovet i svenska som andraspråk läsåret 2017/18 redovisas inget resultat för huvudmannen då resultatuppgiften baseras på för få antal elever. Årskurs 6 Enligt nationell statistik är andelen elever i årskurs 6 läsåret 2017/18 som uppnått kunskapskraven (A-E) i samtliga ämnen 73 procent. För gruppen flickor är andelen som uppnått betygen A-E 78 procent och för gruppen pojkar är det 69 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 6 läsåret 2017/18 är som högst i bild (13,9 poäng) och som lägst i matematik (11,2 poäng). Gruppen flickor har högre genomsnittlig betygspoäng jämfört med gruppen pojkar i alla ämnen förutom idrott och hälsa och i ämnet matematik har grupperna flickor och pojkar samma genomsnittliga betygspoäng.

7 Skolinspektionen Bilaga 2 Dnr :6865 Enligt nationell statistik för årskurs 6, läsåret 2017/18 var den genomsnittliga provbetygspoängen på nationella prov i engelska 13,1 (riket: 14,9) i matematik 9,7 (riket: 12,3) i svenska 11,5 (riket 13,6) I svenska som andraspråk redovisas inte resultatet för huvudmannen på grund av att resultatuppgiften baseras på för få antal elever. Årskurs 9 Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen under perioden 2012/13 till 2017/18 varierar mellan 62 procent (2014/15) och 76 procent (2012/13). Läsåret 2017/18 var andelen 75 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för elever i årskurs 9 läsåret 2017/18 är som högst i hem- och konsumentkunskap (15,7) och som lägst i svenska som andraspråk (8,4). Avseende ämnen som alla elever läser är det lägst i matematik (11,6). Gruppen flickor har högre genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen jämfört med gruppen pojkar förutom i idrott och hälsa. Det genomsnittliga meritvärdet (17 ämnen) har under perioden 2014/15 till 2017/18 varierat från som lägst 206 läsåret 2014/15 till som högst 222,2 läsåret 2015/16. Läsåret 2017/18 var det genomsnittliga meritvärdet (17 ämnen) 221,8. Det genomsnittliga meritvärdet (17 ämnen) läsåret 2017/18 för gruppen flickor är 239,7 poäng och för gruppen pojkar 205,6. Andelen elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram var 84 procent läsåret 2017/18. Trygghet och studiero Skolinspektionen genomförde Skolenkäten för elever i årskurs 5 och årskurs 9, pedagogisk personal samt för vårdnadshavarna i både förskoleklass och grundskola våren Resultaten av enkäterna, förutom för elever i årskurs 5, redovisas på skolenhetsnivå för varje frågeområde och i form av ett index där 0 är lägst resultat och 10 är högst resultat. För elever i årskurs 5 redovisas istället ett medelvärde på varje fråga som följer samma skala. Indexet och medelvärdet kan jämföras med resultatet för samtliga skolor som deltog i samma enkätomgång. Ett högt index- eller medelvärde indikerar en positiv uppfattning och ett lågt index- eller medelvärde indikerar en negativ uppfattning. Elevernas uppfattning i årskurs 5 i Sjöbo kommuns skolor avseende studiero var 4,6 vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheters värde som var 6,1. I årskurs 9 var värdet 5,2, som kan jämföras med samtliga skolenheters värde som var 5,3. Motsvarande värde för den pedagogiska personalen saknas på grund av för få svarande. Motsvarande värde för vårdnadshavare grundskolan var 4,9 vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheters värde på 6,1. Vad gäller vårdnadshavare i förskoleklass var värdet avseende arbetsro 6,4 vilket kan jämföras med värdet för samtliga medverkande som var 7,1. Elevernas uppfattning i årskurs 5 avseende trygghet var 7,1, vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheter värde som var 8,0. I årskurs 9 var värdet 7,8 vilket 2 (3)

8 Skolinspektionen Bilaga 2 Dnr :6865 är samma värde som för samtliga medverkande skolenheter. Motsvarande värden för den pedagogiska personalen saknas på grund av för få svarande. Vad gäller vårdnadshavare i grundskolan var värdet avseende trygghet 7,1 vilket kan jämföras med 7,9 för samtliga medverkande skolenheter. Motsvarande värde för vårdnadshavare i förskoleklass var 7,4 vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheters värde som var 8,0. 3 (3)