Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :10388 Eskilstuna kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eskilstuna kommun Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33

2 2 (6) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Eskilstuna kommun att senast den 30 mars 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna konstaterar att Eskilstuna kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder - Huvudmannen ska se till att de elever i kommunens grundskola som behöver studiehandledning på sitt modersmål får detta. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna konstaterar att Eskilstuna kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 g skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder - Huvudmannen ska följa upp och analysera resultaten inom förskoleklassen i förhållande till de nationella målen. - Huvudmannen ska utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentera dessa.

3 3(6) Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Bedömning bedömer att Eskilstuna kommun på ett systematiskt sätt följer upp och analyserar förutsättningar, genomförande och resultat inom utbildningen i grundskolan samt vidtar åtgärder för att utveckla verksamheten och förbättra måluppfyllelsen. Motsvarande systematiska arbete sker emellertid inte avseende utbildningen i förskoleklassen vilket medför att huvudmannen inte vet hur väl utbildningen inom denna skolform uppfyller nationella mål. Huvudmannen saknar också underlag för att utveckla utbildningen i förskoleklassen. Trots att Eskilstuna kommun följt upp behovet av studiehandledning på modersmålet samt vidtagit åtgärder för att förbättra tillgången på studiehandledare finns elever i grundskolan som är i behov av stödinsatsen men som inte får den. Tillsynen visar att ansvaret för att elever får denna insats inte är tillräckligt tydliggjort i organisationen. Vidare används på skolenhetsnivå andra begrepp än studiehandledning på modersmålet, vilket kan bidra till att elevers behov av insatsen inte utreds, tillgodoses och dokumenteras på rätt sätt. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna s bedömning bedömer att det finns brister i Eskilstuna kommuns arbete med att säkerställa att samtliga elever i grundskolan som behöver studiehandledning på modersmålet får detta. I flera skolenheter kan inte studiehandledning på modersmålet erbjudas i tillräcklig utsträckning. Kommunen har en organisation som innebär att rektorerna är ansvariga för att tillgodose behovet av studiehandledning på modersmålet. Om de inte själva kan ordna studiehandledning i tillräcklig omfattning kan de vända sig till kommunens Interkulturella enhet (IKE) och köpa denna tjänst. IKE kan emellertid inte alltid tillgodose rektorernas önskemål och uppfattar inte att IKE har någon samordningsskyldighet vad gäller stödinsatsen. I flera skolenheter är det heller inte tydligt vad studiehandledning på modersmålet innebär och vad stödinsatsen kräver i form av utredning, innehåll och dokumentation. Sammantaget medför detta att studiehandledning på modersmålet inte ges till alla elever som behöver det, vilket försämrar dessa elevers förutsättningar att utveckla kunskaper i alla ämnen samtidigt som de lär sig det svenska språket. Rättslig reglering Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2016:2, s. 14) med kommentarer om utbildning för nyanlända elever bör huvudmannen regelbundet förvissa sig om att rektorn för en

4 4(6) skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till bestämmelserna om mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever för att vid behov kunna omfördela resurserna mellan skolenheterna. Vidare framgår (s. 17) att det är viktigt att huvudmannen inventerar behovet av och tillgången till bland annat lärare med behörighet i svenska som andraspråk, modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet i organisationen. Huvudmannen kan i förekommande fall också behöva samordna resurserna mellan skolenheterna för att på så sätt underlätta ett samarbete, till exempel genom fjärrundervisning. s utredning Av skolbesök och intervjuer med rektorer i grundskolan framgår att alla elever i behov av studiehandledning på modersmål inte ges detta. Anledningen till att elever inte kunnat få studiehandledning är enligt rektorerna att studiehandledare på modersmål inte finns att tillgå på aktuellt språk. Det kan också vara svårt för rektorer att anställa studiehandledare då det blir för begränsade tjänster. Av intervju med rektorer och förvaltning framgår att ansvaret för att organisera studiehandledning på modersmål ligger på respektive skolenhet. Rektorerna kan själva anställa studiehandledare eller köpa studiehandledningstimmar från IKE. Av intervju med chefen för IKE framgår att hen inte har uppfattningen att enheten har någon samordningsskyldighet kring studiehandledning i kommunen. IKE har anställda modersmålslärare men inte några medarbetare som är anställda som studiehandledare. Rektorers önskemål om studiehandledning på modersmål kan tillgodoses förutsatt att det finns utrymme i modersmålslärares tjänster. Det förekommer att rektorers önskemål inte kan tillgodoses fullt ut och att färre timmar kan erbjudas än önskat. Enligt förvaltningsledningen är rektorernas kunskap om studiehandledning på modersmålet inte tillräcklig och begreppet studiehandledning på modersmålet används inte på skolenheterna vilket skapar en otydlighet. s tillsyn på skolenhetsnivå visar att rektorer, lärare och elevhälsans personal vanligtvis använder begreppet språkstöd när de beskriver stödinsatsen. I intervjuer med rektorer och lärare om anpassningar i undervisningen för nyanlända elever nämns ofta att så kallade språkstödjare finns med i klassrum och i vissa fall i så kallade studieverkstäder som tillhandahåller läxhjälp några gånger i veckan. Enligt förvaltningschefen pågår ett arbete i organisationen för att rätt begrepp ska implementeras. Vidare uppger skolchefen för grundskolan att flera av kommunens rektorer inte är vana vid att organisera utbildning för nyanlända elever och inte vet vad som är en adekvat studiehandelning på modersmålet. Ett arbete genomförs därför i rektorsgruppen för att förbättra situationen. Motivering till föreläggande som ingripande Då Eskilstuna kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

5 5 (6) Utveckling av utbildningen vid skolenheterna s bedömning bedömer att Eskilstuna kommun inte genomför ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå avseende utbildningen i förskoleklass. Huvudmannen varken efterfrågar eller följer upp några resultat för denna skolform och följaktligen saknas underlag för analys och beslut om utvecklingsåtgärder. Därmed finns en risk att de nationella målen inte uppfylls och att utbildningen i förskoleklassen inte stimulerar elevers utveckling och lärande samt förbereder dem för fortsatt utbildning. Rättslig reglering Skollagen anger att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165, s. 306) har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter. s utredning Av intervjuer med representanter för barn- och utbildningsnämnden samt barn- och utbildningsförvaltningen framkommer att det inte sker någon uppföljning på huvudmannanivå av resultat och måluppfyllelse i förskoleklassen. har tagit del av nämndens skriftliga uppföljningar, i form av verksamhetsberättelsen för 2016 samt delårsrapport 2, 2017, och där behandlas inte utbildningen i förskoleklass. I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2017 saknas en planering för utbildningen i förskoleklass. Det anges dock att förskoleklassen ska lyftas mer inom det systematiska kvalitetsarbetet, såväl på enhets- som huvudmannanivå, så att nämnden inför 2018 har bättre underlag för att bedöma vilka behov av utveckling som nämnden ser. Enligt förvaltningschefen har kommunen under flera år arbetat för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Nu har turen kommit till förskoleklassen och ett utvecklingsarbete är påbörjat. Enligt skolchefen för grundskolan är kunskapen om förskoleklassens syfte och uppdrag för dålig i alla led, från huvudmannanivå till enhetsnivå. Kunskapsuppföljningen i förskoleklass behöver också utvecklas så att den relaterar till uppdraget. Enligt barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingscoacher har ett arbete påbörjats på rektorsnivå för att synliggöra förskoleklassen i kvalitetsarbetet på enhetsnivå.

6 6(6) Motivering till föreläggande som ingripande Då Eskilstuna kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På s vägnar Carin H9Itz Enhetschef Eleonor Duvander Föredragande Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Eskilstuna kommun

7 Bilaga 1 Dnr :10388 Fakta om Eskilstuna kommun har genomfört tillsyn av Eskilstuna kommun under hösten Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformerna förskoleklass och grundskola. Eskilstuna kommun är huvudman för 27 grundskolor som tillsammans utgör 30 skolenheter. På 24 av skolenheterna finns förskoleklass. Skolenheterna leds av rektorer och några av dessa har ansvar för två skolenheter. Rektorerna organiserar själva sina ledningsorganisationer utifrån lokala förutsättningar och behov. Rektorerna samverkan inom ramen för fyra nätverk. Ansvarig nämnd för kommunens förskoleklass och grundskola är barn- och utbildningsnämnden. På huvudmannanivå finns en tjänstemannastab i form av barnoch utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. I förvaltningsledningen ingår även tre skolchefer, för förskola, grundskola respektive gymnasieskola, samt en kvalitetschef, en ekonomichef och en HR-chef. Måluppfyllelse Kunskapsresultat Nationell statistik över slutbetygen i årskurs 9, våren 2017, visar att 65,1 procent av eleverna lämnade grundskolan med godkänt betyg i alla ämnen. Andelen elever behöriga att söka till yrkesprogram var 74,1 procent och det genomsnittliga meritvärdet, beräknat på 17 ämnen, var 205,8. I jämförelsen med genomsnittet i riket för kommunala huvudmän låg kommunens värden under rikets för samtliga variabler. Måluppfyllelsen våren 2017 är högre för kommunens flickor än pojkar. En jämförelse mellan resultaten vårterminen 2017 för kommunens flickor respektive pojkar visar att en större andel flickor får godkända betyg i alla ämnen samt blir behöriga att söka till yrkesprogram. Flickornas genomsnittliga meritvärde var 219,9 och pojkarnas 194,3. Även de könsuppdelade resultaten visar att kommunens genomsnitt ligger under rikets för kommunala huvudmän. Nationell statistik för terminsbetygen i årskurs 6, vårterminen 2017, visar att 68,9 procent av eleverna i kommunens grundskola fick godkänt betyg i alla ämnen som respektive elever har läst. Genomsnittet i riket för kommunala huvudmän var samtidigt 76,4 procent. På grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6 är nämnda värden inte direkt jämförbara mellan kommunen och riket. Resultat trygghet och studiero Kommunen följer på huvudmannanivå upp och analyserar skolornas arbete med att skapa en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En del av uppföljningen utgörs av en årlig enkät till elever i årskurserna 2, 5 och 8. Av den senaste redovisningen för läsåret 2015/16 framkommer att skolenheterna påvisar relativt stora skillnader i resultatet av upplevd trygghet och studiero. Huvudmannens slutsats är att inte alla kommunens grundskolor lyckas med uppgiften att skapa en trygg skolmiljö med hög grad av studiero.