Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :6137 Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159

2 2 (8) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Bollnäs kommun att senast den 19 november 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Bollnäs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Huvudmannen ser till att rektorn tar ansvar för att en bedömning av nyanlända elevers kunskaper skyndsamt görs och att resultatet av bedömningen beaktas vid planeringen och genomförandet av elevens undervisning. (3 kap. 12 c-d skollagen) Åtgärder - Se till att ge alla elever tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. - Se till att alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får sitt behov tillgodosett. - Se till att rektorn tar ansvar för att en bedömning av nyanlända elevers kunskaper skyndsamt görs om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Bollnäs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen)

3 3 (8) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder - Se till att följa upp kunskapsresultat från alla ämnen och alla årskurser så att det går att se skillnad mellan skolenheterna. - Se till att följa upp tryggheten och studieron i alla årskurser så att det går att se skillnader mellan skolenheterna. - Se till att utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av kunskapsresultat, tryggheten och studieron fatta beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Se till att planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. - Dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Bedömning Skolinspektionens bedömer att Bollnäs kommun brister i att ge alla elever i grundskolan tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Huvudmannen brister även i att erbjuda studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Huvudmannen genomför inte heller en bedömning av nyanlända elevers kunskaper skyndsamt. Skolinspektionen bedömer vidare att Bollnäs kommun har brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen behöver följa upp kunskapsresultat i alla ämnen och årskurser, så att det går att se skillnad på skolenheterna. Kommunen behöver också följa upp tryggheten och studieron i alla årskurser så att det går att se skillnad på skolenheterna. Utifrån en analys av denna uppföljning behöver huvudmannen genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Tillgång till personal med kompetens för vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet Skolinspektionen bedömer att Bollnäs kommun brister i att ge alla elever i grundskolan tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. En brist på tillgång till personal med sådan kompetens kan leda till att förutsättningarna saknas för att tillgodose elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet.

4 4 (8) Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Vidare framgår av läroplanen att studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför fortsatt utbildning och yrkesinriktning och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning. Studie- och yrkesvägledaren ska också vara ett stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Skolinspektionens utredning visar att enbart skolenheter som har årskurs 7 9 har tillgång till studie- och yrkesvägledare. Av Skolinspektionens intervju med rektorer framkommer att F 6-skolorna inte har tillgång till studie- och yrkesvägledare. Av Skolinspektionens intervju med huvudmannen framkommer att i nuläget är det lärarna som ska stå för studie- och yrkesvägledningen för elever på F 6-skolor. Av huvudmannens inlämnade dokument Huvudmannaplan Studie- och yrkesvägledning för kommunala grundskolan och grundsärskolan i Bollnäs kommun framkommer att alla elever ska få studie- och yrkesvägledning. I dokumentet beskrivs också att studie- och yrkesvägledningen består av undervisning, vägledningssamtal och information och att studie- och yrkesvägledaren ska vara delaktig i alla de områdena, tillsammans med lärare och rektor. Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen har inlett ett arbete med att utveckla studie- och yrkesvägledningen. Av Skolinspektionens intervju med huvudmannen framkommer att ett arbete har inletts där studie- och yrkesvägledarna kommer att samverka med F 6-skolorna och göra en plan tillsammans med dem. Av Skolinspektionens intervju med chefen för elevhälsan framkommer att det i nuläget inte finns en plan för hur eleverna i årskurs 1 6 ska få studie- och yrkesvägledning. Chefen för elevhälsan uppger vidare att en plan med studie- och yrkesvägledningsaktiviteter kommer att göras. Tillgång till studiehandledning på modersmålet Skolinspektionen bedömer att Bollnäs kommun brister i att erbjuda studiehandledning på modersmålet till alla de elever som behöver det. Utredningen visar att det finns elever som inte får studiehandledning, trots att de är i behov av det. På några skolenheter får eleverna hjälp av språkstödjare, men dessa är inte alltid kopplade till enskilda elevers behov. Att elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål inte får detta kan innebära att elever inte får förutsättningar att utvecklas mot undervisningens mål. Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på modersmålet, om eleven behöver det.

5 5 (8) Skolinspektionens utredning visar att det finns elever som är i behov av studiehandledning men inte får det. Av Skolinspektionens intervju med rektorer framkommer att de har flera elever som inte får studiehandledning på modersmålet. Rektorerna uppger också att de försöker ordna studiehandledare, men att det är svårt. Huvudmannen uppger i Skolinspektionens intervju att alla elever i behov av studiehandledning ges detta men inte av rätt kompetens, utan att språkstödjare har använts. Huvudmannen uppger senare i kompletterande uppgifter att huvudmannen inte kan säkerställa att alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får detta. Huvudmannen följer inte heller upp om studiehandledningen är tillräcklig utifrån elevernas behov, utan huvudmannen följer upp om skolorna erbjuder studiehandledning. Av huvudmannens kompletterande uppgifter framkommer att skolorna bedömer att de elever som behöver studiehandledning får det i stor utsträckning. Huvudmannen känner däremot till enstaka fall där elever inte fått studiehandledning för att det har varit svårt att hitta någon studiehandledare med rätt språk. Av protokollet från Skolinspektionens tillsyn av Alirskolan (dnr :8823) framkommer att lärare i Skolinspektionens intervju uppgett att det inte finns någon studiehandledning på modersmålet. En lärare uppgav att många elever som behöver studiehandledning på modersmålet saknar det. Vidare framkommer att den biträdande rektorn på Alirskolan uppgett att skolan har en del studiehandledning via modersmålsenheten och att det finns språkstödjare. Språkstödjarnas arbete är schemalagt, men inte kopplat till elevers behov på individnivå. Den biträdande rektorn uppgav också att studiehandledningen är ett utvecklingsområde. Skolinspektionens utredning visar att det finns språkstödjare på skolorna men att dessa inte alltid är kopplade till elevers enskilda behov. Av Skolinspektionens intervju med rektorerna framkommer att det finns språkstödjare på skolorna som kan göra praktik på skolorna och som ibland är anställda. Språkstödjarna finns i klassrummet och hjälper till med översättning. Av Skolinspektionens intervju med chefen för modersmålsenheten är skillnaden mellan studiehandledare och språkstödjare att studiehandledare är mer kvalificerade att hjälpa till med undervisningen medan språkstödjare är en översättningsresurs. Av protokollet från Skolinspektionens tillsyn av Alirskolan (dnr :8823) framkommer att lärare uppgav att språkstödjarna inte räcker till alla elevers behov av studiehandledning och att lärarna inte vet vad språkstödjarnas uppdrag är. Av Skolinspektionens intervju med huvudmannen framkommer att det har funnits ett projekt för att utbilda studiehandledare, men att det inte har blivit som de hade tänkt. Bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolinspektionen bedömer att Bollnäs kommun brister i att skyndsamt göra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Att en bedömning av nyanlända elevers kunskaper inte görs skyndsamt kan innebära att elever inte skyndsamt får en placering i årskurs och undervisningsgrupp utifrån elevernas ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Enligt skollagen ska en nyanländ elevs kunskaper bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid

6 6 (8) höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här. Rektorn ansvarar för att en sådan kartläggning görs. Enligt skollagen ska en sådan bedömning göras skyndsamt. För en elev som efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. För en elev som har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet. Skolinspektionens utredning visar att en bedömning av nyanlända elevers kunskaper inte görs skyndsamt. Av Skolinspektionens intervju med rektorerna framgår att rektorerna har ansvaret för att bedömningen av nyanlända elever görs. Vidare framkommer att de lärare som har uppdraget att göra bedömningarna inte har tid att göra dessa inom två månader eftersom de lärarna har fullt arbetsschema på skolorna där de är placerade. Enligt rektorerna har detta drabbat nyanlända elever genom att bedömningarna inte har gjorts i tid. Av Skolinspektionens intervju med huvudmannen framkommer att det finns planer på att förbättra arbetet med bedömningar av nyanlända elevers kunskaper. Motivering till föreläggande som ingripande Då Bollnäs kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Bollnäs kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att Bollnäs kommun har brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen visserligen gör ett kvalitetsarbete med viss uppföljning, analys och beslutar om utvecklingsåtgärder. Dock saknar huvudmannen underlag från skolenheternas kvalitetsarbete eftersom inte alla skolenheter genomför ett eget kvalitetsarbete. Vidare följer huvudmannen inte upp kunskapsresultaten i alla årskurser. Tryggheten och studieron följs inte heller upp i alla årskurser och inte på alla skolenheter. Huvudmannen har inte fattat några beslut om utvecklingsåtgärder när det gäller tryggheten och studieron. Eftersom huvudmannen inte har ett underlag från alla skolenheter och inte följer upp alla kunskapsresultat samt tryggheten och studieron i alla årskurser saknar huvudmannen ett tillräckligt underlag för att utifrån en analys kunna fatta beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannens brister i det systematiska kvalitetsarbetet riskerar att leda till att utbildningen i kommunens grundskolor inte utvecklas inom de områden som behövs. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter, såsom läroplanen, uppfylls.

7 7 (8) Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat följande. Arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering av bl.a. skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Syftet med allt kvalitetsarbete är att det ska leda till förbättringar. Det är därför ytterst angeläget att kunskapen om eventuella brister i en verksamhet verkligen följs av åtgärder för förändring och förbättring. Vidare framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolornas resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165 s ). Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen gör ett kvalitetsarbete med viss uppföljning, analys samt beslutar om utvecklingsåtgärder. Av inlämnad dokumentation från huvudmannen framkommer att huvudmannens kvalitetsarbete bland annat använder sig av kartläggnings- och analysverktyget PRIO samt att kvalitetsrevisioner görs inom områdena normer och värden; ledning, organisation och utveckling; tillgång till utbildning, förutsättningar och likvärdig utbildning samt kunskaper och lärande. Huvudmannen låter rektorerna göra självskattningar samt analyser inom områdena. Av huvudmannens inlämnade dokument Grundskola Rapport kvalitetsrevision Kunskaper och lärande 2017 framkommer att kunskapsresultat i årskurs 6 och 9 följs upp och analyseras. Av Skolinspektionens intervju med nämnden framkommer att skolenheterna rapporterar in kunskapsresultat och prognoser om kunskapsresultat från årskurs 6 9 vid sammanlagt fyra tillfällen per år. Av Skolinspektionens intervju med huvudmannen framkommer att huvudmannen har som utvecklingsåtgärder fattat beslut om att alla skolenheter ska få föreläsningar om bedömning och betygssättning och att några skolenheter har bedömts behöva fler föreläsningar om bedömning och betygssättning. Dessutom har några skolenheter fått extra resurser för elevhälsa. Huvudmannen gör även riktade rekryteringar av lärare till de skolor som behöver mer kompetens. Andra utvecklingsåtgärder är läs- och skrivlyftet, digitalisering och nyanländas lärande. Vidare har huvudmannen gett specialpedagogerna ett uppdrag att ta reda på bakomliggande faktorer till kunskapsresultaten. Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen saknar underlag från vissa skolenheters kvalitetsarbete. Av Skolinspektionens intervju med huvudmannen framkommer att två skolenheter inte gjorde ett eget kvalitetsarbete och därför har huvudmannen inte fått in något underlag från de skolenheterna.

8 8 (8) Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen inte följer upp kunskapsresultat i alla årskurser. Av Skolinspektionens intervju med rektorer framkommer att rektorerna rapporterar in kunskapsresultat för årskurs 1 5, men att huvudmannen endast tittar på resultaten av de nationella proven i årskurs 3. Av Skolinspektionens intervju med huvudmannen framkommer att huvudmannen har svårt att få fram resultat från bedömningsportalen då alla skolor inte registrerar resultaten där. Av huvudmannens inlämnade dokument Grundskola Rapport kvalitetsrevision Kunskaper och lärande 2017 framkommer att resultaten av de nationella proven i årskurs 3 har sammanställts, men att någon sammanställd bedömning av om eleverna har godtagbara kunskaper i slutet av åk 3 i svenska, matematik, SO och NO inte har gjorts. Vidare framkommer av intervjun med huvudmannen att kunskapsresultat från årskurs 1 5 inte följs upp. Det framkommer också att huvudmannen i framtiden tänker följa upp kunskapsresultaten i årskurs 1 5. Av Skolinspektionens intervju med nämnden framkommer att kunskapsresultat från årskurs 6 9 följs upp. Huvudmannen har efter Skolinspektionens intervjuer kompletterat med nya rutiner där huvudmannen kommer att följa upp resultaten av bedömningsstödet för årskurs 1, omdömen för årskurs 1 5, resultat från nationella prov och betyg under maj och juni Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen inte följer upp tryggheten och studieron i alla årskurser och i alla skolenheter och att inga beslut om utvecklingsåtgärder har fattats när det gäller tryggheten och studieron. Av Skolinspektionens intervju med huvudmannen framkommer att tryggheten och studieron följs upp genom en enkät som genomförs i årskurs 3 9. Vidare framkommer att en skolenhet inte har följt upp tryggheten och studieron. Av intervjun framkommer också att huvudmannen inte har fattat några beslut om utvecklingsåtgärder när det gäller tryggheten eller studieron. Motivering till föreläggande som ingripande Då Bollnäs kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Bollnäs kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På Skolinspektionens vägnar X Sara Carlsson X Lars-Henrik Bergström sfattare Signerat av: Sara Carlsson Föredragande Signerat av: Lars-Henrik Bergström Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Bollnäs kommun

9 Bilaga 1 Dnr :6137 Fakta om Bollnäs kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Bollnäs kommun under våren Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola Bollnäs kommun har cirka invånare. 1 (2) Utbildningsverksamheten i Bollnäs kommun är organiserad under barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola och grundsärskola samt fritidshem. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. En verksamhetschef är ansvarig för förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola. I kommunen finns nio kommunala grundskolor, vilka leds av åtta rektorer. Enligt kommunens egen verksamhetsredogörelse finns det 2041 elever i de kommunala grundskolorna. Måluppfyllelse Kunskapsresultat Årskurs 3 Enligt Skolverkets nationella statistik över de nationella ämnesproven som genomfördes läsåret 2016/17 varierade andelen elever som nådde kunskapskraven på delproven i ämnet matematik mellan 59,5 och 87,1 procent. Motsvarande resultat för riket var mellan 87,5 och 96,5 procent. I ämnet svenska varierade andelen elever som nådde kunskapskraven på delproven mellan 83,0 och 97,9 procent. Motsvarande resultat för riket var mellan 90,5 och 98,0 procent. I ämnet svenska som andraspråk varierade andelen elever som nådde kunskapskraven på delproven mellan 34,9 och 81,4 procent. Motsvarande resultat för riket var mellan 74,5 och 91,5 procent. Årskurs 6 Enligt Skolverkets nationella statistik för läsåret 2016/17 var den genomsnittliga betygspoängen lägre än genomsnittet i riket i ämnena bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, modersmål, musik, naturorienterande ämnen (block), biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, svenska, svenska som andraspråk samt teknik. Den genomsnittliga betygspoängen var högre än genomsnittet i riket i ämnet samhällsorienterande ämnen (block). Andelen elever som nådde de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen var 70,4 procent. Motsvarande värde för riket var 77,7 procent. Årskurs 9 Enligt Skolverkets nationella statistik för läsåret 2016/17 var det genomsnittliga meritvärdet 172,0. Motsvarande värde för riket var 223,5. Den genomsnittliga betygspoängen var lägre än genomsnittet i riket i ämnena bild, engelska, hem-och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, moderna språk, modersmål, musik, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, svenska, svenska som andraspråk samt teknik. Den genomsnittliga betygspoängen var

10 Bilaga 1 Dnr :6137 samma som genomsnittet i riket i ämnet modersmål. Andelen elever som nådde de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen var 49,0 procent. Motsvarande resultat för riket var 79,0 procent. Trygghet och studiero I Skolinspektionens enkät som genomfördes våren 2017 svarade 63 procent av eleverna i årskurs 5 att de upplever att de har studiero på lektionerna. Av enkäten framgår vidare att 87 procent av eleverna i årskurs 5 känner sig trygga i skolan. I Skolinspektionens enkät som genomfördes våren 2017 svarade 61 procent av eleverna i årskurs 9 att de upplever att de har studiero på lektionerna. Av enkäten framgår vidare att 78 procent av eleverna i årskurs 9 känner sig trygga i skolan. 2 (2)