Beslut för gymnasiesärskola

Transkript

1 Dnr :4445 Lidingö kommun för gymnasiesärskola efter tillsyn i Lidingö kommun Skolinspektionen Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159

2 2 (7) Skolinspektionens beslut Föreläggande vid vite Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Lidingö kommun att vid vite av kronor senast den 15 november 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Om Lidingö kommun inte följer detta föreläggande kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Lidingö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen, och ser till att ett beslut om mottagande föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. (18 kap. 5 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen: - Se till att alla beslut om mottagande i gymnasiesärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. - Se till att komplettera redan befintliga utredningar i de fall dessa saknar någon bedömning, samt göra nya bedömningar gällande huruvida eleverna tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. - Se till att det fattas ett nytt beslut om mottagande för de elever där någon bedömning saknats och utredningen därför kompletterats. Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lidingö kommun att senast den 15 november 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt.

3 3(7) Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Lidingö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att - följa upp resultat inom utbildningen samt dokumentera uppföljningen, - utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av gymnasiesärskolans verksamhet besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder samt dokumentera de beslutade åtgärderna, - beslutade utvecklingsåtgärder planeras, genomförs och att planering och genomförande dokumenteras. Bedömning Skolinspektionens tillsyn visar att huvudmannen inte säkerställer att alla elever som är mottagna i gymnasiesärskolan har mottagits utifrån beslut baserade på fullständiga underlag, i enlighet med författningarna krav. Skolinspektionen bedömer även att det finns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete gällande gymnasiesärskolans verksamhet. Föreläggande vid vite Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att Lidingö kommun brister i att se till att mottagandet i gymnasiesärskolan alltid föregås av en komplett utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Även om huvudmannens rutiner för mottagandet i gymnasiesärskolan innefattar alla fyra bedömningar kan Skolinspektionen konstatera att det finns ett antal elever mottagna i gymnasiesärskolan vars utredningar inför mottagandet saknar komplett bedömningsunderlag. Det saknas ett flertal sociala och medicinska bedömningar, några psykologiska bedömningar samt en pedagogisk bedömning. Avsaknaden av dessa bedömningar innebär att huvudmannen inte har gjort en helhetsbedömning grundad på en komplett utredning, i enlighet med författningarnas krav. Skolinspektionen ser allvarligt på detta inte minst

4 4(7) med tanke på de konsekvenser en skolgång i fel skolform kan få för de aktuella individerna. Skolinspektionen bedömer därför att huvudmannen behöver se till att komplettera utredningarna för dessa elever och därefter göra nya bedömningar för att säkerställa att dessa elever tillhör gymnasiesärskolans målgrupp och fatta nya beslut om mottagande. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska enligt 18 kap. 4 skollagen vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Av 18 kap. 5 skollagen framgår att hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Vidare framgår att beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 andra stycket skollagen ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Av 7 kap. 5 andra stycket följer bland annat att ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Av förarbetena till skollagen framgår att för att säkerställa att endast elever som tillhör målgruppen ska tas emot i gymnasiesärskolan ska målgruppstillhörigheten fastställas och ett nytt beslut fattas om denna för varje sökande före mottagande i gymnasiesärskolan. Vidare framgår att om det saknas en utredning eller om det av andra skäl, till exempel att en tidigare utredning var bristfällig eller om den visade att eleven endast hade en lindrig utvecklingsstörning och det utifrån elevens utveckling inte går att utesluta att eleven inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp, ska en ny utredning göras. Utredningen ska enligt förarbetena innehålla de fyra bedömningsområden som en utredning inför grundsärskolemottagande gör. (Prop. 2011/12:50, s. 40 f.) Av de handlingar som Lidingö kommun inkommit med vid Skolinspektionens tillsyn framkommer att 23 elever som är folkbokförda i Lidingö kommun är mottagna i skolformen gymnasiesärskola. Av dessa elever är det bara fyra elever vilkas utredning omfattar samtliga bedömningar som ska föregå ett beslut om mottagande i gymnasiesärskola. Av de ingivna handlingarna framgår att för sju elever saknas sociala bedömningar, för sju andra elever saknas både social och medicinsk bedömning, för tre elever saknas både psykologisk och social bedömning, för en elev saknas den medicinska bedömningen och för en elev saknas alla fyra bedömningarna. Av de ingivna dokumenten framgår även att beslut baserade på ofullständiga utredningar har fattats under flera års tid. Av intervjuer med representanter för huvudmannen framgår att huvudmannen känner till att det finns elever som har ofullständiga utredningar och att huvudmannen avser att komplettera dessa utredningar. Chefen för barn- och elevhälsan uppger att hon känner till att det finns utredningar som är ofullständiga och hon uppger att de ska göra kompletterande bedömningar så snart som möjligt. I intervjun med förvaltningschefen och den biträdande förvaltningschefen framkommer att de också är medvetna om att det finns elever i gymnasiesärskolan vars utredningar inför mottagandet i gymnasiesärskolan är ofullständiga.

5 5(7) Det framgår både i dokument insänt av huvudmannen och i intervju med chefen för barn- och elevhälsan att huvudmannen har rutiner för mottagande i gymnasiesärskolan, vilka uppfyller skollagens krav på att ett beslut om mottagande ska föregås av de fyra beskrivna bedömningarna. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får Skolinspektionen förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande enligt 26 kap. 27 skollagen får förenas med vite. Skolinspektionen ska enligt skollagen förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Eftersom Lidingö kommun inte uppfyller författningarnas krav när det gäller mottagandet i gymnasiesärskolan föreläggs Lidingö kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Skolinspektionen bedömer att föreläggandet ska förenas med vite eftersom bristen innebär att elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen allvarligt försvåras. Skolinspektionen gör denna bedömning mot bakgrund av att bristen är av allvarlig karaktär, att den förekommer i betydande omfattning, samt att den förelegat under en längre tid. Mottagande i gymnasiesärskolan utgör myndighetsutövning mot enskild och är ett mycket ingripande beslut mot den elev beslutet berör. Ett beslut om mottagande i gymnasiesärskolan får många och långtgående konsekvenser för den enskilda eleven. Det är därför särskilt viktigt att alla sådana ärenden utreds på de sätt som författningarna kräver och att besluten fattas på fullständiga underlag. De konstaterade bristerna i Lidingö kommun är allvarliga, inte minst med tanke på de konsekvenser en skolgång i fel skolform kan få för de enskilda individerna. Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen är medveten om bristen och planerar att genomföra kompletterande utredningar avseende de elever som har mottagits i gymnasiesärskolan baserat på ofullständigt beslutsunderlag. Vid tidpunkten för tillsynen är det dock 19 av 23 elever som är mottagna i gymnasie-särskolan utan att mottagandet baserats på kompletta utredningar. Vidare framgår att beslut om mottagande i gymnasiesärskolan har fattats på bristfälligt underlag under flera års tid. Föreläggande Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att det finns brister i Lidingö kommuns systematiska kvalitetsarbete gällande gymnasiesärskolans verksamhet. Skolinspektionens utredning visar att det endast sker en begränsad uppföljning av gymnasiesärskolans verksamhet på huvudmannanivå. Det saknas även en analys av gymnasiesärskolans resultat på huvudmannanivå och huvudmannen vidtar inte utvecklingsåtgärder avseende

6 6 (7) gymnasiesärskolan utifrån en sådan analys. Huvudmannen har inte heller redovisat några dokumenterade beslut, eller någon dokumentation gällande planering och genomförande, av utvecklingsåtgärder gällande gymnasiesärskolans verksamhet. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Det följer även av skollagen att om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat att arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering bland annat av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Vidare framgår att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. (Prop. 2009/10:165 s. 304 ff.) Skolinspektionens tillsyn visar att det endast sker en begränsad uppföljning av gymnasiesärskolans verksamhet på huvudmannanivå och att huvudmannen inte analyserar gymnasiesärskolans resultat eller utifrån analysen vidtar utvecklingsåtgärder. I intervju uppger gymnasiesärskolans tillförordnade rektor och biträdande rektor att huvudmannen får in information om gymnasiesärskolan genom rektorns redovisning av verksamheten som läggs in i ett gemensamt digitalt redovisningsverktyg, samt genom regelbundna träffar med alla rektorer inom huvudmannens olika verksamheter. Vidare uppger den intervjuade rektorn och biträdande rektorn att de på skolenheten utvärderar måluppfyllelsen varje termin och sammanställer verksamhetens resultat i en kvalitetsrapport. Förvaltningschefen uppger i intervju att gymnasiesärskolan har samma mål som andra skolformer, och det är att eleverna ska nå så långt som möjligt. Vidare berättar förvaltningschefen att de arbetar med att höja förväntningarna gällande gymnasiesärskoleelevemas kunskapsutveckling, men att de annars inte har identifierat några specifika utvecklingsområden för gymnasiesärskolan. Ansvarig nämnds ordförande uppger för Skolinspektionen att gymnasiesärskolan har varit väldigt lite i fokus och bekräftar att huvudmannen inte har identifierat några specifika utvecklingsområden för verksamheten. Utöver detta lämnar företrädarna för huvudmannen inte ytterligare uppgifter om uppföljning, analys eller utvecklingsåtgärder som skett inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete avseende gymnasiesärskolan. Förvaltningschefen beskriver dock ett arbete som påbörjats med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för gymnasiesärskolan på huvudmannanivå.

7 7(7) Skolinspektionen har i samband med tillsynen begärt in aktuell dokumentation där huvudmannens uppföljning, analys och beslut om utvecklingsåtgärder för gymnasiesärskolan framgår. Huvudmannen har inte inkommit med någon sådan dokumentation. Motivering till föreläggande som ingripande Då Lidingö kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Lidingö kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. På Skolinspektionens vägnar akitiktti 5& t 5 Tommy Lagergren sfattare Ucheider Lillie Eiriksdottir Bäckwall Föredragande Hur man överklagar, se bilaga 2 Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Lidingö kommun Bilaga 2: Överklagandehänvisning

8 Bilaga 1 Dnr :4445 Fakta om Lidingö kommun Lidingö kommun ligger i Stockholms län och har cirka invånare. Kommunens gymnasiesärskola är lokalintegrerad med en kommunal gymnasieskola och gymnasiesärskolan erbjuder individuellt program. För elever som läser nationellt program på gymnasiesärskolan köper kommunen platser i andra kommuner. Läsåret 2016/17 finns det enligt uppgifter från huvudmannen 9 elever i kommunens egen gymnasiesärskola. Lidingö kommun ansvarar för att kommunens verksamheter genomförs enligt lagar och förordningar och har som huvudman det yttersta ansvaret för barn- och utbildningsverksamheten. Huvudman och ansvarig nämnd för gymnasiesärskolan är Utbildningsnämnden som även ansvarar för övriga skolverksamheter; förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Lärandeoch kulturförvaltningen verkställer nämndens beslut och leds av en förvaltningschef. Chef för gymnasiesärskolan är barn- och elevhälsochefen, vilken är underställd förvaltningschefen och närmaste chef för gymnasiesärskolans rektor. 1 (2) Måluppfyllelse Det finns ingen redovisad statistik i Skolverkets databas, SIRIS, gällande gymnasiesärskolornas kunskapsresultat.

9 Bilaga 2 Dnr :4445 Överklagandehänvisning Skolinspektionens beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Besöksadress: Sveavägen 159. Överklagandet ska ha inkommit till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud. 2(2)