Huvudmannabeslut för grundsärskola

Transkript

1 Dnr :7150 Kiruna kommun Huvudmannabeslut för grundsärskola efter tillsyn i Kiruna kommun Box 3177, Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20

2 2 (5) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kiruna kommun att senast den 30 april 2019 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Styrning och utveckling av utbildningen konstaterar att Kiruna kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen i förhållande till de nationella målen, och dokumenterar denna uppföljning. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 5-6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder för att säkerställa en likvärdig utbildning, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Huvudmannen tar emot anmälningar om kränkande behandling från rektorer. (6 kap skollagen; Lgrs 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden) Åtgärder Systematiskt kvalitetsarbete: - Se till att på huvudmannanivå följa upp och sammanställa grundsärskolans måluppfyllelse avseende arbetet med trygghet och studiero. Uppföljningen ska ske i förhållande till de nationella målen och kraven. - Se till att analysera hur förutsättningar och genomförande påverkar och orsakar resultaten. - Se till att utifrån analyserna identifiera utvecklingsområden och besluta om vilka åtgärder som ska genomföras för att de nationella målen i arbetet med trygghet och studiero ska uppfyllas. - Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Rutiner för anmälan om kränkande behandling: - Se till att rektorer som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäler detta till huvudmannen.

3 3 (5) Bedömning s beslut redogör för de brister som konstaterats vid tillsynen. Det är dock huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. I detta ligger ansvar att vidta åtgärder för att rätta till brister närhelst de framkommer. Tillsynen visar att Kiruna kommun i sitt systematiska kvalitetsarbete inte följer upp och analyserar resultaten av grundsärskolans arbete med trygghet och studiero. Eftersom huvudmannen saknar en systematisk uppföljning och analys av resultaten saknas viktiga underlag för att kunna fatta beslut om utvecklingsinsatser för att höja måluppfyllelsen inom dessa områden. Det har i tillsynen även konstaterats att det finns brister gällande rektors anmälningsplikt vid fall av kränkande behandling. Huvudmannen får inte kännedom om de anmälningar om kränkande behandling som personalen inom grundsärskolan rapporterar till rektorn. Tillsynen har inte visat annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom övriga områden som granskats. Föreläggande Styrning och utveckling av utbildningen Brister i det systematiska kvalitetsarbetet bedömer att det finns brister i Kiruna kommuns systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Kommunen saknar en uppföljning och analys av grundsärskolans måluppfyllelse avseende arbetet med trygghet och studiero. I och med avsaknaden av uppföljning och analys så saknas även strategiska åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Av skollagen framgår att huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen uppfylls. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98), framgår att styrning och ledning av kvalitetsarbetet innebär att huvudmannen och rektorn skapar strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till de nationella målen. Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar och utvecklingsinsatser. Huvudmannen behöver därför klargöra hur detta arbete ska bedrivas. Av de allmänna råden framgår vidare att systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på långsiktig utveckling av verksamheten. Varje huvudman och skolenhet måste därför hitta sina former och

4 4 (5) rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Kontinuerlig uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Huvudmannen bör samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. Vidare ska huvudmannen se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden. I intervjuer med representanter för kultur- och utbildningsnämnden samt förvaltningschefer framkommer att det varit ett stort fokus på att utveckla rutiner och systematik kring uppföljning och analys av kunskapsresultaten de senaste åren. Det framkommer dock att någon uppföljning och analys av arbetet med trygghet och studiero inom grundsärskolan inte efterfrågats av vare sig nämnd eller förvaltning och att detta därför inte genomförts. Kommunens kvalitetsutvecklare beskriver att denna del av det systematiska kvalitetsarbetet inte fungerat och att en förklaring till detta kan vara att det inte tydligt efterfrågats från huvudmannen. Ansvaret för uppföljningen av arbetet ligger på den centrala elevhälsan men arbetet har vid tillsynstillfället inte kommit igång. Bristande rutiner för anmälan om kränkande behandling bedömer att det finns brister gällande anmälningsplikten vid fall av kränkande behandling. Tillsynen visar att det sker kränkningar i samband med grundsärskolans verksamhet som anmäls till rektorn men som inte anmäls vidare till huvudmannen. Huvudmannen behöver se till att berörda rektorer fullgör sin anmälningsskyldighet. Detta för att huvudmannen ska kunna säkerställa att omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna skyndsamt utreds och att åtgärder i förekommande fall vidtas. Av skollagen framgår att om en lärare eller annan personal får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är denne skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Huvudmannen bör ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl rektorn som huvudmannen till del. I intervju med lärare i grundsärskolan framkommer att det på skolenheten finns rutiner för att anmäla fall av kränkande behandling till rektorn och att personalen dokumenterat ett antal anmälningar det senaste året. Rektorn uppger att rutinerna för anmälningsplikten inte fungerar fullt ut men framhåller att personalen arbetar intensivt med att förebygga och åtgärda de kränkningar som sker. Rektorn har inte anmält några

5 5 (5) fall av kränkande behandling vidare till huvudmannen. Representanter från kultur- och utbildningsnämnden konstaterar vid intervjun att de inte fått kännedom om någon anmälan från grundsärskolan det senaste året. Motivering till föreläggande som ingripande Verksamheten motsvarar inte författningarnas krav och huvudmannen förläggs därför att avhjälpa bristerna. Områden där inte har funnit brister Förutsättningar för utbildningen Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Kiruna kommun uppfyller författningarnas krav inom förutsättningar för utbildningen. På s vägnar X Veronica Bonivart Säfström sfattare Signerat av: Veronica Bonivart Säfström X Robert Sondell Föredragande Signerat av: Robert Sondell I ärendets slutliga handläggning har även Linnea Lundberg deltagit. Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Kiruna kommun

6 Bilaga 1 Dnr :7150 Fakta om Kiruna kommun har genomfört tillsyn av Kiruna kommun under hösten Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen grundsärskola 1 (1) Kultur- och utbildningsnämnden i Kiruna kommun ansvarar för skolformerna förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning bedrivs inom Lapplands kommunalförbund. Kultur- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef som leder grundskolans, grundsärskolans och fritidshemmens rektorer. Kiruna kommuns grundsärskola ligger lokalintegrerad med Nya raketskolans grundskola i de centrala delarna av Kiruna, där får ett 15-tal elever sin utbildning medan ett fåtal elever får sin utbildning integrerade vid kommunala grundskolor. Måluppfyllelse Några officiella resultat för grundsärskolan finns inte i Skolverkets databas, SIRIS. Av kommunens egen resultatredovisning framgår att samtliga elever uppnått målen i de olika ämnena och ämnesområdena vårterminen De flesta elever når mer än godtagbara kunskaper i alla ämnen.