Beslut efter uppföljning för grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem

Transkript

1 Frösunda Omsorg AB Orgair Beslut efter uppföljning för grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem efter tillsyn av Frösunda Omsorg AB

2 2(15) Uppföljning av tillsyn av Frösunda Omsorg AB genomförde tillsyn av Frösunda Omsorg AB under hösten fattade den 29 januari 2016 beslut efter tillsyn för grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Uppföljningsbeslut fattades den 10 maj har nu gjort en uppföljning av de brister som framkom i dessa beslut. Uppföljningen bygger på den redovisning av vidtagna åtgärder som Frösunda Omsorg AB inkommit med samt underlag från de nya tillsynsbesök som gjordes på Ikasus särskola den 8-9 februari 2017 och Äventyrsskolan den 15 mars 2017 samt uppföljningsbesök hos huvudmannen den 22 mars Fakta om Frösunda Omsorg AB Frösunda är en koncern med fristående dotterbolag som bedriver verksamhet inom personlig assistans och stöd och service. Organisationen är uppdelad i fyra affärsområden, varav ett är Funktionsnedsättning. Inom affärsområdet ligger koncernens skolverksamhet samlad hos huvudmannen Frösunda Omsorg AB, med org.nr Inom Frösunda Omsorg AB finns två skolor som båda bedriver grundsär- och gymnasiesärskola; Ikasus särskola i Vallentuna kommun med 32 elever och Äventyrsskolan i Danderyds kommun med 15 elever. Vid Ikasus särskola bedrivs även fritidshem. Huvudmannen har också tillstånd att bedriva förskoleklass, men vid tillsynsbesöket är inga barn placerade i förskoleklass. Frösunda Omsorg AB har som huvudman senast genomgått s regelbundna tillsyn med beslut den 29 januari 2016 (dnr :7711 för grundsärskolan och dnr för gymnasiesärskolan). fann brister i det systematiska kvalitetsarbetet för grundsärskolan och gymnasiesärskolan. I uppföljningsbeslutet den 10 maj 2016 bedömde att det fortfarande fanns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och Frösunda Omsorg AB förelades återigen att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. I detta beslut fortsätter därför att följa upp huvudmannens ansvarstagande för verksamheten i grundsärskola och gymnasiesärskola. Dessutom har valt att även följa upp huvudmannens ansvarstagande för verksamheten i fritidshemmet.

3 3(15) Sammanfattande bedömning s bedömer att det finns allvarliga brister i Frösunda Omsorg AB:s systematiska kvalitetsarbete vad gäller huvudmannens ansvarstagande för verksamheten i grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Det systematiska kvalitetsarbetet brister vad gäller att följa upp resultaten, analysera dessa, besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och planera för genomförande. Det finns vidare endast bristfällig dokumentation över det systematiska kvalitetsarbetet. Att huvudmannen inte har ett fungerande kvalitetsarbete för att följa upp och utveckla utbildningen är allvarligt. har dessutom redan i tidigare tillsynsbeslut förelagt Frösunda Omsorg AB att åtgärda brister inom samma område utan att huvudmannen åtgärdat bristerna (se s beslut den 29 januari 2016, dnr :7711 för grundsärskolan och 2015:9950 för gymnasiesärskolan, samt uppföljningsbeslut den 10 maj 2016). Bristen har därmed förelegat under en längre period. Enligt kan ett bristfälligt systematiskt kvalitetsarbete innebära att brister i verksamheten inte upptäcks och därmed inte heller åtgärdas av huvudmannen. Detta kan i sin tur få till följd att eleverna får sämre förutsättningar att nå målen för utbildningen. Frösunda Omsorg AB brister vidare i att meddela respektive hemkommun när elever har betydande frånvaro från skolan.

4 4(15) Sammanfattning av kvarstående brister Enligt s bedömning är nedanstående brister ännu ej tillfullo åtgärdade. konstaterar att Frösunda Omsorg AB inte uppfyller författningskraven avseende att: s ingripande Arbetsområde 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Typ av ingripande Senaste datum för redovisning s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut.

5 5(15) Sammanfattning av nya brister som framkommit vid uppföljning I samband med uppföljningen har identifierat nya brister. s ingripande Ytterligare brister Huvudmannen lämnar uppgift till respektive hemkommun när en elev utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från skolan. Typ av ingripande Senaste datum för redovisning s bedömningar anges längre fram i detta beslut. s beslut Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar att huvudmannen inte avhjälpt påtalade brister. Det har även framkommit nya brister i samband med uppföljningen. förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa samtliga brister. Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Frösunda Omsorg AB att vid vite av kronor senast den 16 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Om Frösunda Omsorg AB inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Utveckling av utbildningen vid sko/enheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna

6 6(15) nulägesbild ska bland annat innefatta resultat som knyter till det syfte som utbildningen har enligt nationella styrdokumenten. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfifilelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv samlat in (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever genomför vid skolenheterna. Bedömning av brist konstaterar att Frösunda Omsorg AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för grimdsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem, det vill säga: - Följa upp resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen som finns för respektive verksamhet. - Utifrån uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen. - Utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och besluta om utvecklingsåtgärder som ska genomföras. - Planera och genomföra de beslutade utvecklingsåtgärderna. - Dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet.

7 7(15) Motivering till bedömning av brist s bedömer att Frösunda Omsorg AB uppvisar allvarliga brister i det systematiska kvalitetsarbetet för grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Visserligen har huvudmannen en rutin för att följa upp elevernas måluppfyllelse i grundsär- och gymnasiesärskolan, men den uppföljning som sker i praktiken är bristfällig. Därmed är underlaget inte tillräckligt för att kunna analysera resultaten, besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och planera för genomförande. Huvudmannen har inte heller vidtagit åtgärder som har sin grund i en uppföljning och analys av verksamheten. Vidare saknar huvudmannen helt ett systematiskt kvalitetsarbete för fritidshemmet. Rutinen för det systematiska kvalitetsarbetet har också avstannat på en av huvudmannens två skolenheter sedan våren 2016, vilket försämrar huvudmannens underlag ytterligare (se s beslut i ärendet med dnr :323 och 324). Det finns vidare endast brist-fällig dokumentationen över det systematiskt kvalitetsarbete dokumenterat. Enligt kan ett bristfälligt systematiskt kvalitetsarbete innebära att brister i verksamheten inte upptäcks och därmed inte heller åtgärdas av huvudmannen. Detta kan i sin tur få till följd att eleverna får sämre förut-sättningar att nå målen för utbildningen. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat följande: Arbetet med att utveckla verksamheten är en process där en analys och värdering bland annat av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. (Prop. 2009/10:165 s. 304) Vidare framgår av förarbetena att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av

8 8(15) utbildningen, till exempel betygsstatistik och resultat av nationella prov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolornas resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. (Prop. 2009/10:165 s. 306) Det finns brister i huvudmannens uppföljning av skolenheternas och fritidshemmets resultat Av s utredning framgår att det finns brister i huvudmannens uppföljning av skolenheternas resultat och att verksamheten i fritidshemmet inte följs upp alls. Huvudmannen har till skickat in diagram med staplar över måluppfyllelse för de båda skolenheterna Ikasus särskola och Äventyrsskolan. Diagrammen anger endast hur många mål totalt som är uppnådda av eleverna inom respektive ämnesområde, men det finns ingen förklaring till vilka målen är. Exempelvis framgår att det för 13 elever inom en av gymnasiesärskolorna är uppsatt totalt 272 mål, och att elever inom exempelvis estetisk verksamhet har uppnått 29 mål men inte uppnått 21 mål. Av detta har man dragit slutsatsen att måluppfyllelsen inom exempelvis estetisk verksamhet är 72,5 procent. Rektorn på Ikasus särskola uppger i s intervju att det endast är stapeldiagrammen som är skolans dokumentation över elevernas måluppfyllelse i skolan, och att det är det enda underlag som har skickats in -till huvudmannen. Rektorn uppger att det inte finns något annat dokument där man har specificerat resultat och analys ytterligare. I intervju med lärare och rektorn på Ikasus särskola framkommer att det är elevernas individuella mål som framgår av stapeldiagrammen. I s intervju säger representanten för huvudmannen att de sedan våren 2016 uppmärksammat att det har varit för dåligt fokus på kunskapsuppdraget och för mycket fokus på omsorg i skolenheterna. Representanten för huvudmannen säger att uppföljningen behöver utvecklas och att de inte har tillräckligt underlag utifrån de redovisade stapeldiagrammen. På frågan om hur huvudmannen har stöttat skolorna för att de ska kunna rapportera sitt systematiska kvalitetsarbete bättre, svarar representanten för huvudmannen att de inte har fått rektorerna att använda de system som finns inom företaget. Representanten för huvudmannen säger vidare att hon bett rektor om måluppfyllelse för fritidshemmet, men att hon först i januari 2017 reagerat på att de

9 9(15) inte fått in några resultat från denna verksamhet. Representanten för huvudmannen bekräftar vidare att det inte finns några sammanställda resultat från fritidshemmet och att det helt saknas uppföljning för fritidshemmet. I intervju med rektorn för Ikasus särskola framkommer att dokumentet "Systematiskt kvalitetsarbete vid Frösunda Omsorg skolor inom Funktionsnedsättning; Ikasus Friskola och Äventyrsskolan" för läsåret 2015/2016, som huvudmannen redovisat till, endast gäller för Ikasus särskola. Rektorn säger vidare att dokumentet bygger på ett dokument från tidigare år och endast är reviderat i januari Av dokumentet framgår ett antal mål såsom exempelvis "mer undervisningstid och kontinuitet i elevernas undervisning" och "tydligare ansvarsfördelning", rutiner och procedurer m.m. Det framgår dock inte de bakomliggande orsakerna om varför dessa mål har satts upp för verksamheten och hur de har identifierats som utvecklingsområden. Kopplat till målen finns ett antal "metoder" att nå målen såsom exempelvis att "Alla elever ska ha planerade lektioner där de får en menings-full undervisning tillsammans med en eller flera andra elever. Flexibilitet i matchning av gruppernas konstellationer och lektionens innehåll och syfte" samt att "Individuellt schema ska finnas på insidan av elevens pärm samt vid elevens arbetsplats". Metoder kring tydligare ansvarsfördelning som anges är till exempel att utse förstelärare och ansvariga för TBA (Tillämpad beteende-analys) på alla enheter. Det framgår dock inte hur de angivna metoderna ska bidra till de uppsatta målen. Sammantaget innebär detta att det inte heller i den dokumentation som tagit del av, framgår att uppföljning av verksamheternas resultat sker från huvudmannens sida. Det brister i huvudmannens analys av elevernas måluppfyllelse Utredningen visar även att det brister i huvudmannens analys av elevernas måluppfyllelse. I s intervju med representant för huvudmannen framkommer att hon i januari 2017 haft ett möte med de två rektorerna för Ikasus särskola och Äventyrsskolan, för att diskutera det systematiska kvalitetsarbetet. Av minnesanteckningarna från det mötet, som tagit del av, framgår inte att något analysarbete har gjorts, utan enbart att en diskussion förts om hur kvalitetsarbetet ska vara organiserat. Bland annat framgår att ansvaret för det löpande kvalitetsarbetet på skolorna ligger på rektorerna och att det på aggregerad nivå ligger på regionchef och affärsområdeschef. Det framgår vidare att "Måluppfyllelsen kontrolleras

10 10(15) löpande och mäts i form av diagram över kvoten mellan önskade/uppsatta mål och nådda/redovisade mål. Det ska då även gälla fritidsverksamheten där en måluppfyllelse gällande aktiv fritid tas fram". Representanten för huvudmannen säger dock i intervju att "Eftersom vi inte har processen på plats så blev mötet inte som vi hade tänkt". Representanten för huvudmannen kan inte heller i övrigt beskriva någon analys av måluppfyllelse på huvudmannanivå. Det framgår inte heller av huvudmannens dokumentation att något sådant analysarbete har skett. Utvecklingsåtgärder med utångs punkt i uppföljning och analys har inte vidtagits Eftersom tillräcklig uppföljning och analys saknas så har huvudmannen inte tillräckligt underlag för beslut om adekvata utvecklingsåtgärder. Huvudmannen har inte heller kunnat presentera åtgärder som vidtagits med utgångspunkt i en analys av skolornas resultat. Representanten för huvudmannen kan i intervjun inte svara på om det under det senaste året har gjorts något utvecklingsarbete som har nått ut till eleverna, "eftersom arbetet går via rektorerna". Inte heller i den dokumentation av kvalitetsarbetet som tagit del av framgår att utvecklingsåtgärder har vidtagits. Huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet brister Utredningen visar, som ovan beskrivits, att huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet brister. har tagit del av huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Det består dels av ovan beskrivna stapeldiagram som endast anger hur många mål som är uppnådda inom respektive ämnesområde, dels av dokumentet "Systematiskt kvalitetsarbete vid Frösunda Omsorg skolor inom Funktionsnedsättning; Ikasus Friskola och Äventyrsskolan" för läsåret 2016/17. När det gäller fritidshemmet kan huvudmannen inte uppvisa något dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete alls. Motivering till val av verktyg Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 skollagen förenas med vite.

11 11(15) Frösunda Omsorg AB:s verksamhet avseende grundsärskolan, gymnasiesärskolan och fritidshemmet uppfyller inte de krav som ställs i författruingarna. Frösunda Omsorg AB ska därför föreläggas att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. bedömer att det finns skäl att förena föreläggandet med vite. har som framgår ovan bedömt att det finns allvarliga brister i Frösunda Omsorg AB:s systematiska kvalitetsarbete för grundsärskolan och gymnasiesärskolan. För fritidshemmet saknas ett systematiskt kvalitetsarbete helt. Utredningen visar att den uppföljning och analys avseende verksamheterna vid grundsärskolan och gymnasiesärskolan som sker på huvudmannanivå inte är tillräcklig som underlag för beslut om adekvata utvecklingsåtgärder. Vidare visar utredningen att huvudmannen inte heller under det senaste året har fattat beslut om utvecklingsåtgärder utifrån en uppföljning och analys av verksamheten. Utan ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete får huvudmannen stora svårigheter att vidta adekvata utvecklingsinsatser, vilket i sin tur kan medföra att eleverna får sämre förutsättningar att nå målen för utbildningen. har dessutom i tidigare tillsynsbeslut förelagt Frösunda Omsorg AB att åtgärda brister inom samma område utan att huvudmannen åtgärdat bristerna (se s beslut den 29 januari 2016, dnr :7711 för grundsärskolan och för gymnasiesärskolan samt uppföljningsbeslut den 10 maj 2016). Eftersom återigen har konstaterat brister i det systematiska kvalitetsarbetet kan dessa inte anses vara av tillfällig art. Utan ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete kan huvudmannen inte bedöma verksamhetens måluppfyllelse och får stora svårigheter att vidta adekvata utvecklingsinsatser, vilket i sin tur kan medföra att eleverna inte får rätt förutsättningar att nå målen för utbildningen. finner mot denna bakgrund skäl att förena föreläggandet med vite. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Frösunda Omsorg AB att senast den 16 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för.

12 12 (15) Elevers frånvaro Beskrivning av brist konstaterar att Frösunda Omsorg AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen lämnar uppgift till respektive hemkommun när en elev utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från skolan. Författningar 7 kap. 22 och 18 kap. 15 skollagen Atgärder - Meddela respektive hemkommun när en elev utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från skolan. Motivering till bedömning av brist Frösunda Omsorg AB uppvisar brister när det gäller att lämna uppgifter till respektive hemkommun när en elev utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från skolan. Det finns elever med betydande frånvaro på huvudmannens skolor utan att detta har anmälts till elevernas hemkommuner. Det innebär en risk för att elevers hemkommuner inte får information om att eleven inte fullgör sin skolgång. Enligt skollagen gäller följande: När en skolpliktig elev i grundsärskolan börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. När en elev börjar eller slutar vid en gymnasiesärskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från gymnasiesärskolan. s utredning visar att det finns brister vad gäller huvudmannens skyldighet att lämna uppgifter till respektive hemkommun när en elev utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från skolan. Utredningen visar att det finns enstaka elever med betydande frånvaro inom huvudmannens skolor. Vidare framkommer att det på skolorna saknas rutiner

13 13(15) för hur ärenden som rör betydande frånvaro ska hanteras. På en av huvudmannens skolenheter finns inte fungerande rutiner så att rektorn upptäcker och tidigt uppmärksammar elever som utan giltigt skäl uteblir helt eller från delar av undervisningen. I intervju med rektorn på Ikasus särskola framkommer exempelvis att för en elev som varit frånvarande från gymrtasiesärskolan hela läsåret 2016/2017 fram till s besök i februari 2017, så har hemkommunen inte fått information om detta. I intervju med tränare och lärare på en av skolorna framkommer att det finns ett par elever i skolan som haft hög frånvaro under en längre tid. De intervjuade uppger att det handlar om någon elev som inte alls varit på skolan och om någon elev som endast är på skolan ett par dagar i veckan. En lärargrupp berättar att de har lämnat över ärendet till rektorn och en annan lärargrupp uppger att de inte vet vilka åtgärder som skolan vidtagit. Huvudmannen har i kompletterande svar berättat att det under vårterminen 2017 vidtagits åtgärder och att det är viktigt att det finns rutiner och arbete för att i ett tidigt skede uppmärksamma de elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet. Huvudmannen beskriver att skolans rutiner gällande elever med långvarig frånvaro ska ses över och att betydande frånvaro ska rapporteras till huvudmannen varje månad. Motivering till val av verktyg Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Eftersom huvudmannen inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Frösunda Omsorg AB att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Box 23069, Stockholm

14 14 (15) På s vägnar V Tommy Lagergren Beslutsfattare «ref y Kjell Gyllenswärd Föredragande Hur man överklagar, se bilaga 1 Bilagor Bilaga 1: Överklagandehänvisning

15 15 (15) Bilaga 1: Överklagandehänvisn ing s beslut om föreläggande med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs -till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska lämnas till, Sveavägen 159 i Stockholm eller skickas till,. Alternativt via e-post till skolinspektionen@skolinspektionen.se Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.