Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Dnr :10888 Härnösands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i grundskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20

2 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Härnösands kommun att senast den 15 september vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Härnösands kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder - Se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Härnösands kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Åtgärder - Se till att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå också omfattar måluppfyllelsen i årskurs 1 och 3. Bedömning Skolinspektionen redogör för de brister som konstaterats vid tillsynen. Det är dock huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med de lagar och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. I detta ligger ansvar att vidta åtgärder för att rätta till brister närhelst de framkommer. Skolinspektionens bedömning är att den verksamhet som bedrivs inom grundskolan i Härnösands kommun i de flesta fall motsvarar de krav som författningarna ställer. Kommunen måste dock se till att, i sitt systematiska kvalitetsarbete, också följa upp och

3 3 (6) analysera måluppfyllelsen i årskurs 1 och 3. Likaså måste kommunen se till att de elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet får det. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionens bedömning är att Härnösands kommun måste se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål, vilket är ett krav enligt skolförordningen. Grundskolan i Härnösand tar emot många nyanlända elever. I kommunen finns en central hantering av ansökningar om undervisning i modersmålet, vilket också erbjuds och anordnas i ett stort antal språk. När det gäller studiehandledning på modersmålet har respektive rektor ansvaret att rekrytera lämplig personal för att tillgodose elevernas behov av studiehandledning. Det visar sig vara svårt att få tag i handledare med rätt språk och rätt ämneskompetens. Nyanlända elevers kunskaper kartläggs via den centrala funktionen Ankomsten där eleven befinner sig under de första åtta veckorna av sin vistelse i kommunen. Vidare kartläggning sker också vid de olika grundskolorna. Enligt rektorerna anordnas studiehandledning i den mån det finns studiehandledare att tillgå. Rektorerna menar att det är svårt att få tag i studiehandledare med rätt kompetens och att man försöker stödja eleverna med andra insatser. Av den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av framgår också att det är betydligt vanligare att elever får undervisning i sitt modersmål, än det är att elever får studiehandledning på sitt modersmål. Även den personal som finns på Ankomsten menar att studiehandledning på modersmålet är en bristvara. Vid kartläggning av elevernas behov skrivs ofta fram att studiehandledning skulle vara behövligt för många elever. Det har dock varit oklart från huvudmannens sida hur detta ska skötas. Enligt personalen på Ankomsten skapar detta en frustration, då de vet att det betyder mycket för elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen. Det finns en risk för att eleverna tappar motivationen för studierna om de inte kan få rätt stöd. Enligt lärarna har inte någon aktiv annonsering efter studiehandledare skett i kommunen de senaste två åren. Enligt verksamhetscheferna för grundskolan är detta ett utvecklingsområde för kommunen. Även intervjuade politiker ser den bristande tillgången till studiehandledning på modersmålet som ett problem. Förvaltningschefen säger i intervju att hon betraktar området som en akilleshäl för hela kommunen. Mottagandet av nyanlända har varit stort de senaste åren, vilket har inneburit en stor utmaning för kommunen. Nu pågår diskussioner om att samla hanteringen av studiehandledning centralt i kommunen för att underlätta för rektorer att hitta studiehandledare med rätt kompetens. Enligt Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända är modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet betydelsefullt för många elevers språk- och kunskapsutveckling. När eleven får visa sina kunskaper på

4 4 (6) sitt starkaste språk, vilka annars inte kan uttryckas fullt ut på grund av otillräcklig svenska, stärker det självförtroendet och studiemotivationen. Det möjliggör också för lärare att få en ökad förståelse för elevens faktiska kunskaper i respektive ämne. Både studiehandledning på modersmålet och undervisning i modersmålet kan under vissa förutsättningar också genomföras som så kallad fjärrundervisning. Motivering till föreläggande som ingripande Verksamheten motsvarar inte de krav som författningarna ställer. Härnösands kommun föreläggs därför att åtgärda bristen. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionens bedömning är att Härnösands kommun i sitt systematiska kvalitetsarbete också måste se till att utvärdera och analysera måluppfyllelsen i årskurs 1 och 3. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Rektorn har ett ansvar att bedriva motsvarande kvalitetsarbete på verksamhetsnivå. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Den skriftliga dokumentationen behövs för att regelbundet stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot målen. I ett längre perspektiv är dokumentationen en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen och kunskapskraven. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Huvudmannen behöver därför klargöra hur detta arbete ska bedrivas. En viktig uppgift för huvudmannen är att se till att såväl det egna som enheternas kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Resultaten av värdegrundsarbetet och kunskapsresultaten för grundskolan i Härnösands kommun följs regelbundet upp och analyseras genom kvalitetsberättelser och kvalitetsseminarier, kvalitetssamtal med rektorer, olika brukarundersökningar, nyckeltal och mitterminskonferenser. Intervjuade rektorer menar att det är stor skillnad nu på det stöd de får i det systematiska kvalitetsarbetet jämfört med tidigare år. Även verksamhetscheferna för grundskolan menar i intervju att utvecklingsarbetet har blivit bättre i och med en bättre struktur och ett stöd av kvalitetsutvecklare. Verksamhetscheferna säger att de samlar in underlag från de olika enheterna och ska skriva verksamhetsberättelser till den centrala sammanställningen. Skolinspektionen har också tagit del av de mallar och den struktur som ska gälla för det systematiska kvalitetsarbetet. Av skolnämndens dokumentation av kvalitetsarbetet på huvudmannanivå, som finns att tillgå för läsåret 2016/17 och som Skolinspektionen tagit del av, framgår en

5 5 (6) utvärdering av kommunens egna framtagna mål för verksamheten, vilka delvis också överensstämmer med de nationella målen. Av intervjuer med rektorer och verksamhetschefer framgår att de olika skolorna gör sina kvalitetsberättelser och att resultaten analyseras i kvalitetsseminarier och i samtal med rektorer och verksamhetschefer. Avsikten är att också dokumentera såväl uppföljningen som slutsatser av analysen mer samlat för grundskolan. Av skolnämndens översiktliga dokumentation framgår vilka insatser som planeras inför kommande år för att utveckla verksamheten i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Av såväl intervjuer som av dokumentationen framgår dock att kommunen i sitt systematiska kvalitetsarbete inte följer upp och analyserar måluppfyllelsen i årskurs 1 och 3, vilket Skolinspektionen bedömer vara en brist i kommunens systematiska kvalitetsarbete avseende grundskolan. Motivering till föreläggande som ingripande Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och Härnösands kommun föreläggs därför att åtgärda bristerna. På Skolinspektionens vägnar X Joakim Blomberg Joakim Blomberg sfattare Signerat av: Joakim Blomberg X Agnetha Burström Agnetha Burström Föredragande Signerat av: Agnetha Burström

6 6 (6) Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Härnösands kommun

7 Bilaga 1 Dnr :10888 Fakta om grundskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Härnösands kommun under hösten Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola 1 (1) I Härnösands kommun finns 11 grundskolor, varav två bedriver verksamhet för årskurserna 7 9. Sammantaget finns cirka 2500 elever. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen uppgick till 84 procent under läsåret 2016/17, vilket är nivå med andelen i riket. Grundskoleverksamheten leds av två verksamhetschefer, en med ansvar för förskoleklass upp till årskurs 6 och en annan med ansvar för den verksamhet som bedrivs i årskurserna 7 9. Åtta rektorer ansvarar för de elva grundskolorna. Tre av dem har ansvar för två enheter vardera. På några skolor finns också biträdande skolledare som stöd till rektorerna. Måluppfyllelse I Skolverkets officiella statistik framgår inte resultat för årskurs 3. Kommunen har inte heller i sin dokumentation redovisat i vilken utsträckning eleverna i Härnösands kommuns grundskolor har uppnått de nationella målen och kraven för årskurs 3. I årskurs 6 uppgår andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen till 79,5 för läsåret 2016/17, vilket är högre än andelen i riket som ligger på 76,4. Andelen elever som läsåret 2016/17 har uppnått kunskapskraven i respektive ämne varierar mellan 88,9 och 98,0 procent. Den högsta andelen gäller för hem- och konsumentkunskap och den lägsta för matematik. Den genomsnittliga betygspoängen i de olika ämnena varierar mellan 12,4 och 15,1, där den lägsta noteringen gäller för matematik och den högsta noteringen för ämnet idrott och hälsa. Av Skolverkets statistik för år 2016 framgår vidare att eleverna i årskurs 6 i Härnösands kommun sammantaget i högre grad än i riket får det betyg som de nationella provresultaten visar i såväl matematik som engelska. Det gäller dock inte för ämnet svenska där det i Härnösands kommun är vanligare än i riket att eleverna får ett högre betyg än vad provresultatet visar. I årskurs 9 uppgår läsåret 2016/17 andelen elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen till 68,3 procent. Det gäller 70,2 procent av flickorna och 51,4 procent av pojkarna. Det genomsnittliga meritvärdet är 212,1 (flickor 225,8 och pojkar 199,3). Andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram uppgår till 77,1 procent (flickor 81 och pojkar 73,4 procent). Även i årskurs 9 är det år 2016 vanligare än i riket i stort att eleverna i Härnösands kommun får samma betyg som provresultaten i de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska visar. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i respektive ämne varierar mellan 87 och 98 procent, där den lägsta andelen återfinns i engelska och den högsta i moderna språk. Betygspoängen i de olika ämnena varierar mellan 12,1 och 15,7 där det lägsta gäller för ämnet matematik och det högsta för musik.